Intensiv start på nya året

Vårt jubileumsår – Umeå universitet 50 år – har börjat intensivt. Med Kunskapsnoden den 4 februari, universitetets mötesplats för dialog under Västerbottensveckorna, gick startsignalen för 50-årsjubileet. Vi firade med ett väsentligt mer omfattande seminarieprogram än tidigare år. Temat var tre breda samhällsutmaningar och Umeå universitets arbete för att svara upp mot dessa. Några riktigt stora samhällsfrågor lyftes, som rörde missbruk och missbruksbehandling, infektionssjukdomar och annan global hälsoproblematik, men också frågor som skär på en annan ledd behandlades som studenter som resurs för forskningen och forskningen som resurs för studenterna. Våra olika tema gav goda exempel på Umeå universitets internationella samarbetsyta och samhällsengagemang av högsta kvalitet, men också på potentialen i att än mer placera våra studenter i centrum av våra verksamheter till fromma för en utveckling som gynnar individ, vår utbildning och forskning liksom samhället. Ett spännande inslag i Kunskapsnodens program var också ett litet samtal med två av våra framgångsrika elitidrottare, något som inte minst var roligt med hänvisning till att vi nu har goda chanser att bli ett av tre Riksidrottsuniversitet i landet.

Året har också startat med flera intressanta och viktiga besök. Först ut var ett besök den 28 januari av Vetenskapsrådets ledning, följt av bland andra Sveriges unga akademi, som själva arrangerade ett av sina möten på Umeå universitet. Detta besök följdes dagen efter, den 6 februari, av ett besök av Bertil Andersson, rektor för NTU, Singapore; ett universitet som med brant lutning har klättrat till toppen på listorna över världens mest uppmärksammade och framgångsrika universitet. Under förra veckan så var det då dags för besök från Utbildningsdepartementet, med fokus på vår medicinska och kliniska verksamhet, vilket följdes av besök från Energimyndigheten och som avslutning på veckan hade vi besök av vår ännu får man väl säga nya forsknings- och utbildningsminister, Helen Hellemark Knutsson.

Något som inte varit minst viktigt vid dessa och andra besök är vår möjlighet att visa upp Umeå universitet med axplock från vår breda och på många sätt mycket framgångsrika verksamhet, samt förstås diskutera centrala frågor av stor betydelse för oss. Betydelsen av dessa möjligheter är svårt att överskatta, då vi ständigt lever med utmaningen att tränga igenom det ofantligt stora informationsflödet och det faktum att vi har ett icke betydelselöst avstånd till främst Stockholm! Men jag kan tryggt säga att många imponeras av vad de får se och ta del av. Inte minst viktiga är förstås de diskussioner som följt.

Men sagt detta, om avståndet och utmaningen att synas och nå fram till olika målgrupper, så känns det bra med vår tunga medverkan i olika viktiga nationella processer som rör högskolesektorns utveckling i flera mycket centrala frågor. Här avser jag frågor som också förenat diskussionerna vid flera av besöken – något som visar vilka frågor som ligger mycket högt på den nationella agendan, både politiskt och på sektorns egen agenda och dess nära intressenters agenda.

När det gäller vår nya politiska ledning, med Helene Hellemark Knutsson i spetsen, så råder det ingen tvekan om att utbildningsfrågorna, främst den högre utbildningens kvalitet, men också dess volym ligger högst på agendan. Våra politiker önskar råda bot på att landet släpar efter i utbildningsnivån över landet i jämförelse med andra relevanta länder.  Såväl vår minister som statssekreterare Anders Lönn är mycket lyhörda för att öka sin egen förståelse för svagheter och möjliga vägar till utveckling av sektorn. Här ryms i allra högsta grad frågor som breddad rekrytering, jämställdhet, internationalisering, samt möjligheter och karriärvägar för unga att vilja och kunna se en framtid inom akademin. Helt klart är att vår minister med medarbetare kommer att verka för ett ökat basanslag för forskningen och utbildningen på forskarnivå, något som de också inser är nödvändigt för en långsiktigare och stabilare verksamhet. Det är bra, men samtidigt vill jag understryka att för att ett ökat basanslag ska ge effekt, så måste vi ta ansvar för att lägga om kursen på våra lärosäten, främst avseende både gynnsamma karriärvägar för unga forskare men inte minst för stabilitet i våra högre lärartjänster, som lektorat och professurer. Vår egen inslagna väg på Umeå universitet väcker intresse!

Detta är en centralt viktig systemfråga, som just nu röner ökat intresse över landet, i olika läger och har diskuterats vid alla de besök jag nämnt ovan, samt vid de olika nationella möten jag deltagit i på sistone. Där vill jag också nämna en diskussion med unga forskare i SSF:s program för framtidens ledare och i dialogen mellan forskningsfinansiärer och lärosäten, som jag bloggade om under januari.

En annan fråga som inte minst ministern har på sitt bord och som kopplar till långsiktighet och ett bättre ansvarstagande för bättre förutsättningar och ökad kvalitet i både högre utbildning och forskning är sektorns samlade framställan, genom SUHF:s manifest, om ett samlat anslag för utbildning och forskning. Jag passar just nu bara på att flagga för denna och andra centralt viktiga frågor som hänger samman, men för att nå pudelns kärna så krävs en längre utveckling som jag återkommer om!

Jag avslutar detta inlägg med att kort kommentera att vi också hade Umeå universitets första styrelsemöte för året den 17 februari. Mötets stora beslutspunkt var förstås Årsredovisningen 2014, men styrelsen tog också beslut om det budgetunderlag som Umeå universitet lämnat till regeringen. I det senare har en del av ovanstående frågor behandlats och som jag härmed hänvisar till budgetunderlag 2016-2018. Sammanfattningsvis kan vi med 2014 års redovisning konstatera att Umeå universitet har en ekonomi i balans och att forskningsbidragen under perioden 2010-2014 ökat med 18 procent. Glädjande är också att antalet avgiftsskyldiga studenter ökat rejält, om än från en mycket låg nivå, och att antalet inresande och utresande studenter också ökar. Mycket, mycket mer kan sägas och det jag gärna vill avsluta med, som också styrelsen fick ta del av, är att universitetet totalt kan redovisa en fortsatt ökning av antalet sökande till universitetets kurser och program med 6.5 procent jämfört med förra året och att antalet förstahandssökande steg med hela 4.8 procent, att jämföra med landets genomsnitt om 1.6 procent. Dessa siffror är ett kvitto på ett väldigt bra arbete som många vid Umeå universitet är delaktiga i.  Detta och mycket annat har under de gånga 50 åren (än fler år för vissa av våra verksamheter) lagt grunden för framtiden!

Lena

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *