Tagliatelle med CRISPRigt grönsaksfräs

Future garden plants are here!

A diary about the world’s first CRISPR-edited plants

This blog entry will describe my modest Summer 2016 cultivation containing a few plants that might not look like much, but are the beginning of making available knowledge help “save the world”.

One of the plant’s genes has been “edited”, so to speak, using CRISPR/Cas9 technology in which a small part of the DNA has been removed. The exact same change can also occur spontaneously – not targeted and on purpose like in this case – which has meant that the big question is whether these plants should be considered genetically modified (GMO) or not. The topic of categorising these plants is discussed worldwide.

As a result, we succeeded in convincing a Swedish authority to state that, according to their interpretation, the plants could not be considered genetically modified in accordance to EU regulations as they do not contain any “foreign DNA”. It’s also impossible to establish if the decisive change occurred spontaneously or through human interference. In fact, it would be rather odd to have two plants that are exactly the same but one is forbidden and the other is free to cultivate without limitations. That’s the only reasonable interpretation. Even if the plant was to be seen as GMO, it would probably be impossible for someone who cultivates it to be convicted for something that couldn’t be proven. The fundamental principle ought to be that a prosecutor must be able to prove that a crime has been committed for a person to be convicted for it.

Read our application to the Swedish Board of Agriculture together with links to some of what has been written on the topic since the decision was made public:
”Green light in the tunnel!” Swedish board of agriculture: A CRIPRS/Cas9-mutant but not a GMO

I have previously described how immensely difficult to get permission for field studies with plants classed as GMO, in reality it is only in Sweden in the entire EU where this is allowed. Read my previous blog entry on this..
For those who want to grow a glowing plant in the garden

This is rather intriguing. Listen to my talk at TedxUmeå in May 2016 where I promised to grow these plants outdoors this summer.

I showed a bag of seeds that spectators probably assumed to be seeds from genome-edited Arabidopsis plants that I was describing. But actually, they were seeds from gene-edited cabbage, and it’s that cultivation I will be describing henceforth.


31 May 2016

It’s now time to start sowing. I’m sat on my decking overlooking the Ume River whilst filling peat pots with soil. The weather has been beautiful, but the evening is getting cold.

Nysådd kålodling

Fresh seeds in turf pots.


I have no idea about the seeds’ germination qualities, but good soil, room temperature and moderate amounts of water should wake the seeds out of their slumber. I mark the pots not to confuse them with all the other pots sharing the space on the window sill in my conservatory.

Nysådd kålodling

Ten little pots…


11 June 2016

The seeds have sprouted! I was worried as we had left them for a few days to look after our grandchildren and small pots stand a high risk of drying out. Admittedly, I still have a few seeds if necessary, but it doesn’t look like it’ll be the case – not as long as I remember to water these. The light and temperature on the window sill of the conservatory is good.

Kålodling i fönster

Light and temperature is good on the window sill.

20 June 2016

Kålodling i fönster

Time to move out! The plants have grown, and its now time to move them out.


The climate can be harsh close to the Lapland border, so I choose to be cautious not to risk late frost ruin my crop. We’ve got our hands on some old pallet collars and one of them will offer a suitable new home to the plants. In the other pallets, salad, peas and Swiss chard are already flourishing. Another one hosts some wild strawberries and another some strawberry plants. I have no idea how big these plants will get, but my guess is that 11 in one pallet collar should be roomy enough.

Kål i pallkrage

From pots to pallet collars.


Wise from previous attempts of growing cabbage, I plan to cover them with a cloth. Some years, the crop is not prone to be attacked, but other years diamond-back moths take their toll on the plants. The moth shouldn’t survive the winters this far up north, instead it spreads depending on wind and weather. I have a cloth in my garage, but nothing appropriate to secure it with. I produce a framework out of steel wire that I hope will support the cloth and at the same time keep it tight enough to shut the diamond-back moth out.


A simple framework.


4 July 2016

I came home from a conference in Prague only to realise that my moth protection didn’t quite work. A few of the plants have already been nibbled at. Cabbage moths are protected against the chemical defence of cabbage plants – glucosinolates. These glucosinolates are poisonous to insects and only those who develop an enzyme to break down the glucosinolates can eat the cabbage, for instance the diamond-back moth, cabbage butterfly, the green-veined white butterfly and a few others. These insects have gained a valuable source of food where they don’t need to compete with other insects and have instead ended up as vermin in our gardens.

Hindsight is a wonderful thing. Next time, I won’t sow radishes by the Swiss chard as they attract diamond-back moths. My mission now is to inspect the plants as often as possible to remove any visible moth larvae. It might all turn out fine, but I’m getting slightly worried as this seems to be one of those moth-rich years. The Swedish Board of Agriculture writes: “An abundant amount of diamond-back moths are flying across large parts of the country” in their progress report. I only need to take a glance at my pallet collars to agree.

Kålodling under duk

Growing under cloth, to protect from moths.


16 July 2016

Darn. I’ve been unable to keep the moths away and they have done a fair bit of damage. I decide to remove the cover as it doesn’t seem to protect the plants anyway. That also makes it easier to pick off the larvae, which I will make sure I do every day to prevent the attacks from making too much damage.

Kålodling i pallkrage

Without cloth.


28 July 2016

The fight against the diamond-back moths is going in the right direction. The cabbage plants are growing and are not under too much attack at the moment, but they don’t look super fresh either. My wife reckons marigolds will keep some vermin away. In my mind, they have only proven effective against certain roundworms and I doubt that the diamond-back moth will care, but she still continues to plant at least a couple of marigolds among the cabbage. They can stay. It’s not like they can make things any worse and they’re at least a sight for sore eyes.

Kålodling – med tagetes – i pallkrage

Marigold makes no harm. 


14 August 2016

A growth spurt in the pallet collar. I was hoping they would grow a bit quicker, but some of the plants have at least started developing inflorescence. The day of first harvest is drawing close. I’ll probably pick not only the inflorescence but also a bit of the shoot similar to when you harvest broccoli. Although the inflorescence on these plants is much smaller than that on broccoli.

Kål och tagetes

Nearing the harvest.


16 August 2016

This is the day! Gustaf Klarin from Radio Sweden has joined me for this, maybe, historic event: I’ll be cooking the first dinner based on a CRISPR genome-edited plant in the world. It’s unlikely to have happened previously in Europe (as they’re only allowed in Sweden) and I have attempted to find out whether this really could be a world première. No one that I have asked has heard about it, but there is no way I can be certain. In some countries, I wouldn’t be surprised if people kept it a secret. One thing is clear: it’s the first time ever this is done publicly (and legally).

Gustaf Klarin interviews me out by the pallet collar before I harvest some of the plants and show him into my kitchen. I thought long and hard on how to cook this novel meal and came to the conclusion to try something completely new – at a venture. It would be a shame if the first meal ever using “future plants” would taste aweful, but that’s a risk I’m willing to take. Apart from the cabbage, I picked some Swiss chard, mange-tout and some of a rather special onion plant that was passed onto me by a friend more than 20 years ago. Actually, I’m not quite sure what it is as I haven’t found anything like it in any gardening book. Not even my colleague Roland von Bothmer – who is somewhat of a specialist on onion systematis – recognises my pictures of it. Anyway, here’s today’s harvest.

Nyskördad CRISPR-kål

Newly harvested cabbage, swiss chard, mange-tout and onions.


I take a lap around my herb garden and pick up some of this and some of that. Having washed the vegetables, I bring the pasta water to the boil. Just before it boils, I start frying the vegetables.

CRISPR-kål i stekpannan

Fried vegetables.


Stefan Jansson vid spisen

The writer in the kitchen.


I put the cooked pasta into a bowl together with the vegetables, Västerbotten cheese (a local hard cheese from my region) together with herbs and spices. It’s brilliant sunshine, so we choose to have our meal out on the decking. Gustaf gets the honour as the first person in the world to help himself to a CRISPR meal.



Gustaf Klarin (SR) proväter CRISPR-kål

Gustaf Klarin serves himself the CRISPR cabbage…


Gustaf Klarin (SR) proväter CRISPR-kål

…and takes a bite…

In a hurry, I roasted some bruschetta bread on our new outdoor barbeque to have as a side dish if worst came to worst. To our delight – and to some extent to my surprise – the meal turned out really nice, though. Both of us ate with great relish. Gustaf even thought the cabbage was the best tasting vegetable on the plate. And I agreed. The sun was shining, the view over the Ume River was just as soothing as usual as we wrote growing and cooking history.



Gustaf Klarin (SR) på Janssons veranda

…while enjoying the view of the Ume River.


Tagliatelle med CRISPRigt grönsaksfräs

A plate Tagliatelle with CRISPRy fried vegetables.

I’ll be excited to hear the interview, as presented måndag 5 september 2016 in Sveriges Radio – Odla med P1  (a Swedish radio show on cultivation).

Sveriges radio: Umeåprofessor serverar sin egen CRISPR-sallad (In Swedish)

Given that this was a historic meal, I feel inclined to offer the recipe:


Tagliatelle with CRISPRy fried vegetables

300g CRISPR genome-edited cabbage (flowers and young leaves) – can be replaced by broccoli or similar
200g Swiss chard
20 mange-tout
10 leaves of mysterious onion plant – to be replaced with a third of a leek

Good quality olive oil
2 large, chopped cloves of garlic
1/2 tsp chili flakes

400g fresh tagliatelle pasta

100ml of freshly grated Västerbotten cheese – can be replaced with Parmesan cheese

50–100ml chopped, fresh herbs, in particular marjoram, thyme, oregano, tarragon and parsley, 2 coriander leaves, 2 peppermint leaves


  • Boil the pasta according to the instructions on the packaging.
  • Pour the oil in a hot frying pan and fry the garlic and chili flakes for one minute.
  • Cut the vegetables in large chunk and add them to the frying pan. Fry on high heat for 3–4 minutes until they brown and turn CRISPRy.
  • Drain the pasta and pour in a bowl together with the vegetables. Grind some salt over the mixture, sprinkle the cheese and finely chopped herbs on top and mix the ingredients around gently.
  • Serve immediately with bruschetta (rub chopped garlic onto some toasted bread and add a mixture of olive oil, chopped basil and chopped tomatoes).
  • Enjoy!


We didn’t finish all the cabbage. Here’s when kids and grandkids tried them the following weekend. Just like many other kinds of cabbage, they were rather bitter eaten raw, but still quite tasty.

Yngre generationer Jansson

Younger generations of tasters.

Tagliatelle med CRISPRigt grönsaksfräs

Framtidens trädgårdsväxter är redan här!

Dagbok från världens första (?) trädgårdsodling av CRISPR-editerade växter

Jag skall i denna blogg beskriva min anspråkslösa odling sommaren 2016 av några växter som kanske inte ser så mycket ut för världen men – om man vill ta till stora ord – öppnar för att all tillgänglig kunskap om växter skall kunna bidra till att ”rädda världen”.

En av växternas gener har ”redigerats” med hjälp av CRISPR/Cas9, en liten bit av deras DNA har helt enkelt försvunnit. Exakt samma förändring kan uppstå spontant – inte ”med flit” som i dessa – och frågan har varit om dessa växter skall räknas som genetiskt modifierade (s k GMO) eller inte. Detta diskuteras över hela världen.

Vi lyckades 2015 få en myndighet att säga att enligt deras tolkning kunde de inte betraktas som genetiskt modifierade enligt EUs regelverk, då de inte innehöll något ”främmande DNA”. Dessutom går det inte att avgöra om förändringen skett spontant eller genom människans försorg; det skulle vara märkligt att ha två exakt lika växter där den ena var förbjuden, medan den andra var tillåten att odla utan begränsningar. Det är den enda rimliga tolkningen. Om växterna betraktas som GMO skulle den som odlar dem knappast kunna bli fälld i domstol för det – om det är omöjligt för en åklagare att visa att ett brott överhuvudtaget är begånget skall det inte gå till åtal.

Här finns information om vår ansökan till Jordbruksverket och deras svar, tillsammans med länkar till en del av det som skrivits om detta sedan beslutet blev offentligt. Jag har i ett tidigare blogginlägg beskrivit hur oerhört krångligt det är att få göra fältförsök med växter som klassas som GMO – i realiteten är det nästan bara vi i hela EU som får genomföra sådana.

31/5 2016

Nu är det dags att så. Jag sitter på altanen med utsikt över Umeälven och fyller torvkrukor med jord. Det har varit en vacker dag men börjar bli lite kyligt så här på kvällen.

Nysådd kålodling

Nysått i torvkrukor


Jag har ingen aning om grobarheten men rumstemperatur, bra såjord och lagom vattning borde kunna väcka fröna ur sin slummer. Jag märker upp krukorna så att de inte ska bli ihopblandade med de andra små krukorna med som ruvar på fönsterkarmen i uterummet.

Nysådd kålodling

Tio små krukor…


11/6 2016

Det har grott! Jag var lite orolig eftersom vi varit borta ett par dagar och passat barnbarn, det är lätt att så små krukor torkar ut. Jag hade visserligen kvar frön om det skulle behövas en andra sådd, men de kommer nog inte att behövas ändå. I alla fall inte om jag kommer ihåg att vattna dessa. Ljuset och temperaturen är bra på fönsterkarmen i uterummet.

Kålodling i fönster

Ljuset och temperaturen är bra på fönsterkarmen i uterummet.

20/6 2016

Kålodling i fönster

Det tar sig sa mordbrännaren! Plantorna har utvecklat sig fint och det är dags för utplantering.


Klimatet kan vara bistert nära Lapplandgränsen så jag är försiktig och vill inte riskera att en sen köldknäpp fördärvar odlingen. Vi har fått några gamla pallkragar, en av dem blir nog en bra plats för plantorna. I de andra pallkragarna spirar redan sallad, ärtor och mangold, i en finns det smultron och i en annan jordgubbsplantor. Jag vet inte hur stora kålplantorna kommer att bli, men chansar på att elva stycken i en pallkrage blir lagom.

Kål i pallkrage

Från krukor till pallkrage.


Vis av erfarenheten av kålodlingar tänkte jag täcka dem med duk. Vissa år är det inga större insektsproblem men ibland slår kålmalen till. Den ska inte kunna övervintra här, utan det beror på väder och vind om de sprids hit. Jag har duk i garaget, men inget lämpligt att fästa den på. Jag tillverkar en ”tältstomme” av ståltråd som jag hoppas skall hålla upp duken och låta den sluta tillräckligt tätt – det är inte så lätt att hålla kålmalen ute.


Stommen på plats.


4/7 2016

Jag har kommit hem från en konferens i Prag och upptäckt att mitt kålmals-skydd inte fungerat, ett par av plantorna är ätna av. Kålmalen har ett skydd mot kålväxernas kemiska försvar, glukosinolaterna. Dessa glukosinolater är giftiga för insekter. Endast de som utvecklat ett enzym som bryter ned giftet kan leva av kål, men dessa specialister (kålmal, kålfjäril, rapsfjäril och några till) har fått en näringskälla där de inte behöver konkurrera med andra insekter, och har blivit skadedjur i våra trädgårdar.

Så här i efterhand ångrar jag att jag sått rädisor bland mangolden, de drar kålmalen till sig. Jag får inspektera plantorna så ofta jag hinner och plocka bort de kålmalslarver jag ser. Det kan gå bra men det känns lite oroligt eftersom det verkar vara kålmalsår. ”Kopiösa mängder kålmal flyger i stora delar av landet” skriver Jordbruksverket i sin lägesrapport. Tittar jag kring mina pallkragar måste jag hålla med.

Kålodling under duk

Kålodling under duk, till skydd mot kålmal.


16/7 2016

Ajajaj, jag lyckas inte hålla kålmalen stången, det är ganska mycket angrepp. Jag beslutar mig för att ta bort täckduken eftersom den inte verkar skydda i alla fall. Då blir det lättare att plocka larver och nu skall jag försöka göra det varje dag så att inte angreppen blir för svåra.

Kålodling i pallkrage

Utan täckduk.


28/7 2016

Kålmalsbekämpningen går hyfsat, kålplantorna växer och är inte alltför mycket angripna nu – fast de ser inte helt fräscha ut. Min fru tror att tagetes kan hålla vissa angripare borta. Jag har sagt att jag tror att det endast visat sig verksamt mot vissa nematoder, och att kålmalen knappast kommer att bry sig, men hon planterar i alla fall ett par tagetes bland kålen. De får stå kvar – det bli säkert inte värre av dem och det blev ganska fint, eller hur?

Kålodling – med tagetes – i pallkrage

Tagetes gör ingen skada.


14/8 2016

Det växer på i pallkragen. Jag hade hoppats att de skulle utvecklas lite fortare, men en del av plantorna har nu börjat utveckla blomställningar. Dagen för första skörden nalkas. Det får nog bli så att jag inte bara tar blomställningarna utan en bra bit av skottet, ungefär som när man skördar broccoli (fast blomställningarna på dessa plantor är mycket mindre än på broccoli).

Kål och tagetes

Snart skördetid.


16/8 2016

Den stora dagen har kommit och Gustaf Klarin från Sveriges Radio är här för att vara med på denna kanske historiska händelse: Jag skall laga till världens första middag på en CRISPR-genomediterad växt! Det är osannolikt att det skett förut i Europa (eftersom det bara är i Sverige som vi får göra detta), och jag har försökt ta reda på om det verkligen kan vara världspremiär. Ingen jag frågat har hört att det skett förut, men det går inte att vara säker. I vissa länder skulle nog många dra sig för att berätta det. Så mycket är då säkert att det är första gången som det görs öppet.

Gustaf intervjuar mig ute vid pallkragen, och sedan skördar jag en del av plantorna och vi går in i köket. Jag har förstås funderat på hur jag skall tillaga kålen och kommit fram till att jag skall hitta på ett helt nytt recept, på vinst och förlust. Det vore ju visserligen lite tråkigt om världens första middag med ”framtidens växter” skulle smaka dåligt, men det är en risk man får ta. Förutom kålplantorna plockar jag med lite mangold, sockerärtor och lite av en speciell lökväxt jag fick av en gammal klasskompis för över 20 år sedan. Jag vet faktiskt inte vad det är för slags lök, jag har inte hittat något som liknar den i någon trädgårdsbok och inte ens min kollega Roland von Bothmer – som faktiskt är specialist på löksystematik – känner igen den när jag visat bilder på den. Hursomhelst, här är dagens skörd:

Nyskördad CRISPR-kål

Ny skördad kål, mangold, sockerärtor och lök.


Jag tar en tur i kryddgården och plockar med mig lite av varje. Efter att grönsakerna rensats och sköljts kommer pastavattnet på spisen. Just innan det kokar upp börjar jag fräsa grönsakerna.

CRISPR-kål i stekpannan



Stefan Jansson vid spisen

Artikelförfattaren i köket.


Den nykokta pastan läggs i en skål, på med grönsakerna, Västerbottensost och kryddor. Vädret är strålande så vi sätter oss ute på altanen, och Gustaf får äran att bli den första i världen som tar för sig av en CRISPR-måltid.



Gustaf Klarin (SR) proväter CRISPR-kål

Gustaf Klarin tar för sig av CRISPR-kålen…


Gustaf Klarin (SR) proväter CRISPR-kål

…och låter sig väl smaka.

Jag hade typ samtidigt (det vart lite bråttom där…) grillat bröd på vår nymurade utegrill för att vi skulle få bruschetta som tilltugg. Bäst att gardera sig om det inte skulle smaka 😉 Men det blev faktiskt förbluffande gott, vi åt båda med god aptit. Gustaf tyckte kålen var godast av alla grönsaker, och jag var böjd att hålla med. Solen sken, utsikten över Umeälven var – som alltid – rogivande där vi satt och skrev odlings- och mathistoria.



Gustaf Klarin (SR) på Janssons veranda

…med utsikt över Umeälven.


Tagliatelle med CRISPRigt grönsaksfräs

En tallrik Tagliatelle med CRISPRigt grönsaksfräs.

Det skall bli spännande att höra hur reportaget blir. Det kan vi höra måndag 5 september 2016 i Sveriges Radio – Odla med P1

Sverige radio: Umeåprofessor serverar sin egen CRISPR-sallad

Och eftersom detta var en historisk måltid måste jag förstås bjuda på receptet::


Tagliatelle med CRISPRigt grönsaksfräs

Ca 300 g CRISPR-genomediterad kål (blomställningar och unga blad) – kan ersättas med broccoli eller liknande
Ca 200 g mangold
20 sockerärtor
10 blad ”mystisk lök” – kan ersättas med 1/3 purjolök

Olivolja av god kvalitet
2 stora vitlöksklyftor, hackade
½ tsk chiliflakes

400 g färsk pasta (tagliatelle)

1 dl färskriven Västerbottensost (kan ersättas med Parmesanost)

½–1 dl hackade färska örter, framför allt mejram, även timjan, oregano, dragon och persilja, 2 korianderblad, 2 blad pepparmynta

Gör så här:

  • Koka pastan enligt anvisningarna på förpackningen
  • Häll oljan i en het stekpanna och fräs vitlöken och chiliflakes 1 minut
  • Lägg i de grovhackade grönsakerna och fräs på hög värme i ca 3–4 minuter, det skall bli crisp-igt 😉
  • Låt pastan rinna av, lägg i en skål och häll på grönsakerna, dra ett par drag med saltkvarnen, lägg över osten och de finhackade örterna och rör om lite lätt
  • Servera genast med bruschetta (grilla bröd, gnid med en hackad vitlöksklyfta och lägg sedan på en röra av olivolja, hackad basilika och hackade tomater)



Vi åt inte upp alla kålplantorna. Här smakar barn och barnbarn på dem helgen efteråt. De var som många kålplantor lite beska råa, men ändå rätt goda!

Yngre generationer Jansson

Yngre generationer smakprovare.

Monsanto & Umeå universitet – He löns int’ förklar’ för dem som int’ begrip


Ännu ett inlägg om forskningskommunikation. Trots att jag tidigare deltagit i debatten om GMO (genetiskt modifierade organismer) och vet vilka känslor den väcker blev jag ändå förvånad när ett reportage i Vetenskapsradion om vår forskning ledde till en petition på Internet: ”stoppa försöken med GMO frön vid Umeå Plant Science Center”.

Vi bedriver forskning om hur växter fångar in solljus och utför fotosyntes och använder då den lilla växten backtrav. Backtrav är växtforskarnas favorit, framför allt eftersom man kan enkelt gå in i en databas och beställa frön av mutanter som saknar vart och ett av de ca 25 000 proteinerna som finns i backtrav. Genom att jämföra en växt som har alla proteiner med en som saknar ett bestämt protein kan man förstå vilken funktion som just det proteinet har, man tar helt enkelt reda på vad den växten inte kan. Det är förstås ingen fördel för växten att sakna ett av de proteiner som evolutionen gett den men påfallande ofta klarar den sig trots detta ganska bra om man växer den i växthus där förhållandena inte är så tuffa, utomhus kan det vara svårare. Men att växa dem utomhus är inte lätt eftersom de flesta mutanter som man kan beställa på detta sätt är GMOn, och därmed faller under en enormt komplicerad lagstiftning. Vi har efter många om och men tillstånd att göra fältförsök med backtravar som saknar ett eller flera proteiner och det är unikt, inget annat laboratorium i Europa får göra det.

Säkerhetsåtgärderna är minst sagt rigorösa trots att det inte precis finns någon uppenbar risk förknippade med dessa försök; en liten växt har fåtts att växa än sämre med hjälp av genteknik. Vi har genom åren samarbetat med andra europeiska fotosyntes-forskare och tre av mina doktorander har som del i sina projekt studerat backtravar som först karaktäriserats av andra forskare (som inte får växa dessa utomhus) och vi har gemensamt publicerat resultaten. Vi har gjort detta i tio år (på ca 10 m2) det har flera gånger gjorts reportage i lokaltidningen utan att det lett till några reaktioner.

Vetenskapsradions två reportage om detta ( och fick dock känslor att svalla. Jag fick svara på samtal och mail från ilskna GMO-motståndare och biodlare och författa ett informationsmaterial om försöken ( Internet-petitionen illustreras minst sagt dramatiskt med en dödskalle och motiveringen är ”Valfrihet är lika viktig som yttrandefrihet”. Jag undrar förstås vad detta har med våra försök att göra; kopplingen är att GMO förknippas med Monsanto men den enda kontakt som jag mig veterligen haft med detta – av väldigt många hatade – företag är att jag en gång på ett möte talade med en Monsanto-anställd över frukost. Det finns inget kommersiellt intresse i våra små plantor men orden ”GMO” och ”utländska forskare” hindrade tydligen vissa att ta till sig texten i artikeln där det framgick vad vi gjorde, alternativt trodde de inte på vad jag sa utan antog att det fanns en dold agenda.

I all kommunikation finns det en sändare och en mottagare och i detta fall fanns det uppenbarligen de som inte tog till sig budskapet. Å andra sidan vet jag inte hur många som hörde av sig och/eller som skrivit på petitionen som verkligen lyssnat på programmet, i vissa fall verkade de fått information via sociala media och sedan gått igång. Ingemar Stenmark sa en gång ”He löns int’ förklar’ för dem som int’ begrip”. Trots att det kan kännas så måste vi som vill kommunicera forskning fortsätta att förklara och förklara trots att vissa budskap är svåra att nå ut med.

En bild kan säga så mycket

Er forskarbloggare under de kommande två veckorna är jag; Stefan Jansson. Jag forskar om växter, dels om hur växterna fångar in solljuset och använder det i fotosyntesen, dels om genetik och genomik i träd; hur man på bästa sätt identifierar de gener som gör att olika trädindivider (av samma art) har olika egenskaper. Jag kommer att få anledning att berätta mer om detta i kommande inlägg, den som är intresserad av en noggrannare beskrivning kan gå till

En del av mina inlägg kommer att handla om forskningskommunikation. Hemsidor är ett sätt för forskningskommunikation, det var därför vi på Umeå Plant Science Centre (UPSC), ett gemensamt forskningscentrum för Umeå Universitet och SLU, lade ner en del möda när vi för några år sedan uppdaterade vår hemsida. Vi anlitade en fotograf med uppdraget att ta mer personliga bilder av våra forskare. Jag satte mig vid den asp på campus som vi studerat under drygt tio år och som kanske är det mest utforskade trädet i världen, vi färdigställer t ex just nu arbetet med att sekvensera hela dess arvsmassa. Eftersom jag sedan drygt 20 år spelar i ett coverband (, boka oss gärna!) tog jag med mig gitarren, blev själv nöjd med bilden.

Bilder är viktiga, ibland på sätt man inte tänkt sig. Hösten 2011 blev jag blixtinkallad att debattera genetiskt modifierade (GM) växter i Vetenskapsradion klotet med/mot en representant för Greenpeace. Jag har engagerat mig i detta eftersom det är en av de frågor där forskningen misslyckats med att kommunicera sitt budskap till den breda allmänheten. Många tror att GM-växter är ”onaturliga” och innebär faror för t.ex. människors hälsa, biodiversitet i ekosystemen och att det är bara multinationella företag som tar fram GM-växter (då för att patentera dessa och t ex kunna sälja mer bekämpningsmedel). Forskarvärlden har under många år sagt; det inte finns något mer konstigt, farligt eller skumt med dessa växter utan skall vi få ett miljövänligare jordbruk behöver vi också dessa. Eftersom jag i många år var aktiv i miljörörelsen bekymrar det mig mycket att en del av deras representanter i denna fråga driver en linje som motverkar det hållbara samhället, mer om detta på–och-skogsbruk.

Vetenskapsradion ville ha bilder till sin hemsida där man kan lyssna på programmet ( De fick förstås plocka bilden från min hemsida. Detta spred sig och jag fick en del uppskattande kommentarer. Den mest förvånande var en kollega som hört att ryktet hade spridits sig till Tyskland. De som hade tittat på sidan där hade nog inte mycket till övers för Greenpeace – i detta avseende – vetenskapsfientliga kampanj eftersom de sagt att de tyvärr inte förstod vad vi sa på svenska, men de var bekymrade vilket budskap detta gav eftersom Greenpeace-representanten såg så trevlig ut med sin gitarr medan forskaren såg strikt och osympatisk ut. Tydligen kunde man inte ta in att det var forskaren som hade gitarr och palestinasjal!