Monsanto & Umeå universitet – He löns int’ förklar’ för dem som int’ begrip

Avaaz

Ännu ett inlägg om forskningskommunikation. Trots att jag tidigare deltagit i debatten om GMO (genetiskt modifierade organismer) och vet vilka känslor den väcker blev jag ändå förvånad när ett reportage i Vetenskapsradion om vår forskning ledde till en petition på Internet: ”stoppa försöken med GMO frön vid Umeå Plant Science Center”.

Vi bedriver forskning om hur växter fångar in solljus och utför fotosyntes och använder då den lilla växten backtrav. Backtrav är växtforskarnas favorit, framför allt eftersom man kan enkelt gå in i en databas och beställa frön av mutanter som saknar vart och ett av de ca 25 000 proteinerna som finns i backtrav. Genom att jämföra en växt som har alla proteiner med en som saknar ett bestämt protein kan man förstå vilken funktion som just det proteinet har, man tar helt enkelt reda på vad den växten inte kan. Det är förstås ingen fördel för växten att sakna ett av de proteiner som evolutionen gett den men påfallande ofta klarar den sig trots detta ganska bra om man växer den i växthus där förhållandena inte är så tuffa, utomhus kan det vara svårare. Men att växa dem utomhus är inte lätt eftersom de flesta mutanter som man kan beställa på detta sätt är GMOn, och därmed faller under en enormt komplicerad lagstiftning. Vi har efter många om och men tillstånd att göra fältförsök med backtravar som saknar ett eller flera proteiner och det är unikt, inget annat laboratorium i Europa får göra det.

Säkerhetsåtgärderna är minst sagt rigorösa trots att det inte precis finns någon uppenbar risk förknippade med dessa försök; en liten växt har fåtts att växa än sämre med hjälp av genteknik. Vi har genom åren samarbetat med andra europeiska fotosyntes-forskare och tre av mina doktorander har som del i sina projekt studerat backtravar som först karaktäriserats av andra forskare (som inte får växa dessa utomhus) och vi har gemensamt publicerat resultaten. Vi har gjort detta i tio år (på ca 10 m2) det har flera gånger gjorts reportage i lokaltidningen utan att det lett till några reaktioner.

Vetenskapsradions två reportage om detta (sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=19379&artikel=5553284 och sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=406&grupp=19379&artikel=5553696) fick dock känslor att svalla. Jag fick svara på samtal och mail från ilskna GMO-motståndare och biodlare och författa ett informationsmaterial om försöken (www.upsc.se/about-upsc/other-information/gmo-information.html). Internet-petitionen illustreras minst sagt dramatiskt med en dödskalle och motiveringen är ”Valfrihet är lika viktig som yttrandefrihet”. Jag undrar förstås vad detta har med våra försök att göra; kopplingen är att GMO förknippas med Monsanto men den enda kontakt som jag mig veterligen haft med detta – av väldigt många hatade – företag är att jag en gång på ett möte talade med en Monsanto-anställd över frukost. Det finns inget kommersiellt intresse i våra små plantor men orden ”GMO” och ”utländska forskare” hindrade tydligen vissa att ta till sig texten i artikeln där det framgick vad vi gjorde, alternativt trodde de inte på vad jag sa utan antog att det fanns en dold agenda.

I all kommunikation finns det en sändare och en mottagare och i detta fall fanns det uppenbarligen de som inte tog till sig budskapet. Å andra sidan vet jag inte hur många som hörde av sig och/eller som skrivit på petitionen som verkligen lyssnat på programmet, i vissa fall verkade de fått information via sociala media och sedan gått igång. Ingemar Stenmark sa en gång ”He löns int’ förklar’ för dem som int’ begrip”. Trots att det kan kännas så måste vi som vill kommunicera forskning fortsätta att förklara och förklara trots att vissa budskap är svåra att nå ut med.

4 Kommentarer
  1. Sarah says:

    Hej!

    Jag själv är emot hur människan behandlar naturen rent generellt och även hur vi behandlar varandra.
    Det är väldigt uppenbart att det behövs ett nytt tänk i mänskligheten.
    Problemet som har vuxit sig stark hos människan är vårat ego, vi har blivit mer arroganta och anser oss stå Överst på näringskedjan på ett sådant sätt att vi anser oss vara så överlägsna som art att självaste naturen som skapat oss skall bocka och buga.

    GMO används i förödande syften världen över, och det kan vara DÄRFÖR som reaktionerna är så starka.
    GMO används även idag på ett sådant sätt som liknar ett försök till att städa upp (mer sopa under mattan) problemen som vi bidragit till.
    Men då mer tyngd på snabba och enkla lösningar…
    Alla handlingar har konsekvenser, och det fick jag redan som liten lära mig.
    Och det gäller oss alla.

    Min åsikt när det gäller GMO grundar sig mycket på denna reflektion jag har av omvärlden och vårat samhälle.
    Så även om det pågår relativt sett oskyldiga experiment i era labb, kan jag ändå inte låta bli att undra Varför ni utför dessa.
    Mänsklig nyfikenhet?
    Jo…det kan jag förstå, människan är som ett litet barn och skall testa allt för att veta hur det fungerar.
    Det är en faktor som bidragit till att vi är där vi är idag, det är en naturlig instinkt i oss.
    Men den kan också ha ett syfte till att ge oss en annan kunskap.
    En kunskap att inse hur vi är och beter oss och därmed göra något åt det istället för att försöka förändra det som redan är ett perfekt skapat system.
    Det är något mänskligheten behöver fundera över lite mer.

    Svara
  2. Stefan Jansson says:

    Hej Sarah
    Du funderar på ”Varför ni utför dessa experiment” och det verkar som om du tänker att anledningen till att vi jobbar med genmodifierade växter är att vi vill skapa nya grödor, för att få som du skriver ”snabba och enkla lösningar”.

    Det som det handlar om här är att vi använder genmodifierade växter i grundforskningen, jag ser det som arbete för att förstå det som du kallar ”ett perfekt skapat system”, d v s naturen. Jag har skrivit om grundforskningens betydelse i en tidigare blogg ”Höstlöv mot tinnitus” som du kan läsa om du vill.

    Genmodifierade växter är oerhört viktiga verktyg för grundforskare på universitet, förutom att det förstås finns forskare på både universitet och företag som använder dem för ta fram nya sorter som skall kunna användas i jordbruket. Ser man bara till Sverige finns det dock betydligt fler forskare som använder dem i grundforskningen än som försöker ta fram nya sorter, det är nog något som många inte förstått.

    Jag kan bara hålla med dig om att mänskligheten är ”arrogant” genom att vi överutnyttjar naturens resurser på ett sätt som absolut inte kan hålla länge till. Men till skillnad från dig tror jag att offentligt finansierade växtforskare verkligen skulle kunna bidra till att skapa en hållbarare värld om gentekniken inte omgärdades av ett så enormt strikt regelverk att stora företag fått monopol på användningen.

    Svara
    • Stefan Jansson says:

      Hej Linus

      Du skriver att jag är naiv och arrogant. Du får gärna precisera lite mer vad i denna text du tycker är naivt och vad som är arrogant, jag har faktiskt inte hört någon som sagt det om denna text förut.

      Vad gäller debattartikeln om sojabönor finns det en del att säga om den. Naturligtvis har den storskaliga sojabönsodlingen i Sydamerika lett till betydande konsekvenser för människa och miljö. Men, som t ex framkom vid Naturskyddsföreningens seminarium om detta i våras, finns det ingen skillnad ur ”hållbarhets-synpunkt” mellan de olika sojaböns-sorterna som finns och de konsekvenser som diskuteras i artikeln (exportinriktning, markkonflikter m m) har med sojabönsodlingen som sådan att göra, inte om den är GM eller inte. Mycket av drivkraften bakom den stora sojabönsodlingen är den absurt höga köttkonsumtionen i världen, och eftersom boskap behöver proteinrik föda och att odla sådan inte är lönsamt i Europa så uppstår ett sug som gör att många jordbrukare i Latinamerika slår sig på sojabönsodling. Vill man minska på det är det bästa sättet att försöka få oss att minska på vårt köttintag. FN-rapporten som artikeln länkar till nämner överhuvudtaget inget om GM, och den ”superbroccoli” som nämns är inte alls GM utan resultatet av traditionellt korsningsarbete (även om det är ”förhatliga Monsanto” som gjort det). Det är alltså en del underliga kopplingar i artikeln. Och att säga att ”Om genmodifierade grödor i sig kan leda till omfattande miljö- och hälsoproblem är en fråga som fortfarande debatteras bland forskare” är en ren osanning, oerhört omfattande forskning finansierad av offentliga medel har visat att det inte finns någon större risk för problem för hälsa och miljö vid odling av GM-växter jämfört med de som tagits fram med hjälp av andra växtförädlingstekniker.

      Slutligen, vad menar du konkret med ”gör lite nytta i stället för att slösa bort våra skattepengar”? Är du emot att vi bedriver grundforskning om växter, eller tycker du att jag helt borde säga upp mig från mitt arbete? Jag handlar ibland ekologiskt men framför allt bedriver jag sedan 30 år ekologisk husbehovsodling av frukt och grönsaker. Det är väl att göra nytta, eller vad tycker du? Gör du det själv?

      Svara

Lämna en kommentar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *