En vecka med budgetpropositionen i fokus

I tisdags släppte regeringen budgetpropositionen för 2017 och som vanligt var mycket av innehållet redan känt. Det är numera praxis att statsråden i förväg kommunicerar delar av de satsningar som kommer att presenteras i propositionen, och förra helgen kunde vi i Svenska Dagbladet läsa om hur regeringen ”miljardsatsar på svensk forskning”. I en debattartikel presenterade Helen Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, hur regeringen avser att tillföra nya resurser för att på ett ansvarsfullt sätt långsiktigt höja kvaliteten på svensk forskning, utbildning och innovation.

Sammanlagt ska anslagen ökas med 2.8 miljarder kronor till år 2020. Av dessa medel är 1.3 miljarder avsedda att gå till universitet och högskolors basanslag för forskning och forskarutbildning. Det här är naturligtvis mycket glädjande information då vi länge tryckt på vikten av ökade basanslag i förhållande till externa medel. Vid ett halvdagsseminarium på Rosenbad i onsdags presenterade ministern innehållet i budgetpropositionen för rektorer och styrelseordföranden från landets lärosäten. I propositionen och vid presentationen ser vi dock att de resterande 1.5 miljarder går till forskningsråden, Vinnova, Rymdstyrelsen och RISE, för olika samhällsviktiga satsningar.

Det gör att regeringens ambition med att höja basanslagen så att vi som lärosäten ska kunna kan skapa attraktiva och trygga karriäranställningar, och långsiktigt ta ansvar för forskningsinfrastruktur tenderar att gå om intet. Med en fortsatt hög grad av externfinansierad verksamhet kommer en stor del av basanslagen även i framtiden att behöva användas till medfinansiering. Att de reella kostnadsökningarna sedan med marginal överträffas av ersättningen för pris och löneomräkningen gör att det inte blir mycket kvar av dessa ökade basanslag. En ytterligare fråga som ännu inte besvarats utan som kommer att presenteras i forskningspropositionen som beräknas komma i november, är hur höjningen av basanslagen kommer att fördelas.

Regeringen skriver i budgetpropositionen att de avser stärka forskningsresurserna vid de mindre statliga högskolorna och vissa enskilda utbildningsanordnare för att säkerställa utbildningens anknytning till forskning, vilket kan ge en föraning om att de forskningsstarka universiteten inte kommer att prioriteras. I slutet av november lär vi veta mer.

Lärar- och förskollärarutbildning är en högt prioriterad fråga för regeringen och här räknar man med att tidigare och nuvarande satsningar ska resultera i en ökning av antalet utbildningsplatser från 30 000 till 40 000 fram till 2021. Behovet är stort men frågan är om vi kommer att ha såväl studentunderlag som forskarutbildade universitetslärare för att kunna utbilda så många nya lärare. Den föreslagna ökningen i årets budgetproposition är 960 platser där Umeå universitet får 40 av dessa.

För vår del betyder satsningarna i budgetpropositionen också att vi äntligen får stöd för att bedriva läkarutbildning på fyra orter. Det här är en verksamhet som inneburit ökade kostnader och som nu uppmärksammas av regeringen genom att vi får 6 miljoner som ett särskilt åtagande. Det är ett mycket glädjande besked.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *