Politikerna bör ändra lagen om försäkringen är för dyr

Partipolitiskt obundna forskare inom olika vetenskapsområden har under årtionden granskat politisk styrning och kontroll av offentliga myndigheter. Inom rättsvetenskapen har diskussioner och analyser bland annat förts omkring om, och i så fall hur, regering och riksdag kan eller bör påverka förvaltningsmyndigheters tillämpning av rätten på såväl generell nivå som individnivå.

Detta är frågor som blivit alltmera aktuella i och med Sveriges inträde i EU och europarättens genomslag samt den internationaliseringstrend som följt därefter.

Kolumnisten Hanne Kjöller ondgör sig i Dagens Nyheter (se länk) över veckans rapportering om att chefer vid Försäkringskassan använder avslagsfrekvens som kriterium när de sätter medarbetarnas löner. Det är också något jag som forskare fick möjlighet att kommentera i Agenda i SVT i söndags.

När nu debatten är i full blom är det bara att beklaga att forskarsamhället, och de diskussioner och analyser som förs där, inte gjort större avtryck inom alla delar av samhällsområdet. För om så hade varit fallet hade det möjligen varit lättare att förstå varför jurister och andra samhällsvetare har svårt att godta att politiska målsättningar tillåts styra hur lagen ska tillämpas.

Det finns inga målsättningsstadganden i socialförsäkringsbalken som ger Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten eller domstolar rätten att anpassa tillämpningen av reglerna utifrån hur många som politikerna anser ska har rätt till ersättning eller pension under en period. Det tycks emellertid finnas en uppfattning om att sjukförsäkringen kostar alltför mycket och nyttjas av alltför många, och att det av den anledningen skulle vara legitimt att kringgå rättsstatliga principer om legalitet och rättssäkerhet.
Men om nu försäkringen är för kostsam för den svenska välfärden, vore det då inte bättre att våra folkvalda tar det fulla ansvaret och ändrar lagen, istället för att krypa bakom Försäkringskassan och låta myndigheten ta konsekvenserna?

För den som undrar varför Hanne Kjöller skriver att jag inte har besvarat hennes förfrågningar kan jag bekräfta att jag mycket riktigt blev kontaktad av kolumnisten, genom två telefonsamtal och ett mejl, allt inom samma timme. Att jag inte hade möjlighet att återkomma till henne omedelbart tycks nu ha tagits som inteckning för att jag ingår i någon sorts konspiration mot Försäkringskassan. Ett förhållningssätt som också förtar trovärdigheten i den av henne förda argumentationen.

Läs även Hanne Kjöllers text
https://www.dn.se/ledare/kolumner/hanne-kjoller-bade-fel-och-forutsagbart-nar-svt-beskriver-forsakringskassan/

 

1 svara
  1. Katarina Hamberg says:

    Tack för ditt ditt välformulerade och välgrundade inlägg! Hoppas vi kollegor runt om på universitetet får läsa mer av dig på forskarbloggen.

    Svara

Lämna en kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *