Energieffektivisering – till vilken nytta?

-Jag jobbar på Umeå universitet, svarade jag.
– Jaså, med vadå?
– Energi, blev jag svaret skyldig.
– Åh… energi är ju såå fascinerande. I synnerhet den energi som skapas när människor möts, fick jag till svar.

Javisst, energi kan fascinera. Men mitt område handlar inte om emotionell energi utan energi som en fysikalisk storhet. Ofta hamnar energifrågan i strålkastarljuset när det finns oro för en framtida brist. När knappheten, eller oron för densamma är riktigt stor så brukar vi tala om energikris. En tidig energikris inträffade i England när industrialismen fått upp farten. Det här hände sig på 1860-talet. Det hade börjat skrivas i tidningar och böcker om dålig luft i städerna och om oro för framtida energiprisökningar. I England så förutsågs att den betydelsefulla inhemska tillgången på det fossila bränslet (stenkolet) snart skulle ta slut. Det är inte alltför svårt att se gemensamma nämnare med situationen som vi har idag, 150 år senare.

Vad tycker du att de borde vidtagit för åtgärder för att råda bot på problemen? Min tekniska intuition flaggar för att en effektiv medicin är att effektivisera processerna. På det sättet tänkte många redan då. Under pompa och ståt installerade fabriksägarna nya ångmaskiner. De kunde driva textilproduktionen i högre fart, samtidigt som det krävdes mindre tillförsel av stenkol. Äntligen skulle minsann utsläppen minska och stenkolet skulle räcka i generationer. Hurra!

Men det fanns också personer som höjde ett varningens finger. Ett av dessa var den brittiske forskaren, William Stanley Jevons (1835 – 1882). Han och hans kollegor förutsåg att energieffektivisering inte nödvändigtvis leder till de energibesparingar som förväntat. Det kan bli tvärt om, det kan uppstå en rekyleffekt, sa Jevons. Och tvärt om blev det. Med energieffektiviserade ångmaskiner minskade produktionskostnaderna. Textilprodukterna blev billigare. Snart kunde alla och envar köpa brittisk textil. Tillverkningsindustris produktion accelererade. Stenkolet på de brittiska öarna förbrukades i en ännu högre takt och luftföroreningarna ”smogen” i de brittiska städerna blev ett än mer akut problem.

Vad blir kontentan av detta? Kan det vara så att energieffektivisering i grunden är destruktivt? Det är en komplex fråga som kräver att undersökas. Ett sätt att bena ut problematiken är att särskilja användning av energi och energisystemets verkningsgrad. Här kommer ett exempel:

Jag och min fru använder var sin bil. Hon kör en miljöbil med en modern dieselmotor (god verkningsgrad). Jag kör en äldre kärra med en törstig V6:a under motorhuven (dålig verkningsgrad). Till detta ska läggas att miljöbilen körs betydligt fler mil per år (mer användning). Vilken bil orsakar mer miljöförstöring? Vi måste ta hänsyn till både användning och verkningsgrad.

I fallet med vår familj så överträffar förmodligen miljöbilens stora användning den relativa nyttan av högre verkningsgrad. Anar du också en rekyleffektproblematik? Men även om min sämre bil orsakade mindre miljöförstöring så är jag övertygad om att det inte blir bättre om vi säljer miljöbilen och ersätter den med en bil av den typ som jag kör. Det framstår som bättre att minska användningen av miljöbilen och byta min bil mot en miljövänligare. Som ett tillägg kan det naturligtvis vara relevant att fråga sig om det verkligen är vettigt med två bilar i samma familj, och kanske ännu mer tillspetsat kan det vara möjligt att klara sig utan bil.

Att ställa om vårt samhälle till ett hållbart dito är komplext. Förbrukningen av våra naturtillgångar måste minska betydligt och de processer som leder till klimatförändring måste reduceras radikalt. Mycket måste göras och det är bråttom. Vi måste hitta lösningar där lägsta möjliga användningen av våra tillgängliga resurser går hand i hand med högsta möjliga verkningsgrad i alla processer. Här finns definitivt en av vår tids största utmaningar. Jag jobbar med slutanvändningen av energi och energieffektivisering med ett fysikaliskt betraktelsesätt, inte den emotionella energin (den får gärna maximeras). Mitt fokusområde är bebyggelsen. Det är en sektor som använder nära 40 procent av energiresurserna. Potentialen är jättelik.

2 Kommentarer
  1. Lotten says:

    Frågan om det är vettig med två bilar i en familj är förstås relevant, men den bör ju ses i sitt sammanhang, dvs. familjesituationen, var man bor osv., dvs. möjlighet till andra transportformer (om man nu inte anser det vara bästa att stanna kvar hemma :)).

    Svara
    • Thomas Olofsson says:

      Helt relevant synpunkt. Val av boende och transporter hänger naturligtvis ihop.
      Något som man kan fundera på är varför man väljer det ena eller andra transportsättet. Baseras det på ett medvetet val? Väljer vi det billigaste, miljövänligaste, etc, eller styrs vi av slentrian?

      Svara

Lämna en kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *