Energieffektivisering och Tomten

Midvinternattens köld var hård. Gatubelysningen var släkt och stjärnorna gnistrade och glimmade. Snön lyste vit på tomma gator. En ensam bil färdades sin tysta ban. Snön lyste vit på taken. Inte bara Tomten var vaken. Alla hade svårt att sova, ty det var kallt och det var energikris.
På det sättet började faktiskt vintern 1974. Hur hade det blivit så? Två månader tidigare hade de största oljeproducerande länderna beslutat att kraftigt reducera exporten till bland annat vårt land. Redan vid jultid hade oljepriset fyrdubblats. Samtidig konstaterades det i Sverige att produktionen av el från vattenkraften kunde bli rekordlåg denna vinter pga brist på nederbörd. Sverige var då helt beroende av olja och vattenkraft. De styrande i Sverige såg ingen annan utväg än att ta till drastiska åtgärder. Energiransonering. Gatubelysning släcktes. Biltrafik förbjöds till viss del på måndagar. Detta var en del av de kortsiktiga åtgärderna.
Det fanns också långsiktiga energisparprogram. Våra myndigheter beslutade att införa omfattande energieffektiviseringsåtgärder. Detta resulterade i att Sverige för en tid skulle framstå som ett energiföregångsland. Listan på framgångsrika energieffektiviserande koncept för bebyggelsen kan göras lång, som nya sätt att tillföra luft, värmeåtervinning, reduktion av köldbryggor, nya sorters fönster, mm. Med det gjordes också katastrofala misstag. Mina dåtida ingenjörskollegor uppskattade att mer än hälften av den energi som tillförs för att värma husen förloras pga av att den ventileras bort. Vad kunde väl vara mer effektivt än att kraftig reducera ventilationen. Så blev det.
Under slutet av 1970-talet rapporterades det ospecifika besvär från hyresgäster i nybyggda bostäder, kontor och daghem. I massmedia kallades det ”Dalen-sjukan”, ”dagis-sjuka” och ”kontors-sjuka”. Efter 15 år konstaterades det i en stor studie av kontorsarbetare i Västerbotten att vissa inomhusrelaterade symptom hade ett tydligt beroende av luftomsättningen. Enkelt uttryckt. Ju mer fräsch uteluft som tillförs ju bättre är det för de som vistas i husen. Det kanske verkar självklart idag, men när det gjordes var det få som opponerade sig.
Energikrisen på 1970-talet medförde stora förändringar. Nu står vi inför en annan stor omställning. Med klimatfrågan i centrum så ska framtidens bebyggelse transformeras kraftigt. De framtida kraven är att minimera den tillförda energin till nära noll. Samtidigt är bostadsbristen akut. Byggbranschen förväntas producera i en hastighet som vi inte sett maken till sedan rekordåren på 1960-talet. Alla och en var anser också att dagens bostäder är för dyra. Kostnaderna måste reduceras kraftigt. En sak vet vi säkert. Det krävs betydande förändringar. Här har vi forskare ett stort ansvar. Ansvaret omfattar att möjliggöra nya innovationer, men också att förutse negativa konsekvenser på hälsa och miljö.
På Viktor Rydbergs tid fanns det Tomtar som vakade över att allt stod rätt till i stugorna. Hur säkerställer vi idag att misstag, nya och gamla, inte upprepas? Här finns en viktig forskningsuppgift.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *