Forskningens framtidsfrågor

För närvarande tror jag många förnimmer en ”hela havet stormar känsla” i forsknings- och utbildnings-Sverige! Väldigt mycket är på gång av avslutade och kommande utvärderingar och utredningar både avseende grundutbildningen och forskningen och utbildningen på forskarnivå. Vilka blir framtidens modeller för att utvärdera kvalitet, fördela resurser till högre utbildning och forskning och att säkra ett system i landet för tung, omfattande och mycket resurskrävande infrastruktur för forskning? Ser vi då skogen för alla träd? Det vill säga, vet den ena handen vad den andra gör i allt detta? Häri ligger en fara för helheten och för den efterlängtade och nödvändiga långsiktigheten!

Fredagen den 16 januari hade vi en återkommande dialog i SUHFs regi mellan lärosäten och forskningsfinansiärer. En dialog som välkomnas av många eftersom det är så viktigt att vi i olika betydelsefulla frågor drar åt samma håll och därmed snabbare kan röra oss i en bestämd och önskad riktning. Vad har vi då för gemensamma frågor att tackla?

En avgörande faktor, som fler och fler är överens om lägger hinder i vägen för en framgångsrik forskningsutveckling vid landets lärosäten, är den stora andelen externfinansiering i förhållande till andelen basanslag från staten för forskning och utbildning på forskarnivå. Det omvända förhållandet är fallet hos andra stora eller små forskningsnationer, som nu tycks ha en mer framgångsrik utveckling än Sverige. Jag tänker då inte på resurser från privata finansiärer utan på den svenska uppdelningen av statliga medel som ges direkt till lärosätena som basresurs i förhållande till externa medel som fördelas via råd och stiftelser. Adderar man till detta de ökande kraven på en relativt omfattande medfinansiering så minskar friheten ytterligare för lärosätena att själva utforma goda förutsättningar för forskningen och den individuelle forskaren. Till detta faktum kan adderas att omfattningen av krävd, önskad, behövd, nödvändig eller inte nödvändig administration, såsom granskningar, rapporteringar och analyser, ökar i omfattning. Det resulterar i att både för ledaren och forskaren, liksom läraren, så dras fokus från kärnverksamheten, det vill säga utbildningen och forskningen. Utrymmet både i form av resurser och strategisk och långsiktig ledning av verksamheten blir alltmer begränsad.

Summa summarum så ökar behovet av en samlad front och unisont handlande i avgörande frågor, där externa forskningsfinansiärer och lärosäten, liksom politiker och andra går i takt, för att vi ska kunna utveckla forskningssystemet i dess helhet när lärosätena, tillika forskaren, i allt ökande grad är mer och mer beroende av externfinansiering.

Men om vi mer radikalt ska ändra på det svenska systemet för utbildning och forskning så finns det en enad front bland landets lärosäten i att vi önskar ett samlat anslag för utbildning och forskning, något som är fallet i andra jämförbara länder. Jag uppfattar också att vi numera står relativt enade i önskemålet att få en omvänd proportion mot vad vi har idag avseende andelen externa i förhållande till direkta forskningsanslag, till fromma för de direkta.

Vad behöver vi då utveckla? Fler och fler verkar överens om att vi förutom långsiktighet rent generellt, behöver stabilitet i våra lärartjänster, lektorat och professurer, vilket innebär fullfinansiering på anslagsmedel. Dessutom behöver vi utveckla internationellt attraktiva karriärvägar för forskare i den tidiga karriären, som tillåter misslyckanden och som innefattar också en pedagogisk utveckling. Vi behöver fortsätta att utveckla våra processer för lyckosamma rekryteringar, som främjar mobilitet och som innebär att vi kan attrahera duktiga personer i internationell konkurrens. A och O för en lyckosam utveckling, för både forskningen och utbildningen, är att förutsättningarna är goda för individen att verka som lärare och forskare. Det är bara landets lärosäten som kan förse omvärlden med de stora kunskapsgenombrotten, men för det behövs långsiktighet och stabilitet – vilket inte på olika sätt utesluter hård konkurrens i olika skeden.

Senaste årens gemensamma arbete på Umeå universitet innebär att vi förmodligen ligger först bland landets universitet med övergången till fullfinansiering av högre lärartjänster. Till exempel så tillsätts inga nya professurer om de inte finansieras till fullo från basanslaget. Dessutom utvecklar vi samtidigt internationellt attraktiva karriärvägar för den yngre forskaren, men systemet innehåller också temporära befattningar som ger dynamik i systemet. Låt oss fullt ut ta tillvara på den möjlighet vi nu bäddat för och löpa linan ut även om det kräver en medvetenhet och fasthet i handlandet under en lång räcka år framöver! En stabilitet och goda förutsättningar i tjänsten gynnar både utbildningen och forskningen. Bådadera kräver långsiktighet och en möjlighet att prova och misslyckas. Först när vi kan erbjuda denna bastrygghet, så kan vi också nå ett mer optimalt samspel mellan utbildning och forskning, en ömsesidighet där både forskningen och utbildningen är vinnare!

2 Kommentarer
  1. Susanne Granat Ahlstrand says:

    Det du belyser rör samma tankar som vi rör oss med i grund- och gymnasieskolan. Med anledning av det, eller snarare i samma anda finns det möjlighet att besöka vår kostnadsfria konferens för pedagoger’ skolledare och huvudmän nu den 30-31 januari i Umeå på Sliperiet. Program finns på vår hemsida.

    Framtiden skapas av mod och visioner, är temat. Välkommen att fortsätta tankarna från din blogg tillsammans med dem som sitter i starsnöret på din reflektion.
    /Susanne, rektor. Nyköpings kommun.

    Svara
  2. Arne Rosén says:

    Hej Lena !

    Trevligt att läsa Dina synpunkter om forskningens framtidsfrågor.
    Jag har samarbete med fysik Umeå vilket är givande.
    Vi har nyligen sänt in en lång artikel.

    Har även varit sakkunnig för tjänster vid Umeå universitetet.

    Universitet tycks ha bra med externa medel samt flera unga forskare

    Med vänliga hälsningar’
    Arne

    Svara

Lämna en kommentar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *