Inlägg

Grundutbildningsbudget 2016

BudgetI torsdags fattade universitetsstyrelsen beslut om budget för 2016. I detta beslut ingår bl.a. fakulteternas och lärarhögskolans budgetramar för grundutbildning 2016 samt preliminära ramar för 2017 och 2018.

Precis som de senaste åren innebär också 2016 års budget en omfördelning mellan fakulteterna baserad på våra fyra kvalitetskriterier; Internationalisering, forskningsanknytning, utbildning på avancerad nivå och samverkansinslag i utbildningarna. En del nyheter finns också i årets beslut. Förutom en del förenklingar av mer teknisk karaktär i själva fördelningsmodellen, så har universitetsledningen infört två nya poster.

En miljon avsätts för praktikkurser inom hum-samområdet. Det finns ett par anledningar till att detta kommer nu. Att kunna erbjuda praktik och verksamhetsförlagd utbildning anser vi vara viktigt för många utbildningars kvalitet och för studenterna på dessa utbildningar. I takt med att prislapparna urholkas har det blivit allt svårare att finansiera sådan verksamhet inom hum-sam-området. Visserligen urholkas övriga prislappar nog så mycket, men när prislappsskillnaden mellan t.ex. medicinsk och samhällsvetenskaplig prislapp närmar sig 90 000 kr per helårsstudent är det lätt att inse att förutsättningarna ser rätt olika ut. När det kommer till praktik och VFU har Umeå universitet ett särskilt läge. Många andra lärosäten, inte minst de i storstadsregionerna, har betydligt lägre kostnader för studenternas boende och resor, då det ofta är fullt möjligt att bo kvar på studieorten under praktiktiden. Tidigare har en del kurser med VFU/praktik kunnat klassificeras på ett annat sätt, men skärpta regler vad gäller kursklassificering omöjliggör nu detta.

Campus-20141030-DSC_7878Den andra nyheten är att det i budgeten för 2016 avsatts två miljoner för fakultetsöverskridande utbildningar. Umeå universitet, som ett av landets fyra fullbreddsuniversitet, är tämligen framgångsrikt vad gäller öppenhet mellan olika ämnesområden och vi har lätt att samarbeta över alla tänkbara gränser. Trots detta, så tror jag inte att vi till fullo utnyttjar den fördel vi har av att ha allt mellan humaniora och medicin, teknik och konst, naturvetenskap och arkitektur, samhällsvetenskap och mycket mycket mer inom samma organisation. På sikt vill vi gärna stimulera nya program som går över två eller flera fakulteter. Just nu, när vi befinner oss i ett läge när vi fortfarande måste minska vårt utbildningsutbud, handlar det dock kanske nog så mycket om att sådana utbildningar inte är de första det skärs ned på. Något som inte är alldeles ovanligt i ett läge när fakulteterna ofta i första hand kanske prioriterar de program som ligger helt inom sitt eget område. Medel behövs också för att underlätta kvalitetsarbete, programutveckling och andra programgemensamma verksamheter, då sådant – inte sällan på grund av att våra fakulteter har olika system för hur man fördelar pengar till sådant – kan vara mycket svårt att finansiera.

Campus-20130523-DSC_0636De två miljonerna till fakultetsöverskridande utbildningar är än så länge bara en ram. Detaljer om hur fördelningen ska ske kommer rektor att fatta beslut om i höst. Inför det kommer frågan att diskuteras bl.a. i utbildningsstrategiska rådet, men alla ni som läser detta är också mycket välkomna med tankar om och förslag på vad som är viktigast att prioritera när medlen ska fördelas. Tilläggas bör väl att vi är fullt medvetna om att två miljoner egentligen är en spottstyver och kanske mer av en symbolisk satsning. Inte desto mindre hoppas vi att det kan bidra till att sporra utveckling och förenkla arbetet med de fakultetsöverskridande utbildningarna.

Jag avslutar med ett diagram som visar hur fördelningen av grundutbildningsramen förändrats de senaste fem åren och önskar i övrigt alla en riktigt glad, skön och trevlig sommar!

pkt 49 AF 20150604 Styrelse

 

 

Fakultetsöverskridande utbildningar

Campus

Ett samlat campus med medicin, teknik, humaniora, samhälls-, natur- och utbildningsvetenskap

Umeå universitet har en kombination av bredd och djup som få andra lärosäten. Det finns en både fysisk och andlig närhet mellan så vitt skilda discipliner som neurokirurgi, fri konst, teknisk fysik, arkitektur, museologi, juridik och sociolog, bara för att ta några exempel. Med medicin, teknik, naturvetenskap, samhällskunskap, humaniora och utbildningsvetenskap samlat inom ett av Sveriges vackraste campus, med en knapp kilometer till arkitektur, design och fri konst och med en femtioårig tradition av prestigelöshet och samarbete över ämnesgränser har universitetet en unik möjlighet att skapa gränsöverskridande utbildningar som kan möta samhällets stora framtidsutmaningar. Lägg därtill Umeås långa erfarenhet av och relativt höga kompetens inom distans-, nät- och flexutbildningar, så är utgångsläget synnerligen gynnsamt.

Det handlar inte om att plocka ihop några ämnen här och där och skapa några roliga, men kanske lite halvflummiga utbildningar. Det kan många göra. Nej, styrkan hos Umeå ligger i en hög höjd, god forskning och stor kompetens inom alla intressanta områden. Det handlar om att bygga utbildningar utifrån stark och välrenommerad forskning med lärare och forskare som brinner både för sina egna ämnen och för att samarbeta i nya spännande kombinationer. Sådana finns det gott om vid Umeå universitet.

Fakultetsöverskridande utbildningar finns en hel del redan idag såklart, men de är tyvärr inte så många som man skulle kunna önska och, vad värre är, i en tid när universitetet de senaste åren minskat sitt utbildningsutbud ordentligt, är det inte ovanligt att samarbeten mellan institutioner är det som får stryka på foten i ett tidigt skede. Vid samhällsvetenskapliga och humanistiska fakulteterna har antalet helårsstudenter minskat med 11 respektive 13 procent mellan 2010 och 2013. Teknisk-naturvetenskapliga och medicinska fakulteterna har under samma tid ökat med två respektive sex procent, men också vid de två senare har inte minst det fristående kursutbudet fått stryka på foten rätt rejält. HSTförändr09-13Ibland har det handlat om kurser som inte varit avgörande för den egna fakultetens program, men väl spelat en viktig roll i en bredd i andra fakulteters utbud. Bara för att ta ett, bland många, exempel, kan man nämna rättsmedicin som varit en populär kurs inom juristutbildningen och som satt Umeås juristutbildning på kartan, men som kanske inte varit allra högst prioriterad inom medicinska fakultetens program. Enstaka fall såsom detta kan ofta lösas genom dialog och överenskommelser, men det tuffa läge som många institutioner nu befinner sig i gynnar definitivt inte nyutveckling av ämnes- och fakultetsöverskridande utbildningar.

Det arbete som sedan 2010 pågått med att stöpa om utbildningsutbudet och som delvis varit kopplat till minskningen av antalet utbildningsplatser har nu börjat ge resultat. Antalet helårsstudenter på avancerad nivå har ökat med 15% mellan 2009 och 2013. Antalet kurser med färre än 10 studenter har vid samhällsvetenskapliga och medicinska fakulteterna minskat med 8-9%, prestationsgraden har gått rakt uppåt och den internationella mobiliteten har, om än något för blygsamt, ökat. Arbetet med detta fortsätter naturligtvis på institutioner och fakulteter, men samtidigt är det dags att gripa an nya utmaningar och initiera nästa steg i omstöpningen av vårt utbildningsutbud.

En av dessa utmaningar och ett av dessa steg som kommer att initieras i höst handlar just om ämnesöverskridande utbildningar. Universitetsledningen har därför för avsikt att, när universitetets takbelopp höjs och nya medel tillförs utbildningen, avsätta en pott för just fakultetsöverskridande utbildningar. Att ekonomiskt stimulera utvecklingen av nya sådana. Hur detta ska ske, vilka kriterierna för att få ta del av sådana medel ska vara och hur de ska utformas för att få högsta möjliga kvalitet i kombination med nytänkande är naturligtvis inte någon enkel sak. Här är det viktigt att de kriterier det slutligen stannar vid är väl förankrade och har kommit underifrån – från institutioner och fakulteter. Utbildningsstrategiska rådet, liksom universitetsledningen kommer därför under hösten att inleda sådana diskussioner med målet att så snart som möjligt, utan att stressa fram ett mindre bra resultat, jobba med detta och slutligen nå fram till något som stärker Umeå universitet, men, än viktigare, också framtidens samhälle.

Om du som läsare av detta har några tankar, idéer eller åskter om hur detta skulle kunna göras, så får du väldigt gärna kommentera här eller på annat sätt höra av dig till mig eller din ”närmaste representant” i utbildningsstrategiska rådet (utbildningsledare, pro- eller vicedekan t.ex).

Nu inleder vi nästa steg i formeringen av framtidens utbildningsutbud!

UPC, kvalitet och pedagogisk utbildning

Tromsö - ett av våra alliansuniversitet finns här

I fredags hade jag förmånen att få besöka en UPC-kurs för att samtala med kursdeltagarna. Vid just det här tillfället handlade det om en kurs för pedagogiska ledare och temat var ”Kvalitetsarbete och pedagogiskt ledarskap”. Ett stort och svårt område som man kan ha väldigt många åsikter om.
Det viktigaste är naturligtvis att kvalitetsarbetet handlar om ett strategiskt och långsiktigt arbete. För att kunna utföra det behöver vi ofta veta var vi står idag och hur vi utvecklas. För detta genomförs mängder av olika utvärderingar, uppföljningar och mätningar. Många av dessa är naturligtvis viktiga även om jag tror att en hel del av dem tillhör de ting som världen skulle vara nog så glad utan. Vad jag tror vi alltför ofta dock brister i är fortsättningen. Steget från nuvärdes- och omvärldsanalyserna till konkret handling framåt verkar alltför ofta vara för svårt och komplext för att vi ska orka genomföra det. Dialoger och återkoppling brister ofta. Kort och lite överdrivet är min bild:

Mäta är relativt lätt. Veta vad man ska mäta lite svårare. Analysera resultatet av sin mätning ofta ganska svårt. Från analyserna förmå förändra och höja kvaliteten är både komplext, jobbigt och svårt.

Inte desto mindre måste vi lägga mer arbete på det senare!

Deltagarna vid fredagens UPC-kurs visade också på vilken fantastisk bredd vi har vid vårt universitet. Från företagsekonomi till odontologi, från manusutbildning till arkitektur och från pedagogik till ingenjörsutbildning etc. Och visst är väl det ett viktigt inslag i UPC:s kurser. Tillfället att få utbyta åsikter, vidga sina vyer och samtala med kolleger från andra fakulteter än sin egen. Jag tror vi är många som tyckt att det varit det som kanske gett allra mest när vi gått en kurs.
Lite oroväckande tycker jag därför det är när jag allt oftare hör att fakulteterna önskar sina egna specialskräddade kurser från UPC. Naturligtvis kan det i vissa fall finnas behov av sådant, men vi får inte glömma att ett viktigt inslag är just möjligheten till meningsutbyte under en längre tid med kolleger från andra områden. Jag hoppas fakultets- och institutionsledningar därför tänker efter en extra gång nästa gång man vill beställa en ”egen” kurs och funderar över hur specifik kursen faktiskt måste vara. Och kommer ihåg vad man går miste om genom att utestänga andra deltagare.
Själv tror jag att det kanske viktigaste kvalitetsarbetet och en väldigt viktig del i pedagogisk utveckling beskrivs i den sista bilden jag visade för kursdeltagarna i fredags:

Viktigast är: Erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer. Ingen institution eller fakultet är bäst i alla avseenden. Alla har något att lära av, men också något väsentligt att delge, andra.

Bilden ovan är tagen i Tromsö, där ett av våra två alliansuniversitet ligger. Universitets- och fakultetsledningarna var i förra veckan på besök där och om det hoppas jag kunna återkomma i ett senare blogginlägg. Vi har mycket gemnsamt med universitetet i Tromsö!

/Anders

Vårt universitets bredd

Rektor besöker under vårterminen universitetets samtliga institutioner. Med på dessa besök följer ibland prorektor och ibland någon av oss tre vicerektorer. Vid besöken träffar vi först institutionsledningen och sedan institutionens hela personal. Det är verkligen tillfredsställande att se vilken entusiasm, vilka utvecklingsplaner och vilken kompetens det finns över hela vårt universitet.

Förra veckan hade jag förmånen att under en och samma dag få delta i besök vid tre vitt skilda institutioner: Ekonomisk historia, Odontologi och Umeå marina forskningscentrum i Norrbyn. Inte minst under en sådan dag blir det vädigt påtagligt vilken bredd, vilka skilda förutsättningar och vilka olika behov vi har vid vårt universitet.

När en av våra större frågor nu är hur vårt framtida utbildningsutbud ska se ut, så är det viktigt att komma ihåg detta. Jag är övertygad om att vårt universitets bredd är viktigt i konkurrensen om de bästa studenterna och dessutom är det en nödvändighet om vi ska hänga med i utvecklingen av framtidens utbildningar. Framtidens utbildningar som jag tror i mycket större grad än idag, kommer att innehålla inslag från flera fakulteter.
Det enklaste vore kanske att säga att vi endast ska prioritera campusförlagda programutbildningar på hög nivå som leder till väldefinierade och högt eftersökta jobb.

Men det är inte så vi ska ha det. Vi ska skapa ett utbildningsutbud som både bejakar alla våra fakulteter och utnyttjar våra resurser på allra bästa sätt för att ge studenterna den högsta tänkbara kvaliteten. Det är komplexiteten och svårigheterna i detta som är vår utmaning, men det är också det som gör vårt arbete så intressant och på sikt kommer att ge Umeå universitet en framskjuten plats!
/Anders
PS. För övrigt har vi för många kurser med för få studenter 🙂