Ecology and Management of Semi-Enclosed Seas. Del 1.

Vi inom forskningsprogrammet ECOCHANGE hade inför Hawaii-konferensen föreslagit en session som blev accepterad av arrangörerna: ”Ecology and Management of Semi-enclosed Seas”. Tanken var att man där skulle kunna presentera forskningsresultat från Östersjön och andra inlandshav. Sessionen delades in i 2 delar: en posterdel och en föredragsdel.

På torsdagen hölls postersessionen, som bestod av 14 presentationer. De flesta bidragen rörde forskningsresultat som handlade om Östersjöns ekologi och ekosystemförvaltning, men det var även en del bidrag från andra havsområden.

En av våra doktorander vid Umeå universitet, Joanna Paczkowska, visade i sin presentation att växtplankton (alger) innehåller mer ljusfångande pigment (t.ex. klorofyll a) ju längre norrut man kommer i Östersjön, och att det är en respons på att vattnet är brunare där. Havsvattnet i norr innehåller mer färgat löst organiskt material som kommer från land (humus), vilket orsakar ett sämre ljusklimat för alger. Ju sämre ljusklimat desto mer pigment behöver algerna för att fotosyntetisera. Under de senaste 5-10 åren har klorofyllhalten i Bottenviken ökat. Kan det vara så att påverkan från land har ökat eller orsakas klorofyllökningen av någon annan faktor?

I södra delarna av Östersjön förekommer varje sommar ihållande blomningar av blågrönalger (cyanobakterier). Dessa producerar ofta toxiner, vilket kunde innebära att inte så många andra organismer skulle trivas i deras närhet. Så är det dock inte! Dr. Elin Lindehoff, Linneuniversitetet, visade i sin presentation att det råder ett myllrande liv i dessa blågrönalgsblomningar. Både mikroorganismer och djurplankton visar sig förekomma i stort antal och växa mycket snabbt. Förmodligen har de under evolutionens gång utvecklat resistens mot algtoxinerna.

En koreansk forskare, E. Yang, presenterade forskningsresultat gällande bakterie- och växtplanktonproduktionen i övergångszonen i ett mangroveträsk. Högst växtplankton och bakterieproduktion observerades närmast mangroveskogen. Förmodligen var det mer näring närmast skogskanten, vilket ledde till högre produktion hos bakterier och alger.

Sessionen innehöll också presentationer av förvaltningsverktyg för de värdefulla och känsliga havsekosystemen.  Vi måste kunna hålla koll på om den ekologiska statusen förändras. Prof. Anders Bignert, Naturhistoriska Riksmuseet, hade utvecklat en strategi för design av övervakningsprogram i olika kustområden. Dr. Georg Martin, Estland, presenterade ekologiska indikatorer för bedömning av ekologisk status. Båda dessa presentationer visar hur viktig den tillämpade havsmiljöforskningen är.

Bilden visar postersessionen:

005

 

1 svara

Lämna en kommentar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *