Samiska veckan

Under helgen har jag deltagit i ett antal arrangemang inom ramen för Ubmejen biejvieh, samiska veckan i Umeå. Specialvisningen av den hyllade filmen Sameblod av umeåregissören Amanda Kernell var slutsåld, och filmen var precis så bra som alla filmkritiker redan hade konstaterat. Filmen handlar om en samisk kvinnas uppväxt på 1930-talet och hennes uppbrott från ett liv i Tärnafjällen. Berättelsen är en viktig historielektion och åskådliggör den svenska kolonialismens, rasismens och rasbiologins följder för enskilda människor. En scen som ger särskilt skäl att fundera är när läraren drillar barnen för att välkomna de uppsaliensiska rasbiologer som snart kommer att utsätta dem för övergrepp i forskningens namn. Men filmen behandlar även grundläggande frågor om vad som är hemma och borta, och har också relevans för att förstå situationen för dagens migranter.

Som det noterades i samtalet med regissören efter filmen är konstnärliga uttryck, och kanske i synnerhet filmer, starka verktyg för att förmedla även obekväm historia. Filmen förmår att beröra människor mer än en vetenskaplig text men kan som forskning också baseras på omfattande studier av källmaterial, vilket uppenbart var fallet för den aktuella filmen. Forskningens roll är att vara exakt och producera ny kunskap medan filmens fokus är att kommunicera. Konst och forskning blir på så vis viktiga komplement.

Därför är det även bra att se att programmet för samiska veckan innehåller en attraktiv mix av kultur och vetenskap. Själv passade jag på att närvara när Umeå universitets Centrum för samisk forskning, Vaartoe, delade ut priser för bästa examensarbeten med samisk tematik under invigningsakten på Tráhppie, det samiska kulturhuset på Gammlia. Under veckan erbjuds dessutom flera seminarier och aktiviteter där universitetets forskare presenterar och diskuterar sina forskningsresultat.

För ett arktiskt universitet som Umeå universitet bör ett sådant engagemang vara självklart – om än inte okomplicerat med hänsyn till de ovannämnda övergreppen i forskningens namn. Att samverka med Såhkie, Umeå sameförening, och bidra till samiska veckan är därför ett bra tillfälle att lyfta den samiska forskning som pågår vid Umeå universitet och sprida den till olika intressenter.

Redan sedan universitetets start år 1965 har forskning med samisk tematik spelat en viktig roll och idag har Umeå universitet också ett särskilt uppdrag när det gäller undervisning i de samiska språken. Universitetet är en viktig nod för urfolksforskning. Denna forskning är inte minst viktig med hänsyn till den fortsatta stora okunskapen kring samer och statens övergrepp mot samer som nu också har dokumenterats av Kernells film. Att det behövs större resurser för att producera och förmedla kunskap kring de många olösta historiska och dagsaktuella utmaningarna för den samiska befolkningen finns det ingen tvekan om. Förhoppningsvis kan universitetets forskning och de många aktuella samiska kulturyttringarna tillsammans ge den uppmärksamhet som krävs för att åstadkomma detta.

Jag själv ska ta del av flera programpunkter under veckan och hoppas att fler passar på att ta del av aktuell samisk kultur och ny kunskap om Nordens urfolk.

 

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *