Kolonisering och exploatering

En av de samhällsfrågor som under senare tid har fått en del av den uppmärksamhet den förtjänar är exploateringen av naturen på vår svenska hemmaplan.

Det var ganska länge sedan som hoten mot de sista fria älvarna föranledde Evert Taube att skicka ett berömt telegram till statsministern där han bl.a. skrev att om Vindelälven skulle ödeläggas då skulle djävulen och inte han vara svensk.

taubeFram till nyligen har debatten varit betydligt lamare men att “vår egen” skog egentligen allt mer har blivit till artfattiga plantage – utomhusindustrier – uppmärksammades med kraft genom en artikelserie av Maciej Zaremba förra året (länkar till hans artiklar finns i en tidigare text jag skrivit om skogen).

Nu har dessutom debatten om gruvorna tagit viss fart, delvis driven av obalansen mellan en statlig hejaklacksliknande hållning till exploatering och det fundamentalt icke hållbara i gruvverksamhet, men också av motsättningar mellan exploatörer och andra intressenter, inte minst renskötare. En person som har dragit ett lass för en förnuftigare hållning här i regionen är Marie Persson från Tärnaby.

dagbrott

En problematisk aspekt med gruvorna (som egentligen även gäller skogsindustrin, vatten- och vindkraften) är fördelningsfrågan. Platserna och kommunerna där exploateringen sker blir både ekonomiska nettogivare och miljömässiga förlorare, åtminstone på lång sikt och i relation till andra parter (d.v.s. en slags motsats till den så omhuldade och ofta naivt förväntade “win-win”-situationen).

I lördagens Västerbottenskuriren redogör den tidigare länsarkitekten Bo Berge på ett utomordentligt tydligt sätt för detta, och för att dagens moderna svenska ordning kan liknas vid kolonisering. Till problematiken hör att både arbetstillfällen och skatteintäkter endast till liten del kommer landsbygdskommunerna tillgodo medan det omvända gäller intrångseffekter och kvarvarande miljöproblem.

Berge belyser väl vilka problem vi i vår upplysta tid har med fördelningen mellan landsdelar och intressen, men vi måste också tänka på fördelningen över tiden. Tog vi hållbarhet på allvar, och planerade för att även barnbarnen skulle ha ett gott liv och en rik natur, skulle vi förändra den ekonomiska ordning som bygger på ett överutnyttjande av naturen. Det allvaret ser vi uppenbarligen inte idag, då vi istället prioriterar ständigt ökad exploatering och konsumtion på bekostnad av framtiden.

Att vi åtminstone lever i tron att varje ny enhet exploatering och konsumtion är effektivare, “miljövänligare”, än förut är irrelevant. Det är inte den relativa utan den absoluta miljöbelastningen som spelar roll.

overskoot 150

Det naturliga stegets (DNS) principer för hållbarhet uttrycker hur det måste vara på ett mycket enkelt sätt. Den dag vi tar hållbarhet på allvar, t.ex. i gruvfrågorna, följer vi dessa regler som säger att naturen inte utsätts för systematisk:

– koncentrationsökning av ämnen från berggrunden

– koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion

– undanträngning med fysiska metoder

DNS’ fjärde princip passar också bra att nämna i det här sammanhanget med gruvor och kolonisering. Principen säger att människor inte systematiskt får hindras från att tillgodose sina behov, t.ex. genom missbruk av politisk och ekonomisk makt. Att Sverige nu tycks närmast skänka bort naturen och stora ekonomiska värden är ett sådant missbruk. Vi måste också komma ihåg att även de ännu ofödda hör till de människor som inte får hindras, och att behov är något betydligt större än dagens konsumtion.

Till Berges förändringskrav kan jag därför som en enkel startpunkt lägga kravet att vi måste börja använda de redan existerande medlen på ett mer förnuftigt och etiskt sätt. Tog vi miljöbalken på större allvar, lät miljömålen ha konkret styrverkan och använde försiktighetsprincipen som något annat än “försiktighet mot att störa rådande ordning och starka intressen” då kunde vi nå långt redan där.

P.S. Efter att jag skrev detta såg jag att gruvfrågan även har uppmärksammats på forskarbloggen tidigare. Läs gärna Stefan Gelfgrens inlägg.

1 svara

Trackbacks & Pingbacks

  1. […] Kolonisering och exploatering (6:e oktober) […]

Lämna en kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *