Universitet och ekonomi

Universitet är både djupt förankrade i historien och traditionen och utsatta för nuets påfund och krav. Så har det nästan alltid varit. De västerländska universiteten har varit allt från regelrätta institutioner för yrkesutbildning till uppfostringsanstalter för överklassens pojkar – in loco parentis. I en tid som vår ses universitetet primärt som en ekonomisk investering i yrkeskunskap, innovations- och konkurrensförmåga. Det behöver inte vara fel, men det är inte det som utgör vårt existensberättigande.

Den 345:e rektorn för universitetet i Cambridge, Sir Leszek Borysiewicz, har skrivit rätt klokt om detta med universitetens roll i ekonomiska sammanhang. Han påpekar att universiteten i dag bidrar till den ekonomiska utvecklingen på en rad områden. Vi utbildar framtidens arbetskraft och avknoppar företag, vi forskar åt stat och industri och gör upptäckter och innovationer som kommer till nytta i offentlig verksamhet och i näringslivet. Men, skriver Cambridgerektorn, universitetens bidrag till ekonomin är betydelsefull just för att det inte är ett av våra primära mål. Ekonomisk produktivitet är en biprodukt av utbildning och forskning, som vi ägnar oss åt av helt andra orsaker.

Vår viktigaste uppgift är att söka och förmedla kunskap och förse unga människor med förmågan att vara kritiskt tänkande individer och medborgare; människor med egenskaper. Det är universitetets sätt att tjäna samhället. Eftersom universitetet bör vara en miljö som härbärgerar all slags forskning, har det också förutsättningar att integrera kunskap från många källor och discipliner. Det är den akademiska bredden, öppenheten mot samhället, forskningsbaserad undervisning och fritt kunskapssökande som gör universitetet till en unik och framgångsrik organisation. Om denna verksamhet som en bieffekt skapar ekonomisk utveckling är det inte helt fel.

1 svara
  1. Lars Dahlström says:

    Kjell, du uppmanade mig att läsa din blogg och dessutom sa du att det skulle ge mig mer ’kött på benen’. (För de oinvigda handlar detta om en diskussion som startade i min artikel i VK ’Tänka räcker inte – tänk om också!’ 2012-06-16.) Fastnade genast på ditt sista inlägg om ’Universitet och ekonomi’ och undrar egentligen vad det är du vill framföra? Är det att ett universitets egentliga uppgift är att utveckla kunskap genom forskning och utbildning för en bättre värld? Sedan att detta kommer till användning och t.o.m. skapar arbete och även företag ser du som en positiv sidoeffekt?

    Om det är så jag ska uppfatta ditt inlägg, så har jag följande att säga. Idag är det i mycket precis tvärtom vilket också Borysiewicz, som du refererar till, varnar för när han säger att universitet kan inte låta sig bli verktyg för ’big business’. Dessutom börjar Borysiewicz i fel ände, när han startar i vad de europeiska regeringarna vill, nämligen ekonomisk utveckling (vilket du också upprepar som inte helt fel), utan att närmare precisera det begreppet. Jag trodde att begreppet ekonomisk utveckling har tjänat ut som argument i en tid då ekonomisk utveckling förändrats till att betyda catastroika och ytterligare tudelning mellan de 99 procenten och enprocentarna i vår del av världen. I den stora världen utanför fortsätter en liknande uppdelning som började långt före vi uppfann välfärdssamhället och nyliberalism hos oss.

    Det vi alla behöver är en mänsklig och social utveckling och det är här som betydelsen av humaniora och samhällsvetenskaperna kommer in, men som marginaliseras i den nuvarande retoriken om att bli världsbäst! Där har faktiskt dina kollegor i Stockholm rätt att vi i första hand måste förstå effekterna på oss själva och vår omgivning av det samhälle som vi bidrar till att skapa (DN Debatt, 2012-07-29). Tycker inte att det blev särskilt mycket kött på benen! Men tack ändå för ditt engagemang!

    Svara

Lämna en kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *