Nobelpris eller fräscha toaletter?

Mer än 30 Nobelpristagare härstammar från Caltech. Antingen jobbade de här då de fick priset eller så har de disputerat här. Fyra Nobelpristagare verkar vid Caltech nu (Grubbs, Zewail, Marcus och Politzer). Jag dricker numera kaffe ur Grubbs kaffemaskin.

Varför går det så bra för Caltech forskare? Eller, varför har vi så få svenska Nobelpris? Jag tror det har att göra med attityder och möjligheter. Här fokuserar man på det som är viktigt. Forskarna forskar. De fokuserar på sina vetenskapliga frågor, de trasslar inte med triviala ärenden. Sekreterarna postar deras brev och screenar alla som vill prata med dem. Det handlar inte om resurser eller löner. Forskarna här är drivna och vill lyckas utan att bry sig om nyrenoverade toaletter, gratis kaffe, mötesslut för 17, eller traktamenten. Caltech har inga interaktiva fokusmiljöer. Det funkar ändå, för det är personerna och deras attityder som spelar roll. Vill man något här så genomför man det helt enkelt. Det genomsyrar hela det amerikanska samhället.

Ta t ex den gymnastikklubb vi hittat till barnen. Våra barn har redan lärt sig en massa nytt för coachen fick dem att våga prova. De har inga fina lokaler. De har hemmabyggda gymnastikredskap i en källare i en kyrka. Det duger – för de vill träna, tävla och lyckas. I Sverige förväntar vi oss att samhället ska lösa problemen åt oss. Kanske för vi betalar så mycket skatt? Kanske är vi bortskämda? Eller helt enkelt nöjda med ’lagom’.

I USA uppmuntras individens drivkrafter redan från barnsben, medan vi svenskar agerar som ett kollektiv som helst följer strömmen. Vad gäller forskning så är vi inte lika djärva i våra frågeställningar – och det ger inga Nobelpris (men kanske mer harmoniska forskare?).

5 Kommentarer
  1. Guy Madison says:

    Hej Pernilla, jag håller helt med. Jag lägger till en analys: Svensk akademi präglas av ”environmentalism” i sin syn på människan. Om en person eller en grupp presterar ovanligt bra så frågar man sig vad det är i infrastrukturen som vi kan kopiera som ett framgångsrecept för andra som inte presterar lika bra. Om några presterar dåligt så är det en ”utbildningsfråga”: Det är bara att skicka dem på kurs. Med detta synsätt blir givetvis miljön jätteviktig, och individen oviktig. Då alla är i princip utbytbara behöver man inte rekrytera med avseende på kompetens, utan kan fokusera mer på ”rättvisa”, ”trevlighet”, och numera även på identitetspolitik. Det är därför inte konstigt att Sverige klarar sig dåligt internationellt. Forskningen på expertis ger inget stöd för denna form av environmentalism, utan visar att det är speciella kombinationer av individuella skillnader som är avgörande.

    Svara
  2. Kenneth Bodin says:

    Jag delar dina upplevelser till 100% men vill ge dem ett helt annat uttryck.

    Jag undrar vem eller vilka du skriver till, vad du vill åstadkomma och hur du tänker dig att du själv uppfattas som ledare och förebild utifrån det du skriver och den anda du skriver det i? Vem är det som blir inspirerad och vill jobba positivt framåt?

    Forskning på Caltech har haft stor betydelse för det företag jag leder så jag har ägnat extra mycket tid åt just förstå mig på Caltech. Dessutom är det ju ett fysikmekka. Jag har besökt några gånger och känner en del forskare, men har tyvärr inte haft tillfälle att stanna någon längre tid.
    Caltech är ett superkoncentrat av naturvetenskap och högteknologi och har nästan dubbelt så många anställda som studenter. Det har historiskt gjorts gigantiska investeringar som lockat världens skarpaste, och de i sin tur har lockat ännu fler. Även nu är det exceptionellt Välfinansierst. Förebilderna, kulturen och ledarskapet är det som kännetecknar Caltech. Och klimatet! Forskare vid hundratals universitet i världen känner både vördnad och djup frustration inför detta i jämförelse med ”hemuniversitetet” och det är inte alltid lätt att vända till något konstruktivt.

    Istället för att tex kritisera Fokusmiljöerna pga att man har denna frustration i sig så kan man ju tex inspireras av just Caltech. Där deltar nästan alla grundutbildningsstudenter i forskningen via deras SURF-program. Fokusmiljöerna är ju verkligen inte alls spikade och kan mycket väl utgöra ett nav för ett sådant initiativ i KBC. Caltech gör också stora satsningar på eLearning och sina lärmiljöer, och det vore ju toppen om du kunde låna hem excellens och inspiration från detta.

    En annan sak jag tycker är helt fantastiskt med Caltech är att ALLA tvingas läsa med mycket stor ämnesbredd. Alla studenter och doktorander får samma bas inom matte, fysik, kemi, biologi och teknik. De får jobba som f-n… Tack vare detta elimineras den dada-hink-och-spade-nivå och de Babels torn som tex kännetecknar tjafset mellan ämnesområdena och institutionerna vid UmU – och i mest hela Europa vill jag påstå. Caltech är ett av de universitet i världen som allra bäst lyckats bygga synergi mellan teknikforskning och grundläggande naturvetenskap. Vid UmU finns det snarare konflikter och destruktiv konkurrens i det avseendet. Fokusmiljöerna handlar om just denna synergi och det är inte helt förvånande att det just därför stöter på patrull vid UmU. Knappast så på Caltech.

    Nu nämner jag Fokusmiljöerna igen eftersom de är konkreta och på tapeten och du nämnde dem. De skulle tex kunna nyttjas för att försöka överbrygga de artificiella ämnesuppdelningarna. De skulle också kunna fyllas med scientific visualization vilket också är ett excellensområde på Caltech.

    Men fokussatsningarna bör verkligen kompletteras med motsvarande forskning. Människor är allt, precis allt!

    Sen är det ju verkligen helt omöjligt att hålla sig eftersom du lägger upp för en smash: Jag är ju själv fysiker och har aldrig sett att fräscha toaletter skulle vara ett hinder för bra verksamhet eller att det skulle bli bättre just när de är ofräscha. Alltså, jag vet inte, men är det annorlunda med kemister och biologer kanske? 😉

    Svara
    • Pernilla says:

      Hej

      Jag håller med dig (trots att du är fysiker :-)). Eftersom jag suttit med och tagit fram de första ideerna runt fokusmiljöerna vågade jag nämde dem. De kan absolut bli hur bra som helst. Likväl som fräsha toaletter så skadar det inte att ha organiserade fokusmiljöer, men vi måste hela tiden se till det som är viktigast och det är människorna – som du ju också säger.
      jag hoppas min blogg ger positiv inspiration till alla som läser. Även om jag låter kritisk kanske är det för att öppna ögonen och få läsarna att tänka till. Det finns mycket vi gör bra i Sverige (och UmU har så många superbra forskare!!) men det finns också mycket vi kan göra bättre om vi bara vågar.

      Svara

Lämna en kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *