Sexualiserat våld – röster om förändring

Nu hörs de, rösterna om hur tjejer och kvinnor ofredas sexuellt. På torg i Köln och festival i Stockholm. Rösterna som alltid talat men inte hörts, rösterna som tillhör generationer av (i huvudsak) kvinnor men som nu ges offentligt utrymme via media. Det är inget nytt fenomen vi talar om. Det är också därför som rösterna inte hörts. Sexuella trakasserier är så normaliserade, så självklara, att rösterna i många fall har kommit att stanna ohörda i de drabbade. Varför tala, skrika, om något som ofta ses komplimanger?

Här kommer en förenklad röst från min och andras forskning om sexuella trakasserier i relation till ungas psykiska hälsa. Sexuella trakasserier är mycket utbrett i svenska skolor. Tjejer och killar rapporterar utsatthet på olika sätt. Till exempel: homofobisk verbal mobbning riktas oftare mot killar än mot tjejer men är kopplad till ökad risk för psykisk ohälsa för både tjejer och killar. Erfarenheter av att bli tafsad på och att få sexuella kommentarer om sitt utseende är vanligare bland tjejer och visar sig ha starka samband med psykisk ohälsa. I synnerhet bland tjejer.

Att sexuella trakasserier inte tas på allvar av vuxenvärlden blev tydligt under en workshop om min forskning i en gymnasieklass. Jag frågade försiktigt om sexuella trakasserier förekommer på skolan. Då svarar den manliga läraren i 50-årsåldern: ”Som ensam man i ett kvinnodominerat yrke så tycker jag att det vore bra med lite mer sexuella trakasserier! Höhö.”

Sammanfattningsvis: Om klasskompisens eller främlingen i publikhavets händer på brösten är menade och upplevs som en komplimang, så borde de inte upplevas som obehagliga och bidra till psykisk stress. Eller hur? Det handlar om vem som tar sig rätten över vems kropp.

Slutsats: Sexuella trakasserier är maktutövning som negligeras, trivialiseras och osynliggörs eftersom de bekräftar sakernas ordning. Vårt samhälle värderar det som (i huvudsak heterosexuella vita) män är och gör högre än det som kvinnor och icke-hetero-män är och gör. Med en sådan könsordning så är det inte konstigt att vissa tar sig rätten över andras kroppar. Att de drabbade mår dåligt av att de betraktas som objekt, är ju sedan deras eget fel eftersom de inte kan ta ett skämt och är otacksamma för den uppmärksamhet de fått (OBS: sarkasm).

Måtte rösterna övergå i skrik om förändring.

 

5 Kommentarer
  1. Alexander Mattsson says:

    Att negligera dessa händelser är djupt tragiskt och när man som du felaktigt påvisar dessa slutsatser av vad du anser är problemet så skadar du mer än gör nytta. Då hade det varit bättre om du inte uttalade dig alls i ämnet istället för att undvika att uttala problemets kärna för att det anses vara obekvämt.

    Du inleder med att tala om händelserna i köln, kalmar och stockholm. Där stora grupper män från utomeuropeiska länder tvingat sig på kvinnor. Aftonbladet skriver följande ”Enligt myndigheterna har 31 misstänkta gärningsmän identifierats, varav 18 uppges vara asylsökande. Nio är algerier, åtta marockaner, fem iranier, fyra syrier och två tyskar. De tre återstående är från Irak, Serbien och USA.”

    Din slutsats är ”Sexuella trakasserier är maktutövning som negligeras, trivialiseras och osynliggörs eftersom de bekräftar sakernas ordning. Vårt samhälle värderar det som (i huvudsak heterosexuella vita) män är och gör högre än det som kvinnor och icke-hetero-män är och gör. Med en sådan könsordning så är det inte konstigt att vissa tar sig rätten över andras kroppar.”

    Du menar säkert väl men denna typ av retorik skadar bara ytterligare kvinnor eftersom att vi aldrig kommer att kunna ta tag i problemen om vi inte börjar prata om dem.

    Men jag förvånas av din slutsats i egenskap av forskare, är det inte ditt jobb att dra relevanta slutsatser? Du menar alltså att vi i ett av världens mest jämställda länder har problem med sexualiserat våld utförda av medborgare från mindre jämställda länder på grund av heterosexuella vita män.

    Antingen vill du inte se saker för vad de är eller så vet du helt enkelt inte bättre oavsett vilket så hoppas jag att du inser att dina slutsatser i längden bara gör mer skada.

    Svara
    • Evelina Landstedt says:

      Det finns olika uppfattningar angående vad ”problemets kärna” är när det gäller sexuella trakasserier och ofredanden.
      Som forskare lyfter jag fram resultat av mina och andras vetenskapliga studier samt tolkningar av dem. En kritisk analys av den dominerande genusordningen är en del av det. Den observante läsaren ser förhoppningsvis att referensen till Köln och Stockholm är för kontextualisera att uppmärksamheten, rösterna om sexuella ofredanden mot tjejer nu har intensifierats. Sexualiserat våld mot kvinnor förekommer inte bara i folksamlingar i Sverige och Tyskland. Det är betydligt mer utbrett än vad många tror, till exempel i skolor. Problemet är inte kopplat till migration, det har bara fått mer uppmärksamhet nu. Att lyfta blicken och se sexualiserat våld i ett större sammanhang är en av mina uppgifter som forskare i ämnet.

      Svara
      • Alexander Mattsson says:

        Det blir ju lite konstigt när du inledningsvis tar upp händelserna i köln, kalmar och stockholm som är utförda av främst män från nordafrica och mellanöstern och sedan drar din slutsats om vita män.

        Det går inte ihop. Jag anser att problemet ÄR kopplat till migration. Bara för att ingen vill se eller prata om det innebär det inte att det inte finns.

        Varför har ett land som Sverige som är ett av de mest jämställda i världen ett sådant utbrett problem med våldtäkter. Vi har även högst mottagande per capita i Europa.

        Jag blir bestört över att kvinnors säkerhet på våra gator och torg inte går före folks rädsla för att se och diskutera sådant som inte anses bekvämt.

        Svara
        • Bettina Jobin says:

          ”Tack vare” händelserna i Köln handlade en stor del av vår diskussion på lunchen om sexualiserad våld. Alla vi kvinnor kunde vittna om ett flertal incidenter, från klapp på rumpan till hot på springrundor. Jag hade kunnat bidra med en nära våldtäkt också. Ingen av oss har kommit sig för att anmäla. Inga av dessa förövare var annat än vita män. Diskussionen får inte handla om invandring eller inte. Den bör, precis som Evelina säger, handla om normaliserade, systematiska kränkningar av kvinnor som bevarar existerande maktstrukturer. Det är tragiskt att vi inte kunde tala öppet om det innan det kunde skyllas på män utanför den svenska gemenskapen.

          Svara
  2. Jessika Svensson says:

    Tycker inte Evelina på något sätt negligerar händelserna och att Alexanders tolkning av hennes text är mycket märklig. Det går att ha två tankar i huvudet som Toivo skriver väl om här: http://arbetaren.se/artiklar/exotisera-inte-overgreppen/
    Vi vet att rasifierade män lättare blir åtalade och dömda för våldtäkt än de som ses som svenskar och att det uppfattas som relevant att skriva ut etnicitet när det är män födda utanför Sverige som är förövare. Det beror på rasistiska strukturer. Sexuella övergrepp beror på patriarkala strukturer som finns överallt men som tar sig olika uttryck men självklart så finns det skillnad mellan olika grupper och kulturer beroende på en mängd variabler som hur lagstiftning och jämställdhet ser ut i landet. Att växa upp i ett land där kvinnor är extremt underordnade, inte har rättigheter och homofobin flödar påverkar självklart den generella inställningen till kvinnor. Väldigt få feminister ser något problem i att hålla dessa två tankar i huvudet. Men väldigt många (manliga)debattörer och troll skriker just nu ut svenska mäns jämställda förträfflighet och även om vi ska vara väldigt medvetna och stolta över de framsteg som gjorts inom jämställdhetsområdet i Sverige, så utövas de mesta övergreppen och våldet i Sverige av män födda i Sverige. Vore klädsamt om vi alltid reagerade så kraftigt mot övergrepp.

    Svara

Lämna en kommentar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *