Ett bidrag till arbetsmiljön

Under senare år har vikten av god arbetsmiljö återigen hamnat i det politiska strålkastarljuset. Det har på olika sätt kommit att påverka inte bara rättslig reglering och tillämpning, utan också rättsvetenskaplig forskning. Från att ha varit ett område inom rätten som beskrivits, analyserats och diskuterats av i huvudsak andra än jurister, har under senare år fler rättsvetare tagit plats på arbetsmiljöarenan. Exempelvis finns det i dag flera pågående doktorandprojekt i Norden med en stark och tydlig beröring till arbetsmiljö, och rättsvetare ingår i alltfler medicinska eller beteendevetenskapliga forskningsprojekt om arbetets påverkan på människors hälsa. Även framtida satsningar (?) från exempelvis forskningsrådet Forte eller Arbetsmiljöverket kan att leda till mer rättsvetenskaplig forskning inom området.

Vad är då en god arbetsmiljö? Under många år har det i hög utsträckning handlat om att komma till rätta med de omständigheter som bidrar till att människor blir sjuka på grund av sitt arbete, och därmed nyttjar sjukförsäkringen. Arbetsmiljöarbetet har i många avseenden handlat om reaktiva åtgärder, om att åtgärda brister på arbetsplatsen, eftersom de leder till att människor hamnar utanför arbetsmarknaden och förlorar sin försörjning. På senare tid märks dock en förskjutning mot förebyggande åtgärder inom arbetsmiljön, med en diskussion omkring också friskfaktorer och inte enbart riskfaktorer. Inom bland annat medicinsk forskning finns flera vetenskapligt dokumenterade friskfaktorer i arbetet som kan minska risken för psykisk ohälsa, vilka kan användas i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, och hjälpa människor tillbaka i arbete efter en sjukskrivning.

Men med vad kan rättsvetenskaplig forskning bidra i sammanhanget? Det är ju bland annat med hjälp av rättsregler som politiska målsättningar och vetenskapliga rön omsätts till praktik i samhället. Genom regler kan arbetsgivares (och arbetstagares) juridiska arbetsmiljöansvar grundas, något som i sin tur förväntas leda till faktisk handling ute på arbetsplatserna. Det saknas emellertid en tydlig, enhetlig och sammantagen reglering, utan lagstiftningen (som vuxit fram under de senaste 30 åren) kan beskrivas som fragmentiserad och splittrad. Reglerna finns i en mängd olika lagar, förordningar och föreskrifter, som är konstruerade vid olika tillfällen med olika utgångspunkter, syften och förutsättningar. Det råder en osäkerhet om hur reglerna ska tolkas och förstås, och om vilka åtgärder som förväntas vidtas. Risken är uppenbar att arbetsmiljöfrågor behandlas olika hos olika arbetsgivare, och att arbetstagare faller mellan stolarna i rehabiliteringsprocesser. Den traditionella rättsvetenskapliga uppgiften är att systematisera och analysera rättens innehåll och tillämpning, och rättsvetare kan i detta sammanhang därför bidra med att tydliggöra ansvar och ansvarsfördelning, men också synliggöra och problematisera juridiska inkonsekvenser, anomalier eller kollisioner som påverkar utformningen av och innehåll i arbetsmiljöarbetet. Det är också ett bidrag till god arbetsmiljö.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *