Rör inte min kompis

Många med mig kommer säkert ihåg kampanjen ”Rör inte min kompis” under 1980-talet, som ursprungligen startades i Frankrike och sedan spreds till Sverige. Med orden tryckta på en knapp symboliserande en handflata som signalerades stopp, skulle mobbing, främlingsfientlighet och rasism motverkas. Det såldes ca 1 miljon knappar, och kampanjen har sedan återkommit, i mindre omfattning och i begränsad spridning ett antal gånger därefter, sista gången så sent som år 2016.

Såväl samhälle som politiska förutsättningar har under dessa 30 år förändrats, och idag står vi (återigen) inför betydande utmaningar när det gäller rasism och främlingsfientlighet. Diskussioner om svenskhet och svenska värderingar, krav på förbud mot tiggeri och rädslor för att invandring hotar vår nationella identitet blandas med påståenden om att den sammanlagda nettoeffekten av så kallad massinvandringen från avlägsna länder är starkt negativt, såväl ekonomiskt som socialt. Vad som är fakta, fantasi, förutfattade meningar eller ren och skär rasism debatteras, analyseras och granskas i riksdagsarbete, på dagstidningarnas ledarsidor och i sociala medier, men också inom forskningen.

För att öka förståelsen för bakgrunden till rasism, dess utveckling över tid samt konsekvenser för människor och samhälle utlyste därför Vetenskapsrådet, på uppdrag av regeringen och i samråd med Forte, särskilda medel under våren 2016. Projekt som finansieras studerar bland annat rasism inom hälso- och sjukvård, svenskhet och fördomar inom humaniora och samhällsvetenskap. Ett av dessa projekt är ”Offer för rasism”, som drivs av en forskargrupp i rättsvetenskap vid Juridiska institutionen här vid Umeå universitet.

Forskargruppen har under ett flertal år studerat brottsoffer i rätten och rättsväsendet, och avsikten med det nya projektet är att koppla ihop traditionella rättigheter som tillkommer offer utsatta för exempelvis våldtäkt eller misshandel, med eventuellt skydd eller upprättelse som offer för rasism kan få. Syftet är att analysera och problematisera om, och i så fall hur, samer och romer som utsatts för rasistiska brott i Sverige betraktas som brottsoffer i rättslig mening och därmed kan omfattas de rättigheter som ska tillkomma brottsoffer. Forskningen omfattar bland annat rasistiska brott i sociala medier, polis och åklagares ansvar för att rasistiska brott utreds och går vidare till domstol samt ersättningsmöjligheter till offer som utsatts för rasism.

Varför avgränsas då offergruppen till att omfatta romer och samer? Förklaringen är att offer för rasistiska och främlingsfientliga brott är en heterogen kategori, och att personer vanligen utsätts på grund av föreställningar om exempelvis ras, hudfärg, etnicitet och nationalitet. Dessa aspekter går ofta in i varandra och det kan därför vara svårt att identifiera vilken grund som lett till utsattheten. Ur juridiskt perspektiv blir då den bevisning som samlas in, i bland annat form av vittnesmål, samt hur de rättsliga aktörerna tolkar och definierar det som hänt, helt avgörande. Samer som brottsoffergrupp är intressant utifrån att de både har ställning som urfolk vars möjlighet att behålla eller utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas, och är, och har historiskt sett varit, utsatta för både hat och fördomar från majoritetsbefolkningen. Detta gör att samer som grupp är särskilt utsatt, men frågan är vad som händer i förhållandet till rättsväsendet? De romer som kommer till Sverige för att bland annat tigga är socialt utsatta och saknar medel för sitt uppehälle, vilket gör att de riskerar att utnyttjas i brottsliga sammanhang eller drabbas av brott, vilket också gör denna grupp särskilt intressant.

Projektet har just påbörjats och kommer att pågå ytterligare några år, och dess resultat kan man endast spekulera omkring. Men visst är väl ändå förhoppningen att forskningen ska leda till en ökad medvetenhet såväl i samhället generellt, som inom rättsväsende specifikt. En medvetenhet som gör att det i framtiden finns mindre behov av kampanjer om att inte röra min kompis.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *