Vad är långsiktighet?

I Umeå universitet 2020: Vision och mål kan man läsa rubriken ”Långsiktighet möjliggör högt risktagande”. Vad kan det betyda? Ja, i forskningens värld kan det till exempel innebära att det kan ta mycket lång tid att få fram goda resultat eller göra viktiga upptäckter. En av mina första lärare i idéhistoria heter Ronny Ambjörnsson. Han har varit allt annat än långsam. Publikationslistan över hans böcker, utgåvor, essäer och artiklar är skrämmande lång. Men inom vissa områden arbetade han mycket långsiktigt. I fjol utkom en bok på 591 sidor med titeln Ellen Key. En europeisk intellektuell. ”Ronny Ambjörnssons biografi är en monumental presentation av en tid och dess idéer”, stod det i ingressen till Svenska Dagbladets recension. Den tjocka boken om Ellen Key hade han jobbat länge med. 1974 disputerade han på avhandlingen Samhällsmodern: Ellen Keys kvinnouppfattning till och med 1896. Den finns enbart i en stencilerad utgåva. De få gånger Ronny sökte en tjänst fick han låna de fåtaliga exemplaren av vänner och kolleger som fortfarande hade boken i sin ägo. Han återkom under de följande åren med artiklar och textutgåvor som kretsade kring denna remarkabla tänkare. Trots att han vandrade på många nya lärdomsstigar var tanken på en ”fullständig” idéhistorisk biografi över denna en gång så inflytelserika kvinna (hon var till och med ”Big in Japan”) levande genom decennierna. Det tog 38 år innan han blev klar!

En annan forskare, inom ett helt annat vetenskapligt fält, är en nobelpristagare i fysiologi eller medicin vid namn Linda B. Buck. 2004 fick hon nobelpriset tillsammans med Richard Axel. De hade i sin forskning gjort upptäckter kring luktsinnet som gjort detta vårt mest svårförklarliga sinne lite mer begripligt. Axel och Buck hade upptäckt att det var en samling av närmare tusen gener som gav upphov till lika många luktreceptorer. Dessa påverkar den s.k. luktbulben i hjärnan som i sin tur skickar informationen vidare till andra delar av hjärnan som kan föras samman till mönster av lukter, så som lukten av avföring när snön smälter eller doften av syren eller smultron. I sin forskning kom hon att modifiera sina teorier och metoder många gånger och hon misslyckades också gång på gång. Men efter sex års försök lyckades hon. Och tillsammans med Axel publicerade hon 1991 en artikel som väckte sensation bland sinnesfysiologer i hela världen.

De framgångar som Axel och Buck hade i sitt arbete med att gräva fram luktsinnets rötter förklaras delvis av deras personliga envishet. Men också av den uppbackning forskarna fick genom det långsiktiga och kraftfulla stödet från Howard Hughes Medical Institute (HHMI). Det skulle ha varit mycket svårt att åstadkomma detta om de ständigt förväntats producera de artiklar som krävdes för att få ytterligare ett nytt forskningsanslag. HHMI kan skryta med att ha fostrat 13 nobelpristagare sedan institutet inrättades 1984!

Jag avslutar nu min treåriga period som prorektor. Men jag fortsätter på ”deltid” i universitetsledningen och återkommer nog med ett blogginlägg då och då. Nu är det också snart semester och jag hoppas vi alla kan få leva långsammare några veckor och gärna ha lite långtråkigt. Det är bra för kreativiteten, sägs det.

1 svara
  1. Urban Karlsson says:

    Kloka ord av Kjell Jonnson. Skönt att få del av texter av personer inom ledningen som betonar det långsiktiga perspektivet inom forskningen. Tyvärr så styrs det mesta inom dagen universitet av en fixering av hur mycket man publicerar. Det är publikationsfrekvensen dags dato som räknas inte innehållet i forskningen eller dess långsiktiga effekter. Jag tror att i dag skulle en person som t ex Einstein och liknande genier med originella idéer och personligheter snabb gå under. I vart fall om de vägrade att ge upp sina teorier. Den kreativa galenskapen, det kritiska tänkandet och förmågan att bryta upp gamla mönster står i uppenbar konflikt med dagens konformism och produktivitetstänkande.

    Svara

Lämna en kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *