Hur mycket har gjorts?

Idag har Per Nilsson och jag besökt ett framstående universitet utanför Seoul: Inha-universitetet. Det är ett fullbreddsuniversitet med allt från medicin med eget sjukhus och naturvetenskap till ekonomi (i synnerhet logistics management), samhällskunskap och humaniora, men tyngdpunkten just här ligger på teknikforskning och ingenjörs-utbildning. Det är ett av de två högst rankade sydkoreanska universiteteten inom teknikområdet. Inom den teknikvetenskapliga forskningen och inte minst inom ingenjörsutbildningen är internationalisering en självklarhet och ett högt uttalat prioriterat område. En stor del av studenterna reser ut och campus är fyllt av internationella ingenjörsstudenter.
Detta fick mig att tänka på en utvärdering som HSV gjorde av civilingenjörsutbildningarna i Sverige för fem år sedan (2009). Om Umeå universitet skrev HSV då bl.a:

Bedömargruppen anser att målet, 20 procent utresande studenter, kanske är realistiskt men är ganska lågt satt.Trots det, och att förutsättningarna att resa ut är goda, är det få studenter som utnyttjar möjligheten. Bedömargruppen anser att informationen om utlandsstudier är bra i och för sig, men att universitetet behöver arbeta mer aktivt för att den ska nå studenterna. Lärarutbyten tycks inte heller förekomma i någon större utsträckning, och bedömargruppen ser inte någon medvetenhet om det värdefulla för lärare att resa ut just som lärare.

Detta gällde specifikt civilingenjörsutbildningarna, men kan nog passa in på flera andra av våra utbildningar. Man kan fråga sig hur mycket som hänt på dessa fem år. På vissa områden väldigt mycket skulle jag säga. På andra nästan ingenting. Hur ska vi utbilda studenter som blir attraktiva både inom och utom landets gränser genom att ha erfarenhet från andra länder? Hur jobbar vi idag med att öka andelen ut- och inresande studenter? Hur lägger vi upp våra program så att vi underlättar för studenterna att göra en del av utbildningen vid ett utländskt universitet? Jag är övertygad om att det på  ganska många håll och kanter finns en hel del att ta tag i. Och detta måste göras snarast möjligt om vi inte ska tappa position.
/Anders

Inha universitetet, Incheon, Sydkorea

Inha universitetet, Incheon, Sydkorea

4 Kommentarer
  1. Erik Lindenius says:

    Tappa position i förhållande till vadå? Vilket mått utgår du från i det påståendet? Måttet på vad som är en bra och relevant yrkesförberendande (eller bildande) utbildning för våra studenter eller det högst arbiträra internationaliseringsmålet som alla universitet till synes strävar efter?

    Min poäng är att det omöjligen kan finnas något självändamål med att ha internationellt utbyte. Jag har svårt att förstå varför vi i Sverige envisas med att försöka öka andelen utresande när 1) vårt uppdrag de facto är att utbilda de studenter som sökt våra utbildningar, inte att skicka dem utomlands. Ibland låter det som vi borde marknadsföra vårt universitet såhär: ”Kom till Umeå universitet, vi tycker inte du ska utbilda dig här”. För mig känns det väldigt kontraproduktivt och stundtals som ett förminskande av den arbetsinsats våra lärare gör på våra utbildningar. 2) studenterna inte förefaller vilja resa utomlands. Om vi har ”få studenter som utnyttjar möjligheten” kanske det innebär att få studenter VILL och inte att vi marknadsför det fel. De flesta studenter kanske vill ha en fast och trygg tillvaro i Sverige? De flesta kanske vill bo i närheten av sin familj eller odla det kontaktnät man har på orten?

    Självklart ska vi hjälpa studenter (och lärare) att resa utomlands – OM de vill det, men jag tycker personligen att vi (som i Umeå universitet som helhet) måste sluta hetsa och tävla i att uppnå ett helt godtyckligt mål, som varken utbildningar, lärare eller studenter förefaller vara särskilt intresserade av.

    Svara
    • Anders Fällström says:

      Intressant Erik. Jag tror ju att en utbildning blir väldigt mycket bättre och att t.ex. en civilingenjör som i det här fallet (men det gäller nog de allra flesta utbildningar) blir en bättre civilingenjör om den får fler perspektiv på sitt område. Redan idag arbetar många ingenjörer (och andra yrkesgrupper) på en global scen också om de är anställda i Västerbotten. För mig handar det inte om att vi inte skulle ge bra utbildningar själva, utan att tillföra ytterligare någonting till våra utbildningar i form av utlandserfarenhet. Att tillbringa en del av sin utbildning i ett annat land tror jag både får individerna att växa och att ge dem en bättre utbildning. Fler synsätt, fler perspektiv, fler erfarenheter tillför i mina ögon något till utbildningarna, till våra studenter och till Sverige som nation.

      Svara
  2. Hugo Börjesson says:

    Jag läste Teknisk-fysik här i Umeå och åkte ett år till Calgary i Kanada under studietiden. Åtminstone på den tiden var det inte speciellt väl marknadsfört att man kunde åka som utbytesstudent. Och att jag kom iväg berodde mycket på rent egoistiska skäl, jag ville till Kanada och åka skidor och sökte möjliga lösningar;-) Men i efterhand kan jag konstatera att det var bland det mest givande under min utbildning. Mycket handlar om att man utvecklas som människa och får nya erfarenheter och synsätt. Jag fick jämföra mig med andra studenter och kunde konstatera att min kunskap och utbildning stod sig bra internationella. Inte minst det sista har varit viktigt när jag senare i yrkeslivet har åkt iväg på internationella uppdrag. Vetskapen om att min utbildning och det jag kan håller hög klass har gett mig ett självförtroende att stå på mig och argumentera för mina ståndpunkter mot både tyska och japanska ingenjörer.
    Så jag håller absolut med om att vi ska sträva efter att fler av våra studenter åker utomlands som en del av sin utbildning och att fler internationella studenter kommer hit. Det kommer båda att vara utvecklande för de indviduella studenterna och höja kvalitén på utbildningen vid Umeå universitet.

    Svara

Trackbacks & Pingbacks

  1. […] [min kursivering]. Det är, i min bok, inte samma sak som att ett visst antal studenter måste läsa utomlands. Det skulle vara samma sak som att hävda att skrivningen ”Verksamheten skall bedrivas så […]

Lämna en kommentar

Lämna ett svar till Erik Lindenius Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *