Samverkan mellan universitet och samhälle – vad saknas?

Den pinfärska forskningspropositionen skapar nu vågor inom den akademiska världen. En av regeringens intentioner är att skapa mer samverkan mellan universiteten och övriga samhällen. Själv upplever jag det inte som ett nytt önskemål utan det har framförts under många år. Att kunskap förs ut till samhället är naturligtvis viktigt och görs redan på flera sätt men anses tydligen inte tillräckligt. Högre utbildning är ju i sig det sätt på aktuell kunskap löpande tiden tillförs nya generationer, även uppdatering av ny kunskap via till exempel fortbildning av den viktiga gruppen lärare inom grund- och gymnasieskola. Forskningsfinansiärer har sedan många år krävt tydliga planer för kunskapsspridning inom projekten och program för forskningsprojekt med industridoktorander inom näringslivet pågår.

Inom havsmiljöforskningen skapades för 27 år sedan marina forskningscentra som skulle svara för en sammanhållen och balanserad kunskapsspridning om havsmiljö och dess tillstånd till allmänhet som myndigheter. Webbportalen havet.nu är en värdefull produkt av detta arbete. De flesta lärosäten, projekt och forskare har idag egna informativa webbsidor. Samverkan är som sagt viktig för att motivera skattemedel till lärosätena. Tillkommer inte nya medel för detta måste dock tid och pengar tas från befintlig forskning och utbildning.

Regeringen säger sig samtidigt i propositionen värna den fria forskningen. För mig ligger i detta friheten att tillämpa det nyfikna sökandet efter kunskap. Värdet i att förutsättningslöst öka förståelsen för vårt outgrundliga universum kan inte underskattas. Hur vi uppfattar vår värld är grundläggande för en god samhällsutveckling. Det är också en förutsättning för de verkliga kunskapssprången som leder utvecklingen framåt. Utan att någon egentligen kunnat förutsäga hur det skulle gå till. Vem kunde förutse att studier av den värmeälskande bakterien Thermus aquaticus från heta källor skulle leda till att brottslingar idag säkrare kan bindas vid sina brott med DNA?

Jag tolkar forskningspropositionen som att regeringen både vill ha fri forskning och mer samverkan med samhället. Det finns dock ett motsattsförhållande inbyggt i detta. Kommer som aviseras tilldelningen av medel att även baseras på omfattningen av samverkan behöver denna genomföras och redovisas. Ett tips är att se till att allt som redan görs för samverkan vid universiteten också uppmärksammas och värderas.

Filosofen och ämnena består, skägg och institutioner förgår

Bland annat i samband med universitetsstyrelsens beslut om den nya Handelshögskolan har jag möts av en, för mig, svårförståelig reaktion. Jag hör folk hävda att om exempelvis institutionerna för nationalekonomi eller juridik upphör som egna institutioner så skadas dessa ämnen allvarligt. Med denna logik skulle alla discipliner som ingår i större organisatoriska enheter förlora sin egenart, självständighet och synlighet. I så fall skulle mängder med ämnen på humanistisk, medicinsk och teknisk-naturvetenskaplig fakultet ha det mycket besvärligt. Nåja, besvärligt kan de nog ha det, men av helt andra skäl.

Själv tror jag att det kan vara bra att institutioner innehåller många ämnen (men som naturligtvis kan fortsätta med egna seminarier, ämnesföreträdare, kurser, konferenser, nätverk m.m.). Där kan skapas förutsättningar för oväntade möten, samarbeten och kanske kan det skapas embryon till nya discipliner. Många ämnen är mycket gamla, så som filosofi och matematik; andra har en betydligt kortare historia. Nya ämnen uppstår också ständigt i den dynamiska miljö vi kallar universitet och i den process som heter vetenskaplig verksamhet.

Vilken organisatorisk inramning som ämnena har är sällan avgörande, om den nu inte hindrar ämnena från att utvecklas. Den är ointressant för medborgare, studenter, forskare … och även för Högskoleverket som enbart bryr sig om utbildningar och ämnen. Betydligt viktigare är de förutsättningar disciplinerna har att verka i; dvs. vilka resurser, anställningsvillkor, administrativa stödfunktioner, infrastrukturer m.m. som kan erbjudas. Skägget gör inte filosofen och institutionen gör inte heller den vetenskapliga disciplinen.