Proposition med samverkan i fokus

Så var den då här, regeringens proposition ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft”, den forsknings- och innovationsproposition som vi väntat på hela hösten. Tanken med proppen är att denna ska vara långsiktig, och mycket riktigt innehåller den ett antal tioåriga nationella forskningsprogram, strategiska satsningar för att möta samhälleliga utmaningar och problem såsom klimat, hållbar samhällsutveckling och antibiotikaresistens.

Det som dock tydligt präglar forskningsproppens innehåll är dess stora fokus på samverkan, samverkan mellan lärosäten och det omgivande samhället, såväl med näringsliv som med offentlig sektor. Vi förväntas också i högre grad verka för nyttiggörande av forskning och bidra med utveckling inom innovationsområdet.

Regeringen kommer som tidigare aviserats i budgetproppen att under perioden 2017-2020 öka basanslagen för forskning till universitet och högskolor. Det är en välkommen höjning och något som vi starkt propagerade för i vårt inspel till forskningsproppen. Höjningen motiveras med att vi på lärosätena ska ta ett större ansvar för att öka jämställdheten samt för att stärka kopplingen mellan forskning och utbildning.

Vidare vill regeringen att samtliga lärosäten i landet ska bedriva forskning, vilket är en förutsättning för högkvalitativa utbildningar. De ökade anslagen ska också möjliggöra för lärosätena att ta ett helhetsansvar för utbildning på forskarnivå och för forskares karriärvägar, för att vi ska kunna rekrytera de bästa forskarna, ta ansvar för finansiering av för forskningen viktig infrastruktur, och kunna medfinansiera större EU-program.

Det är lätt att konstatera att regeringen har höga ambitioner för vad de nya medlen ska räcka till. Fördelningen av dessa nya medel kommer att presenteras först i samband med att budgeten för 2018 offentliggörs, och kommer då att göras utifrån en ny princip. Regeringen avser att fördela merparten av medlen utifrån de tidigare använda kvalitetsindikatorerna externa bidrag till forskning och bibliometri, som nu kompletteras med parametern samverkan med det omgivande samhället.

Samverkansindikatorn kommer att ges samma vikt som de övriga indikatorerna, och vid fördelningen kommer regeringen att utnyttja Vinnovas bedömningar av lärosätenas samverkansinsatser. Flera utredningar har påtalat behovet av ett nytt resursfördelningssystem och regeringen kommer att tillsätta en utredning som syftar till att ta fram förslag på ett system som väntas kunna användas vid budgetarbetet inför budgetåret 2020. Fram till dess kommer ovanstående system att användas.

Den satsning som det flaggas för med att sprida resurser till alla lärosäten kan dock leda till att vi inte får de ”starka och ansvarsfulla lärosäten” som ministern talar om, utan snarare mediokra och konkurrenssvaga motsvarande. Hursomhelst, då inget specificeras i forskningsproppen så får vi vänta tills i höst för att se i vilken mån vi får del av de ökande resurserna.

 

 

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *