Samhällsutmaningar – hur möter vi dem?

Vi står gemensamt över världens länder inför enormt stora globala samhällsutmaningar. Högaktuella frågor lyftes av några av våra framstående forskare på Umeå universitets Kunskapsnod, som gick av stapeln i Stockholm i veckan som gick, närmare bestämt den 26 januari 2016. Samtidigt som allvaret i frågorna som diskuterades inte kan vara höljt i dunkel för någon, så är det med tillfredsställelse man ser att vår egen forskning vid Umeå universitet håller så hög kvalitet. Det betyder dessutom att vi har möjlighet att bidra med kunskap och kompetens till lösningen av ett antal komplexa samhällsfrågor, som mänskligheten helt enkelt måste hitta framkomliga och uthålliga lösningar för om vi ska kunna lämna över en värld av värde till våra barn och barnbarn.

De samhällsutmaningar vi står inför är av vitt skilda slag, vissa har vi levt med vetskapen om länge – även om det i flera fall under lång tid funnits alltför stora mått av förnekelse och ovilja i att erkänna problemen. Andra är inte heller okända fenomen, men har överrumplat oss i och med en mycket snabb ökning av problematiken. Två väl kända och högaktuella utmaningar för väldens länder, som under hösten 2015 varit föremål för stor uppmärksamhet är:

  • Klimatförändringen: Glädjande nog så lyckades världens länder under dagarna från den 30 november till den 11 december nå ett nytt bindande globalt klimatavtal under COP21 i Paris.
  • Flyktingströmmen: 2015 blev ett år då vi gemensamt med många andra länder ställdes inför nya omfattande utmaningar, med stora flyktingströmmar som följd av olika omänskliga situationer i människors hemländer. Människor som fått lämna allt, där familjer splittrats och barn skiljts från sina föräldrar.

Av förklarliga skäl har under hösten ett mycket stort fokus riktats mot ett bra mottagande av alla nyanlända i det svenska samhället. Frågor som snabbt aktualiserats är utmaningarna för snar integrering av nyanlända i det svenska samhället. Människor på flykt, ett klimat som förändras med förödande konsekvenser, ohälsa, antibiotikaresistens, tärandet på världens naturresurser, brist på vatten, krig och oro – utmaningarna är många och letar efter sin hållbara lösning! Hur ska vi inom olika offentliga och privata organisationer agera och balansera vårt arbete och olika insatser i alla dessa globala samhällsutmaningar? Hur ska vi agera på landets lärosäten?

Universitet världen över är tveklöst en drivkraft för samhällets utveckling, helt enkelt genom att ha en stor roll i utvecklingen av ny och behövlig kunskap och utbildning av hög kompetens! Ska detta ses som en leverans av kunskap och kompetens till samhället i en riktning från lärosäten till samhället utan interaktion?

  • Är universitet och högskolor en samverkanspart i arbetet med stora samhällsutmaningar mer än att vara leverantör av kunskap och kompetens?
  • Om svaret på frågan är ja, är nästa fråga hur vi tacklar dessa utmaningar?
  • Mer specifikt – vad gör vi på Umeå universitet?

Nu tänker jag först stanna upp vid den högre utbildningen vid vårt lärosäte och referera till vad Anders Fällström lyfte vid introduktionen till årets Kunskapsnod! Vi har under de senaste fem åren jobbat intensivt med att stöpa om vår utbildningsportfölj – allt för att höja kvaliteten ytterligare i vår utbildning. Det är framförallt fyra viktiga kvalitetshöjande områden som vi ur ett långsiktigt perspektiv har prioriterat, vilket inte kan vara någon nyhet för er som jobbar på Umeå universitet!

1) Avancerad nivå – den del av utbildningen som endast kan utföras på landets universitet och högskolor.

2) Forskningsanknytning – här syftar vi på ömsesidigheten mellan forskning och utbildning, det vill säga att likväl som utbildningens kvalitet ökar genom forskningsanknytning, så ökar forskningens kvalitet genom kopplingen till utbildningen.

3) Internationalisering – är självklart en avgörande komponent för hög kvalitet i utbildningen i en globaliserad värld, för mångfald och för interaktiva och innovativa miljöer!

4) Förbättrade och ökade inslag av samverkan med näringsliv, myndigheter, landsting, kommuner och regioner: Detta utgör en viktig komponent för vårt berättigande och vårt samhällsengagemang och som har en stor kvalitetspotential som systematiskt kan utvecklas. Inte minst är studenterna bärare mellan olika parter av tankar, idéer, kunskap, metoder, vilket gör studenterna och utbildningarna till viktiga element i samhällets innovationssystem.

Dessa fyra områden har vi utvecklat med extra resurstilldelning – beroende på utfall – som incitament! Allt med syfte att ge våra studenter en bättre start i livet efter sina studier och att ge våra avnämare, bättre möjligheter till mycket god kompetensförsörjning, men också för att direkt delta i samhällsbygget!

I vårt fortsatta arbete med våra utbildningar, har samtidigt nya omfattande utmaningar ramlat över oss – en följd av de ökade flyktingströmmarna. Regeringen satsar allt ökande resurser på efterfrågade insatser och man kan nog konstatera att universitet och högskolor under den gångna hösten reagerat tämligen snabbt, något som inte är helt självklart och lätt då de ordinarie utbildningarna ju inte kan överges – i alla fall inte i brådrappet! Ett nytt block som därmed startats och planeras vidare innefattar:

  • Kompletteringsutbildningar för nyanlända och invandrare med utländsk examen, liksom breddad rekrytering och breddat deltagande. Men precis som internationalisering, ser vi dessa inslag som en viktig kvalitetsingrediens i våra utbildningar.

Att bidra med kompletteringsutbildningar och mycket annat som rör nyanlända är ett av våra viktigaste samlade samhällsengagemang just nu där det egentligen bara handlar om win-win-situationer för alla: För individen, för universitetet och för samhället i stort.

Men mer generellt – så ökar vi nu också stöd och incitament för:

  • Fakultetsöverskridande utbildningar – av vikt för att våra studenter ska bli framgångsrika på framtidens arbetsmarknad och för att samhället ska kunna ta sig an de stora samhällsutmaningarna. Men här gäller det att behålla djupet i specialiteterna samtidigt som det gränsöverskridande främjas.

Sammantaget handlar dessa exempel på utbildningssidan på utvecklingsinsatser som å ena sidan stärker kvaliteten i vår utbildning och vår forskning – och samtidigt stärker vår region och vårt samhälle. Det handlar helt enkelt om samhällsengagemang!

Går vi över till forskningen så utgår många frågor direkt eller indirekt från stora samhällsutmaningar på alla möjliga områden! Förstås finns ett engagemang för att till exempel lösa klimatrelaterade frågor inom vitt skilda områden, såsom grödors och skogens förädling sett ur ett klimatperspektiv, men också klimatrelaterade hälsoutmaningar, eller klimatrelaterad konfliktutbredning. – Bara för att nämna några få!

Men hur reagerar vi som universitet på avgörande händelser och överenskommelser som klimatavtalet i Paris? Den frågan fick jag och övriga talare, som var Johan Rockström, SU och Stockholms Resilience Centre och Jonas Björck, Utbildningsdepartementet, vid Formas frukostmöte: Hur påverkar resultatet från klimatmötet i Paris forskningspolitiken? – den 29 januari på Nobelmuseet. Svarar vi som universitet omgående med specifika prioriteringar på klimatrelaterade frågor utifrån den framgång som klimatavtalet i Paris utgör? Nej, det gör vi inte, men nog kommer i ett något längre perspektiv överenskommelser av den digniteten att på olika sätt påverka vårt fortsatta arbete.

Ett globalt avtal öppnar för nya förutsättningar och öppningar av olika slag, till exempel för nya samarbeten. Forskningsresurserna via forskningsfinansiärer ökar förmodligen för klimatrelaterade frågor, inte minst inom EU samarbetet, industrin eller andra parter. På säkert alla universitet i landet så pågår ju redan ett omfattande arbete som länkar till just överenskommelser inom klimatavtalet och många har deltagit i det internationella samarbetet under och inför Parismötet.

Generellt sett, för att möta vilken samhällsutmaning som helst, så behöver vi ny och fördjupad kunskap, gränsöverskridande kunskap och utökad kompetens för att ta oss an de stora samhällsutmaningarna. Samtidigt vet vi att de stora samhällsfrågorna inte kan lösas av enstaka part! Det krävs samverkan över många olika gränser – över olika kunskapsområden, branscher, parter, kulturer, språkliga barriärer och länder.

Men för att på ett väsentligt sätt bidra till att möta de stora och komplexa samhällsutmaningarna, så är det avgörande att i ett internationellt perspektiv värna främst kvaliteten i vår forskning och i vår utbildning. Det betyder att ge stor frihet både i val av forskningsfrågor, metoder och vägen framåt! Det är den kreativa individen som gör skillnad, men inte i isolering! Men vi som lärosäte måste ge förutsättningar i form av långsiktighet i tjänstesituationen, attraktiva karriärvägar, möjliggöra utveckling av interaktiva och öppna miljöer, god infrastruktur, främjad interaktion mellan utbildning och forskning och med andra parter i samhället välden över och ökad mobilitet!

Kan vi i detta också dra ytterligare nytta av att vi är det breda eller det kompletta universitetet? Och därmed främja genombrott i forskningen och i utvecklingen av en än attraktivare utbildning och samtidigt öka vårt bidrag för lösningar av de stora samhällsutmaningarna? Under våren så planerar vi vid Umeå universitet att ge ytterligare incitament för att närma oss frågor i gränslandet mellan olika vetenskapliga- och konstnärliga områden. Hur kan dessa incitament utformas? Förutom i form av ökad medelstilldelning?

Jag bjuder in er alla att komma med förslag om hur vi skulle kunna främja gränsöverskridande forskning och utbildning ytterligare? Skicka gärna förslag om dina tankar kring detta till mig: Lena.Gustafsson@umu.se – jag väntar med spänning på om jag får någon post. 🙂 Välkomna!

Med bästa hälsningar,

Lena