Om designforskningsmiljöer

Även om man kanske inte först tänker på det består en forskningsmiljö inte bara av det som sker på den plats man själv arbetar på. Den forskningsmiljö vi verkar inom består till stor del också av saker som ligger utanför det egna universitetet, inte bara i form av den forskningsgemenskap man ständigt för en dialog med utan också i form av olika typer av mötesplatser vi skapar för att ha kontakt med varandra. För många doktorander i design har vår nationella forskarskola, Designfakulteten, blivit en viktig del av den egna forskningsmiljön.

I december var Designhögskolan värd för ett av forskarskolans fyra årliga internat (det handlade om ’Design Futures’), och nu i veckan var det dags för ett nytt internat i Stockholm. Temat den här gången handlade om social innovation, ’Designing Publics and Publics Designing: Design roles in social innovation’, och en del av programmet kan man fortfarande ta del av här. Det finns i Skandinavien en lång tradition av design inriktad mot deltagande och demokrati, så på sätt och vis är detta en utveckling av tidigare ansatser, men det finns också mycket i det som händer nu som i grunden ifrågasätter en del av det som vi kanske under lite för lång tid tagit för givet.

Faktum är att designforskarskolans egen framtid inte kan tas för given. Som så ofta med forskningsfinansiering har skolans grundfinansiering från Vetenskapsrådet varit tidsbegränsad. Den långsiktiga stabiliteten måste således sökas på annat håll, och det är inte enkelt i en forskningsfinansieringsvärld som ständigt blir mer och mer projektorienterad. Den här och liknande frågor var föremål för diskussion i Designfakultetens strategiska grupp som möttes igår.

Från de här samtalen och andra liknande finner jag mig ofta gå med frågan: vad händer egentligen när vi formulerar framtida intentioner i termer av just ’projekt’? Vad får plats i det begreppet och vad faller utanför? När man arbetar med ett forskningsområde som design där det finns gott om bra ’projekt’ men jämförelsevis få välutvecklade ’miljöer’, blir det väldigt tydligt att det finns många för en forskningsmiljö vitala delar som inte riktigt ryms i det typiska projektets form – inte ens om det är många projekt vi talar om.

Också för forskningen är frågan om en hållbar utveckling en miljöfråga.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *