Fakulteternas utbildningsledare

Egentligen hade jag tänkt skriva om tankar inför utvecklingsprogrammet UmU 2020, om hur väl ansedda vi är över världen för vårt sätt att ta emot och ta hand om våra internationella studenter (topplaceringen i International student barometer) och om Högskoleverkets pågående utvärderingar. Av en händelse avbröts jag dock av detta för att se över några arbetsgrupper som utbildningsstrategiska rådet tillsatt och då insåg jag att det egentligen för länge sedan varit hög tid att skriva ett par rader om fakulteternas utbildningsledare som deltar i rådets arbete.

Jag är mer än väl medveten om hur överfyllda utbildningsledarnas dagar och kvällar är av en hiskelig massa arbetsuppgifter vid fakultetskanslierna och inom fakulteterna. Alltifrån kanske ganska trista detalj- och rutinärenden till att delta i fakulteternas strategiska diskussioner kring utbildning. Trots detta heltidsjobb, så skulle jag också säga att så väldigt mycket av universitetets utveckling på utbildningsområdet vilar på dessa utbildningsledares kunskaper, vilja och goda samarbetsklimat.

Utbildningsområdet är, som alla vet, tämligen omfattande och i utbildningsrådet diskuteras allt från det långsiktiga utbildningsutbudet och därtill hörande aktuella prioriteringar, internationalisering, kvalitetsutvärderingar, kurs- och programutvärderingar, hur vi ska kunna utveckla den avancerade nivån, förväntade studieresultat, IKT i utbildningen till distans- och decentraliserad utbildning, lärares pedagogiska meritering, plagiatverktyg etc. Ja, listan kan göras hur lång som helst. Naturligtvis kan inte rådet i sig jobba med alla dessa frågor i detalj utan oftast tillsätter vi arbetsgrupper som på ett genomgående sätt borrar sig djupt i frågorna och tar fram de allra bäst tänkbara underlagen till rådets sammanträden. Dessa arbetsgrupper bärs helt och fullt upp av fakulteternas utbildningsledare (och ofta också pro- eller vicedekanerna) och jag förstår inte hur och när de finner tid till alla uppgifter utbildningsstrategiska rådet lägger på dem. Min uppfattning utifrån är också att utbildningsledarna kommer mycket bra överens tillsammans och på så sätt fungerar deras universitetsövergripande arbete också som ett av de allra bästa exemplen på hur vi kan sprida goda exempel och idéer över fakultetsgränserna. Jag skulle nästan vilja gå så långt så att den, såsom jag uppfattar, goda stämning som nuförtiden finns mellan fakulteterna på utbildningsområdet till allra största delen kommer sig av utbildningsledarnas täta, positiva och goda samarbete.

Vi är nu inne i en tid när mycket förändras. Fakulteterna är mitt uppe i ett mycket tufft prioriteringsarbete, där vi ska ta bort tämligen många utbildningsplatser och samtidigt utveckla andra delar av vår utbildning på ett ganska genomgripande sätt. En förutsättning för att detta ska lyckas och att vi ska kunna gå vidare framåt som ett universitet är just det goda samarbetsklimatet mellan fakulteterna. Ett klimat där fakulteterna lyssnar till varandra, delar erfarenheter av både goda och mindre lyckade exempel och känner att vi för att lyckas måste jobba tillsammans. Jag är övertygad om att en väldigt viktig orsak till att det nu fungerar så bra som det gör, är just fakulteternas utbildningsledares imponerande arbete tillsammans.

Så, istället för att nu skriva om några konkreta viktiga framtidsfrågor, får detta bli en liten hyllning och stort tack till framförallt Per Lindström (med), Maria Löfgren (hum), Lennart Nilsson (TekNat) och Nils Eriksson (sam). Till dessa bör man också lägga de två personer som knyter ihop fakulteternas goda samarbete med universitetsledningen i alla dessa arbetsgrupper, nämligen Staffan Uvell och Kurt-Allan Andersson. Ge dem alla ett glatt uppskattande ord nästa gång ni ser dem!

/Anders

2 Kommentarer
  1. Torvald Wictorsson says:

    Hej Anders!
    Trevlig blogg om utbildningsledararbetet på kanslinivå och välförkänt erkännande. Men (åter igen) osynliggörs det arbete som görs vid lärarutbildningen, oavsett kansli eller Lärarhögskolans ledning (jfr VK-artikel om planerat samarbete med SU). Tycker detta är tråkigt, inte bara för egen del utan också för mina arbetskamrater!
    Vänliga hälsningar
    Torvald

    Svara
    • Anders Fällström says:

      Hej Torvald,
      tack för din kommentar. Jag vet väl inte om jag håller med dig om att Lärarhögskolan osynliggörs. Tvärtom tycker jag nog att vi fokuserat ganska mycket på lärarutbildningen och Lärarhögskolan under den senaste tiden. Precis som du säger, så var det av alla ärenden universitetsstyrelsen igår behandlade bara Lärarhögskolans samarbete och Tromsö-Arkhangelsksamarbetet som fick någon större uppmärksamhet på presskonferensen. Vid sådana tillfällen tas det för givet att det är ”rätt instans” inom universitetet som ligger bakom det hela. Precis som TekNat, kemin, eller molekylärbiologin inte fick någon ”credit” vid presskonferensen för Tromsösamarbetet kring att hitta molekylär på djupt vatten, så nämndes inte heller vilka som konkret jobbar med lärarutbildningssamarbetet. Jag tror nog dock alla förstår att det inte är rektor Lena Gustafsson som står för kemiarbetet eller att det är universitetsledningen som ligger bakom lärarsamarbetet. I universitetsstyrelsen fick faktiskt Lärarhögskolans ledning mycket beröm!
      I just den här bloggen handlade det ju om de utbildningsledare som deltar i det centrala arbetet. Både vid fakultetskanslierna och inte minst vid Lärarhögskolans kansli finns det ju också andra utbildningsledare som gör ett fantastiskt gott jobb och lägger ned otroliga mängder med tid och energi på att få verksamheten att bli så bra som den bara kan. De (ni) är sannerligen värda ett eget uppmärksammande. Hoppas du vet det. I det här fallet var det dock de som dessutom är knutna till utbildningsstrategiska rådet och lägger ned väldigt mycket tid (fritid skulle jag säga) på en mängd arbetsgrupper utanför sitt ”ordinarie” arbete som stod i fokus.

      Svara

Lämna en kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *