Varningssystem i Yogyakarta

För en dryg vecka sedan återvände jag hem efter en arbetsperiod i Indonesien. Det är ett stort och vidsträckt land med sina 17 500 öar. Indonesien är hårt prövat av naturkatastrofer; tsunamis, jordbävningar, och vulkanutbrott. Men också av klimatrelaterade problem som hårda skyfall, stora översvämningar och plötslig torka. I takt med att klimatförändringarna förutsägs skapa ett allt mer extremt väder väntas situationen bli värre.  Jakarta har under flera år haft problem med översvämningar i januari. Bakom problemen ligger både havshöjningen och svåra skyfall. De senaste åren har problemen varit stora, så stora att man till och med talat om att flytta huvudstaden. Men hur flyttar man en stad med 10 miljoner människor?  Under årets översvämning kom vattnet överraskande snabbt, i ett parkeringshus under markplan satt några taxichaufförer i sina bilar. där de drunknade. Vattnet som stannade länge i staden skapade en ohälsosam miljö för många.

I utvärderingsrapporten av vetenskapsläget rörande klimatförändringarna som släpptes av FN:s klimatpanel IPCC den 31 mars i år som behandlar effekter på människors hälsa, så underströks betydelsen av att genomföra generella anpassningsåtgärder för att kunna möta olika hälsohot. Världen behöver bättre beredskap. En av de specifika åtgärder man tryckt på är varningssystem för klimatkänsliga sjukdomar som Dengue och Malaria.

Jag och en kollega, Åsa Holmner, samarbetar med Gadjah Mada-universitetet och stadsförvaltningen i Yogyakarta som ligger på huvudön Java. Vi leder varsitt projekt som tillsammans skapar ett varningssystem för Denguefeber; med hjälp av väder- och sjukdomsdata görs modeller för att förutsäga när man kan förvänta sig utbrott av Dengue, en varning utformas i samarbete med närsamhället och sänds vidare till medborgarna så de kan skydda sig då smittorisken är hög.

I Sverige är vi priviligierade på så många sätt. Effekterna av klimatförändringarna är inte påtagliga som t ex i flera asiatiska länder. Dengue och Malaria finns inte hos oss. I vårt land är det mer aktuellt att ha varningssystem för värmeböljor som kan innebära hot för äldre och kroniskt sjuka. Under den gångna sommarens värme så upplevde många att medvetenheten ökade om att det här är något vi behöver bli bättre på. Även i Sverige kan vi påverkas av förändringarna då häftiga skyfall som ökar risker för jordskred och översvämningar blir vanligare. Vi har mycket att lära genom samarbetet med våra indonesiska kollegor.

4 Kommentarer
  1. Möller says:

    ” Bakom problemen ligger både havshöjningen och svåra skyfall.”
    Hur stor har havshöjningen varit i området?

    Svara
    • Maria Nilsson says:

      Från 1990 och fram till 2025 så räknar man enligt indonesisk uppgift med en havshöjning på drygt 10 cm. Som det mesta så är detta problem komplext. Delar av Jakarta ligger mycket lågt och staden är därför extra sårbar, som till exempel vid stormar. Enligt regeringsföreträdare finns också en problematik med att grundvattenuttag lett till att delar av staden dessutom sjunkit.

      Svara
      • Möller says:

        Jag menar förstås den havshöjning du refererar till i artikeln, den som orsakar översvämningarna.
        Inte en hypotetisk höjning år 2025.

        Svara
        • Maria Nilsson says:

          Havshöjningen är en del i en större problembild. Att göra beräkningar en tid framåt som utgår ifrån det man faktiskt sett bakåt är ett sätt att arbeta då man vill förstå vad man behöver göra för att skydda befolkningen. I det arbetet ger uppgift om höjningen under ett enskilt år sällan vägledning.

          Svara

Lämna en kommentar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *