Statsvetare och andra ”proffstyckare”

Statsvetare får ofta uttala sig i media. Väldigt ofta. Inte minst vart fjärde år när de allmänna valen står på agendan. Jag har till och med kollegor som veckorna innan valen berättat att de varit tvungna att stänga av telefonen för att kunna få något annat arbete utfört. Men även mellan valen är statsvetarna efterfrågade av journalister. Inte minst jämfört med andra samhällsvetare där nationalekonomer, sociologer, kulturgeografer och genusvetare sammantaget inte syns i media lika mycket som statsvetare.

Tidningen Dagens Samhälle rangordnade svenska akademiker under valåret 2014 efter hur ofta de hade synts i media. Inte överraskande toppades listan av just statsvetare. Fast det kanske inte är så konstigt egentligen, då ganska mycket av det totala mediautrymmet tillägnas just dagspolitik. Vad som är märkligare är att det oftast är samma 10 statsvetare (9 män och 1 kvinna) som uttalar sig i media. Många, men inte alla, av dessa är också de skickligaste forskarna i Sverige. Dock finns det många andra skickliga forskare som inte ges möjlighet eller avstår från att kommentera dagspolitiska händelser. Det är synd, då en direkt konsekvens av detta är att en väldigt liten andel av uttalandena som statsvetarna gör har en direkt forskningsanknytning. Det behöver inte alltid vara ett problem då många frågor från journalister berör sådant som lärs ut på grundutbildningen. I andra fall kan det dock finnas bättre lämpade forskare att intervjua som faktiskt forskar specifikt på det som nyheten eller reportaget handlar om.

Att journalister efterfrågar samma personer är inte överraskande. Personerna är lätta att hitta, de har en historia av att ställa upp på intervjuer, men inte minst – de kan ge svar som är begripliga. Ett uttryck av journalistisk lathet måhända, men likväl god journalistik.

Samtidigt finns det uppenbara fördelar med att journalister främst vänder sig till ett fåtal seniora professorer. Vi andra får mer tid till att forska och undervisa, även veckorna före de allmänna valen.

4 Kommentarer
  1. Gissur Erlingsson says:

    ”Många, men inte alla, av dessa [som kommenterar] är också de skickligaste forskarna i Sverige.”

    Den utsagan har väl inte stöd i det inlägg det länkas till? Tvärtom, väl, är det en dålig överensstämmelse mellan ”synas i media” och ”impactvärdena”?

    Svara
    • Johan Hellström says:

      Tack för din kommentar Gissur!

      Ja, enligt det länkade inlägget är det bara drygt häften som samtidigt förekommer mycket i media och antingen citeras i hög grad i vetenskapliga tidskrifter eller förekommer ofta i riksdagsdokument. Kollar vi i mer detalj på Sundells data och enbart på den vetenskapliga produktionen är överensstämmelsen ännu sämre (se bilden nedan).

      En bättre formulering skulle därför vara ”Ett fåtal eller en mycket liten minoritet av dessa är också de skickligaste forskarna i Sverige.”

      Mediaförekomster och citeringar

      Svara

Trackbacks & Pingbacks

  1. […] Forskarbloggen vid Umeå universitet | Statsvetare och andra … […]

Lämna en kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *