Filosofen och ämnena består, skägg och institutioner förgår

Bland annat i samband med universitetsstyrelsens beslut om den nya Handelshögskolan har jag möts av en, för mig, svårförståelig reaktion. Jag hör folk hävda att om exempelvis institutionerna för nationalekonomi eller juridik upphör som egna institutioner så skadas dessa ämnen allvarligt. Med denna logik skulle alla discipliner som ingår i större organisatoriska enheter förlora sin egenart, självständighet och synlighet. I så fall skulle mängder med ämnen på humanistisk, medicinsk och teknisk-naturvetenskaplig fakultet ha det mycket besvärligt. Nåja, besvärligt kan de nog ha det, men av helt andra skäl.

Själv tror jag att det kan vara bra att institutioner innehåller många ämnen (men som naturligtvis kan fortsätta med egna seminarier, ämnesföreträdare, kurser, konferenser, nätverk m.m.). Där kan skapas förutsättningar för oväntade möten, samarbeten och kanske kan det skapas embryon till nya discipliner. Många ämnen är mycket gamla, så som filosofi och matematik; andra har en betydligt kortare historia. Nya ämnen uppstår också ständigt i den dynamiska miljö vi kallar universitet och i den process som heter vetenskaplig verksamhet.

Vilken organisatorisk inramning som ämnena har är sällan avgörande, om den nu inte hindrar ämnena från att utvecklas. Den är ointressant för medborgare, studenter, forskare … och även för Högskoleverket som enbart bryr sig om utbildningar och ämnen. Betydligt viktigare är de förutsättningar disciplinerna har att verka i; dvs. vilka resurser, anställningsvillkor, administrativa stödfunktioner, infrastrukturer m.m. som kan erbjudas. Skägget gör inte filosofen och institutionen gör inte heller den vetenskapliga disciplinen.

1 svara
  1. Erik Lindenius says:

    Håller helt med. Få studenter och personer utanför universitetet känner till universitetets administrativa struktur. Hur bra känner vi ens själva till den?

    Svara

Lämna en kommentar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *