Utbildningen som födde ett paradigmskifte

I fjol uppmärksammades på många håll att det hade gått 50 år sedan en modern klassiker publicerades. Boken i fråga var skriven av den amerikanske fysikern, vetenskapshistorikern och filosofen Thomas Kuhn och hade titeln The Structure of Scientific Revolutions. Det är betydligt färre som hört talas om författaren eller läst boken än de som influerats av idéerna. I boken presenterades nämligen begreppet ”paradigmskifte”. Det har senare kommit i bruk i alla möjliga och, det behöver nog också sägas, omöjliga sammanhang. En sökning på Google ger mer än 1 miljon träffar och skriver vi på engelska – ”paradigm shift” – tiodubblas antalet träffar. Just begreppet paradigmskifte lär förekomma i närmare 20.000 böcker. Tala om en vetenskaplig idé som fått genomslag.

Thomas Kuhn var fysiker och hade 1949 disputerat i ämnet. Men ganska snart engagerades han av Harvards reforminriktade rektor James Bryant Conant att undervisa i en kurs i naturvetenskap för icke-naturvetare, primärt de veteraner från andra världskriget som nu även fick tillträde till det prestigefyllda universitetet genom den s.k. G.I. Bill.  Under sin undervisning om naturvetenskapens tidiga historia började han ifrågasätta den dominerande uppfattningen, att naturvetenskapen utvecklades genom kumulativa framsteg. ”Det var James B. Conant, då rektor för Harvarduniversitetet, som först introducerade mig i vetenskapshistorien och därigenom initierade förändringen i min uppfattning om det vetenskapliga framåtskridandets natur”, skriver Kuhn i förordet till sin berömda bok. Han kom att byta akademisk bana och lämnade fysiken till förmån för vetenskapshistoria och filosofi och han kom att formulera nya teorier om naturvetenskapens ”natur”. Hans teorier kom att brukas inom en rad humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner och presentera en ny uppfattning om hur naturvetenskap förändras över tiden, där ”normala” och ”revolutionära” faser avlöser varandra. Teoriernas tillkomsthistoria illustrerar också hur erfarenheter och kunskaper från en ny utbildning kan påverka forskningen.

Kuhns kurs var en del av Conants skötebarn ”the General Education in Science curriculum”. Studenterna förväntades inta ledande positioner i det amerikanska samhälle som efter kriget radikalt hade förändrats genom den moderna naturvetenskapen; inte minst genom den fysik som skapat atombomben. Det var nödvändigt, menade Conant, att ledare på alla nivåer i samhället hade kunskaper om naturvetenskap, men inte nödvändigtvis kunna utöva naturvetenskap. Det tycker jag fortfarande är en aktuell fråga, som också bör aktualiseras i en diskussion om bildning och om vilka allmänna, s.k. generiska, kompetenser vi anser att universitetsstudier bör innehålla. Men det får jag återkomma till i en annan blogg.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *