Prototyper av praktiker

En av de riktigt svåra sakerna att förklara är varför också ett konstnärligt orienterat område, som design, har behov av det som kallas grundforskning. Speciellt svårt blir det när man ska förklara att också sådan forskning inom vårt område med nödvändighet inbegriper själva designpraktiken. Får många andra områden framstår en orientering mot just praktiken i det närmaste som en definition av vad som annars karaktäriserar tillämpad forskning. Det kommer förmodligen ta mig år av arbete innan jag kan ge ett riktigt bra svar på den här frågan, men någonstans måste man börja…

Ett av de sammanhang som låter oss arbeta med den här frågan är forskningsprogrammet ’Prototyping Practices’. Den forskningssatsning som gjorts för Konstnärligt campus (via den så kallade hyresrabatten) har gett oss en mycket god och också ovanlig möjlighet att formulera en ansats som utgår från våra egna behov av ny kunskap. I korthet syftar programmet till att undersöka och utveckla framtida alternativa designpraktiker: på samma sätt som vi idag använder oss av prototyper för att visualisera, undersöka och kommunicera idéer och koncept, så kan vi också skapa en slags prototyper av framtida designpraktiker för att kunna experimentera med konsekvenserna av sociala, kulturella och teknologiska förändringar och utmaningar.

Bakom det här forskningsprogrammet finns också en tanke om vad ‘grundforskning’ i design skulle kunna vara: ett försöka att komma åt och systematiskt arbeta med själva grunden för designarbetet, dvs de mer eller mindre tydliga antaganden som styr praktikens syfte och inriktning, de grundläggande definitioner och begrepp vi använder för att beskriva och förklara det vi gör (inte minst också för andra, till exempel de vi arbetar tillsammans med eller som vi designer något för), den grundläggande logiken bakom våra metoder och arbetssätt, och så vidare. I det här fallet tar vi oss an de här frågorna genom att undersöka alternativa grundförutsättningar, för att på så sätt också komma nya grundläggande definitioner, metoder och resultat.

Kanske är det här  ännu inte fullt ut ’grundforskning’, men det är för oss ett viktig steg mot format som låter oss bedriva forskning kring designområdets grundvalar på ett sätt om utgår från det som driver design: viljan och förmågan att förändra genom att skapa något. Det här är inte en disciplin som har sina främsta meriter i analyser och beskrivningar av det som nu råder – för detta har vi andra akademiska fält. Ganska många olika sådana dessutom. Designområdets främsta bidrag till det akademiska samtalet kommer inte att handla om det som finns, utan om det som skulle kunna finnas.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *