Diskuteras EU inför svenska riksdagsval?

Inför Europaparlamentsval är debatten om Europa relativt livlig, men valrörelserna är både kortare och mindre uppmärksammade än inför riksdagsval. Vad som oftast glöms bort är dock att Europaparlamentet endast är en EU:s institutioner, medan Sveriges representanter i ministerrådet, Europeiska rådet och (delvis) kommissionen är ett resultat av riksdagsvalet och den regering som tillträder. Samtidigt har även riksdagens EU-nämnd en viktig roll i att förankra regeringens positioner i ministerrådet. Med andra ord, det är inte enbart Europaparlamentsvalet, utan även riksdagsvalet som är relevant för hur svenska väljare kan påverka EU:s politik. Och av denna anledning är det även viktigt att svenska politiker uppmärksammar och diskuterar de frågor som berör Europasamarbetet även inför riksdagsval. Med andra ord, att väljarna faktiskt ges möjlighet att väga in den stora mängden av politiska beslut fattas på europeisk och inte enbart på nationell nivå i sina partival.

Givet detta diskuteras det Europeiska samarbetet inför riksdagsvalen? Eller är det bara inför Europarlamentsvalet som dessa frågor ges utrymme? För att ta reda på detta kan vi kolla på hur mycket av partiernas valmanifest inför riksdagsvalen som ägnas åt EU-samarbetet. Figuren nedan visar således andelen av partiernas valmanifest som handlar om EU mellan åren 1991-2018.

Andel EU-uttalanden i partiernas valmanifest 1991-2018. [1]

I figuren framgår det att EU-frågor främst diskuterades i samband riksdagsvalet 1994 som var mindre än två månader före folkomröstningen om svenskt medlemskap i EU. Även om inte den mest intensiva debatten om medlemskapet startat var detta en av många politiska frågor inför riksdagsvalet 1994. Efter det att Sverige blev medlem i EU 1995 har dock intresset för att lyfta fram EU minskat hos de flesta partier. Och inför det senaste riksvalet är det förvånansvärt tyst om Europasamarbetet i partiernas valmanifest. Ett undantag mot denna trend är Liberalerna som i sitt valmanifest för de senaste riksdagsvalet ägnade ungefär lika mycket uppmärksamhet till EU som inför riksdagsvalen 1994 och 2002 (innan folkomröstningen om Euron 2003).

Även om det går att argumentera för att vore önskvärt ur ett demokratiskt perspektiv, är det egentligen är det inget märkligt med att politiska partier undviker att diskutera hur EU:s politik och framtid ska se ut inför riksdagsval. EU är ingen prioriterad fråga inom väljarkåren eller hos politikerna. Dessutom brukar politiska partier undvika att lyfta frågor som inte gynnar dem väljarmässigt eller till och med riskerar att skada deras stöd. Och i detta avseende har de flesta partier har väljare med en mer eller mindre splittrad syn på huruvida det nuvarande EU-samarbetet är bra eller dåligt och olika åsikter om hur det ska utvecklats i framtiden. Av de svenska riksdagspartierna är det främst Liberalerna som har den mest likartade synen på europasamarbetet som sina väljare, vilket också avspeglar sig att partiet också ägnar mest utrymme till EU i sitt partimanifest inför det senaste riksdagsvalet. I kontrast hade Vänsterpartiet den mest splittrade väljarkåren där ungefär lika många av väljare stödde det svenska EU-medlemskapet som var emot.[2] Att i detta läge välja att lyfta fram och debattera EU-frågor inför riksdagsval skulle därför vara en riskfull strategi och Vänsterpartiet valde därför att fullständigt ignorera EU i sitt partimanifest.[3]

Referenser:

[1] Datakälla: Hellström, Johan, Torbjörn Bergman & Hanna Bäck (2019). Party Government in Europe Database (PAGED), Unpublished database (Open-access in 2020). Main sponsor: Riksbankens Jubileumsfond (IN150306:1). https://erdda.org/party-government-in-europe-database/Volkens, Andrea, Werner Krause, Pola Lehmann, Theres Matthieß, Nicolas Merz, Sven Regel & Bernhard Weßels (2018): The Manifesto Data Collection. Manifesto Project (MRG/CMP/MARPOR). Version 2018b. Berlin: Wissenschaftszentrum Berlin für Sozialforschung (WZB). https://doi.org/10.25522/manifesto.mpds.2018b

[2]  Numera är en majoritet av Vänsterpartiets väljare för det svenska EU-medlemskapet och av samtliga riksdagspartier är det endast Sverigedemokraterna som har en majoritet av EU-skeptiska väljare.

[3]  För utförligare resonemang gällande under vilka förutsättningar som politiska partier uppmärksammar respektive undviker EU-frågor i valkampanjer se t.ex. Hellström, Johan & Magnus Blomgren (2016). Party debate over Europe in national election campaigns: electoral disunity and party cohesion, European Journal of Political Research, 55(2): 265-282. https://doi.org/10.1111/1475-6765.12125

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *