Inlägg

Grundutbildningsbudget 2016

BudgetI torsdags fattade universitetsstyrelsen beslut om budget för 2016. I detta beslut ingår bl.a. fakulteternas och lärarhögskolans budgetramar för grundutbildning 2016 samt preliminära ramar för 2017 och 2018.

Precis som de senaste åren innebär också 2016 års budget en omfördelning mellan fakulteterna baserad på våra fyra kvalitetskriterier; Internationalisering, forskningsanknytning, utbildning på avancerad nivå och samverkansinslag i utbildningarna. En del nyheter finns också i årets beslut. Förutom en del förenklingar av mer teknisk karaktär i själva fördelningsmodellen, så har universitetsledningen infört två nya poster.

En miljon avsätts för praktikkurser inom hum-samområdet. Det finns ett par anledningar till att detta kommer nu. Att kunna erbjuda praktik och verksamhetsförlagd utbildning anser vi vara viktigt för många utbildningars kvalitet och för studenterna på dessa utbildningar. I takt med att prislapparna urholkas har det blivit allt svårare att finansiera sådan verksamhet inom hum-sam-området. Visserligen urholkas övriga prislappar nog så mycket, men när prislappsskillnaden mellan t.ex. medicinsk och samhällsvetenskaplig prislapp närmar sig 90 000 kr per helårsstudent är det lätt att inse att förutsättningarna ser rätt olika ut. När det kommer till praktik och VFU har Umeå universitet ett särskilt läge. Många andra lärosäten, inte minst de i storstadsregionerna, har betydligt lägre kostnader för studenternas boende och resor, då det ofta är fullt möjligt att bo kvar på studieorten under praktiktiden. Tidigare har en del kurser med VFU/praktik kunnat klassificeras på ett annat sätt, men skärpta regler vad gäller kursklassificering omöjliggör nu detta.

Campus-20141030-DSC_7878Den andra nyheten är att det i budgeten för 2016 avsatts två miljoner för fakultetsöverskridande utbildningar. Umeå universitet, som ett av landets fyra fullbreddsuniversitet, är tämligen framgångsrikt vad gäller öppenhet mellan olika ämnesområden och vi har lätt att samarbeta över alla tänkbara gränser. Trots detta, så tror jag inte att vi till fullo utnyttjar den fördel vi har av att ha allt mellan humaniora och medicin, teknik och konst, naturvetenskap och arkitektur, samhällsvetenskap och mycket mycket mer inom samma organisation. På sikt vill vi gärna stimulera nya program som går över två eller flera fakulteter. Just nu, när vi befinner oss i ett läge när vi fortfarande måste minska vårt utbildningsutbud, handlar det dock kanske nog så mycket om att sådana utbildningar inte är de första det skärs ned på. Något som inte är alldeles ovanligt i ett läge när fakulteterna ofta i första hand kanske prioriterar de program som ligger helt inom sitt eget område. Medel behövs också för att underlätta kvalitetsarbete, programutveckling och andra programgemensamma verksamheter, då sådant – inte sällan på grund av att våra fakulteter har olika system för hur man fördelar pengar till sådant – kan vara mycket svårt att finansiera.

Campus-20130523-DSC_0636De två miljonerna till fakultetsöverskridande utbildningar är än så länge bara en ram. Detaljer om hur fördelningen ska ske kommer rektor att fatta beslut om i höst. Inför det kommer frågan att diskuteras bl.a. i utbildningsstrategiska rådet, men alla ni som läser detta är också mycket välkomna med tankar om och förslag på vad som är viktigast att prioritera när medlen ska fördelas. Tilläggas bör väl att vi är fullt medvetna om att två miljoner egentligen är en spottstyver och kanske mer av en symbolisk satsning. Inte desto mindre hoppas vi att det kan bidra till att sporra utveckling och förenkla arbetet med de fakultetsöverskridande utbildningarna.

Jag avslutar med ett diagram som visar hur fördelningen av grundutbildningsramen förändrats de senaste fem åren och önskar i övrigt alla en riktigt glad, skön och trevlig sommar!

pkt 49 AF 20150604 Styrelse

 

 

Snart är det 2013

Igår sammanträdde universitetsstyrelsen och de kriterier som vi jobbat med fastslogs. I 2013 års budget kommer därför omkring 135 miljoner kronor och från 2014 och framåt i storleksordningen 190 miljoner kronor av grundutbildningsbudgeten att fördelas utifrån de fyra kriterier vi nu pratat ganska länge om: internationalisering, avancerad nivå, forskningsanknytning och samverkansinslag i utbildningarna.

Varför då dessa kriterier? Jag ska återkomma till det i framtida bloggar, men framförallt handlar det om vad vi vill vara för slags universitet i framtiden och var vi har våra svagheter idag. När det gäller såväl andel disputerade lärare som in- och utresande studenter och andel utbildning på den avancerade nivån, halkar vi oroväckande efter övriga universitet i landet och ligger i vissa fall närmare de större högskolorna. Vi behöver stimulera dessa områden.

2013 – det låter långt bort. Vi vet ju dock alla hur trög materia utbildningsutbudet är och förstår därför att det snarare nu borde brinna i knutarna ute på fakulteterna. Om vi ska förändra de områden som nu är aktuella tror jag att inte minst fakulteter, men i vissa fall kanske också institutioner, behöver avsätta en del utvecklingsmedel i sina budgetar redan för 2012. Ska vi jobba med utveckling av t.ex. den avancerade nivån eller av internationalisering, så kommer det att behövas också ekonomiska satsningar. Det är dock viktigt att varje fakutet själv får bedöma på vilket sätt medel ska avsättas för att det ska ge så god verkan som möjligt inom sina utbildningar.

Att ramarna till fakulteterna nu minskar en aning pga takbeloppet till universitetet får naturligtvis inte medföra att medel för utveckling uteblir. Tvärtom. Det är nu vi verkligen måste utveckla våra utbildningar för att bli än mer attraktiva i framtiden.

Jag återkommer som sagt i kommande bloggar till de olika kriterierna och hur våra utbildningar kan utvecklas.
/Anders

Vad gör vi i stället? Satsar framåt!

Om bara några dagar kommer budgetpropositionen. Den kommer att innehålla en hel del nyheter vad gäller grundutbildningsfinansiering. Inga nya medel är att vänta, men däremot en hel del omfördelningar mellan olika lärosäten och olika områden inom lärosätena. Mycket av det vi sett ser ut att gå väl i linje med det vi vid vårt universitet jobbat med under det senaste året – och kanske kan det mesta sammanfattas med vad vi sagt i drygt ett år nu: ”mindre men bättre”.

Vid veckans chefs- och prefektträff berättades om en del förändringar som är på gång i medelstilldelningen för grundutbildningen lokalt inom universitetet. Detta hänger såklart ihop med vad vi har att förvänta oss av budgetpropositionen, men ännu viktigare är kanske att det hänger ihop med de diskussioner om vårt utbildningsutbud som vi haft under det gångna året . Vi vet att vi står inför en period då vi inte längre kommer att växa. Takbelopp och studentkullar sätter stopp för det. Det betyder tuffare tider på institutioner och fakulteter, men jag tycker det är viktigt att vi ser det på ett positivt sätt. Nu har vi en verklig chans (och piska) att göra nödvändiga förändringar i vårt utbud.

Vid chefs- och prefektträffen nämndes några exempel på förändringar i medelstilldelningen. Det kan handla om att fakulteter får en viss del (10–15%) av sin tilldelning utifrån hur ”duktiga” man är på t.ex. internationalisering, utbildning på avancerad nivå, samverkansinslag i utbildningarna och forskningsanknytning i utbildningarna. Något annat som aviserats från statsmakterna och som också med stor sannolikhet kommer att slå igenom lokalt, är s.k. ”inaktiva studenter”: Nedskärningar i tilldelning utifrån ett lärosätes andel studenter som registrerar sig på kurser men aldrig tar några poäng under året. Det här kan komma att drabba Umeå lite värre än andra lärosäten eftersom vi har en relativt stor volym på nät- och distanskurser.

Om det nu talas en hel del om omprioriteringar och neddragningar, så är det viktigt att komma ihåg att sådant inte är ekvivalent med stagnation i utvecklingsarbetet. Tvärtom är det nu kanske viktigare än någonsin att utveckla, förbättra och spetsa vårt utbildningsutbud. Men det kommer att kräva prioriteringar och strategiskt tänkande på alla nivåer. Ibland också riktigt svåra prioriteringar.

Ibland nås jag av frågor om vi nu inte längre ska satsa på nät- och distansutbildning. Inget kunde vara mer fel tycker jag. Vi är stora på detta område och vi ska naturligtvis utnyttja vår erfarenhet och vår storlek till att bli ännu bättre. Det är också så att vi inte på något enkelt sätt längre kan skilja på nät- och campusutbildning. Universitetsledningens inriktning är här solklar. Vi ska jobba mer och mer mot flexutbildning, där campus- och nätutbildning går i ett. Där stora delar av campusutbildningen distribueras via nätet, där man kan läsa samma utbildning i t.ex. Umeå, Skellefteå och Örnsköldsvik. Här krävs mycket utveckling och jobb, men vi har all chans i världen att lyckas väl.

Vi har som sagt idag en stor volym nät- och distans-kurser. En del av dessa är fantastiskt bra och tillhör de kurser eller utbildningar som har den allra högsta kvaliteten vid vårt lärosäte. Andra är betydligt sämre och håller en både teknisk och pedagogisk nivå som har mycket att önska. Budskapet är alltså inte att sluta utveckla nätkurser utan tvärtom; lägga ned det dåliga men verkligen satsa på och utveckla det som är eller kan bli riktigt bra. Och framförallt i tanken av flex! Vi ska vara tydliga med att skilja på själva utbildningarna och på distributionsformen.

Ett annat område där vi verkligen har chans att växa och där vi både kan och behöver ta marknadsandelar är uppdragsutbildningen. Idag är vi, bortsett från två ganska speciella (polis- och rektorsutbildningarna) inte särskilt duktiga på detta område, men där är vi i gott sällskap av väldigt många andra lärosäten. När först takbeloppet sätter tillväxtgränser och sedan studentkullarna går ner, får vi svårt att växa på vår ”huvudmarknad”. Däremot har vi världens chans att nu utveckla och börja erbjuda ett gott utbud av uppdragsutbildning. Fortbildning och livslångt lärande är här viktiga ord.

Så, även om det kan tyckas pratas mycket om neddragningar, så är det nu vi ska satsa framåt och spetsa vårt utbud. Nät, flex, avancerad nivå, internationalisering, forskningsanknytning och samverkansinslag i utbildningarna – där har vi mycket att jobba med och det är detta som – på en universitetsgemensam nivå – ska garantera en ljus och god framtid för Umeå universitet. Sedan är det naturligtvis viktigt att komma ihåg att ett stort strategiskt arbete vilar på dekaner och fakulteter. Inom en fakultet måste man också kunna erbjuda sådant som inte optimerar alla dessa kriterier samtidigt, men som kan vara grunden för att helheten ska bli bra!

Nu får vi se fram emot en spännande budgetproposition på tisdag. Till dess: Trevlig helg,

Anders

Utbildningsutbud i styrelsen och glad sommar

Den gågnga veckan var hektisk. På torsdagen hanterades flera tunga och viktiga ärenden i universitetsstyrelsen och på fredagen träffade universitets-ledningen utbildningsdepartementet för dialog. Vid båda dessa tillfällen var utbildningsutbudet uppe till diskussion.
I universitetsstyrelsen presenterade jag och budgetchef Per Ragnarsson strategierna för vårt framtida utbildningsutbud. De kriterier som diskuterades i styrelsen och som under början av hösten ska konkretiseras är de som i vår diskuterats i såväl utbildningsstrategiska rådet som ledningsrådet. Det gäller internationalisering, samverkansinslag i utbildnignarna, anställningsbarhet, ”program framför fristående kurser”, ”kurser som är förutsättningar för högre nivå och viktiga för program” och ”kurser på avancerad nivå”.
Styrelsen var noga med att kriterierna ska bli mät- och uppfölningsbara och det är en del av den tidiga höstens jobb. Dessa kriterier kommer inte att påverka fakulteternas ekonomiska ramar i budgeten för 2012, men däremot för 2013 och 2014.

Ett prioriteringsarbete bör såklart dock inledas omgående på fakulteter och institutioner.
I detta sammanhang tycker jag det är viktigt att påminna om dekaners, fakultetsnämnders och prefekters roll som ledare och hur viktigt det är att dessa gör långsiktiga strategier för sina respektive områden. Från central nivå kan och ska det inte pekas ut eller styras exakt vilka kurser eller program som man ska skära i. I vissa fall kan kurser som går tvärs emot de ovan nämnda kriterierna vara av högsta strategiska vikt. Prioriteringsarbetet måste göras av personer nära verksamheten och det är viktigt att komma ihåg att det är just ramar som det beslutas om på central nivå.

Till de ovan nämnda kriterierna ska läggas förändringar som kommer i budgetpropsitionen den 20/9. Där kan vi från departementet vänta oss att vi inte kommer att få räkna av HST för s.k. nollpresterare (studenter som registrerar sig men inte presterar några HPR). En effektivisering i lärarutbildningen har aviserats.

Nu närmar vi oss dock sommar och semester. Det här bli det sista blogginlägget för den här terminen och jag vill avsluta med att önska alla en riktigt skön och glad sommar. Samtidigt vill jag tacka alla som bidragit med så många konstruktiva och intressanta diskussioner och åsikter. Det må vara som kommentarer här, via epost eller när vi setts.
Må vi nu njuta av ledighet, ladda våra batterier och återkomma med fullt engagemang när den sköna sommaren börjar klinga av i stillsam höst,
Anders