Inlägg

Grundutbildningsbudget 2016

BudgetI torsdags fattade universitetsstyrelsen beslut om budget för 2016. I detta beslut ingår bl.a. fakulteternas och lärarhögskolans budgetramar för grundutbildning 2016 samt preliminära ramar för 2017 och 2018.

Precis som de senaste åren innebär också 2016 års budget en omfördelning mellan fakulteterna baserad på våra fyra kvalitetskriterier; Internationalisering, forskningsanknytning, utbildning på avancerad nivå och samverkansinslag i utbildningarna. En del nyheter finns också i årets beslut. Förutom en del förenklingar av mer teknisk karaktär i själva fördelningsmodellen, så har universitetsledningen infört två nya poster.

En miljon avsätts för praktikkurser inom hum-samområdet. Det finns ett par anledningar till att detta kommer nu. Att kunna erbjuda praktik och verksamhetsförlagd utbildning anser vi vara viktigt för många utbildningars kvalitet och för studenterna på dessa utbildningar. I takt med att prislapparna urholkas har det blivit allt svårare att finansiera sådan verksamhet inom hum-sam-området. Visserligen urholkas övriga prislappar nog så mycket, men när prislappsskillnaden mellan t.ex. medicinsk och samhällsvetenskaplig prislapp närmar sig 90 000 kr per helårsstudent är det lätt att inse att förutsättningarna ser rätt olika ut. När det kommer till praktik och VFU har Umeå universitet ett särskilt läge. Många andra lärosäten, inte minst de i storstadsregionerna, har betydligt lägre kostnader för studenternas boende och resor, då det ofta är fullt möjligt att bo kvar på studieorten under praktiktiden. Tidigare har en del kurser med VFU/praktik kunnat klassificeras på ett annat sätt, men skärpta regler vad gäller kursklassificering omöjliggör nu detta.

Campus-20141030-DSC_7878Den andra nyheten är att det i budgeten för 2016 avsatts två miljoner för fakultetsöverskridande utbildningar. Umeå universitet, som ett av landets fyra fullbreddsuniversitet, är tämligen framgångsrikt vad gäller öppenhet mellan olika ämnesområden och vi har lätt att samarbeta över alla tänkbara gränser. Trots detta, så tror jag inte att vi till fullo utnyttjar den fördel vi har av att ha allt mellan humaniora och medicin, teknik och konst, naturvetenskap och arkitektur, samhällsvetenskap och mycket mycket mer inom samma organisation. På sikt vill vi gärna stimulera nya program som går över två eller flera fakulteter. Just nu, när vi befinner oss i ett läge när vi fortfarande måste minska vårt utbildningsutbud, handlar det dock kanske nog så mycket om att sådana utbildningar inte är de första det skärs ned på. Något som inte är alldeles ovanligt i ett läge när fakulteterna ofta i första hand kanske prioriterar de program som ligger helt inom sitt eget område. Medel behövs också för att underlätta kvalitetsarbete, programutveckling och andra programgemensamma verksamheter, då sådant – inte sällan på grund av att våra fakulteter har olika system för hur man fördelar pengar till sådant – kan vara mycket svårt att finansiera.

Campus-20130523-DSC_0636De två miljonerna till fakultetsöverskridande utbildningar är än så länge bara en ram. Detaljer om hur fördelningen ska ske kommer rektor att fatta beslut om i höst. Inför det kommer frågan att diskuteras bl.a. i utbildningsstrategiska rådet, men alla ni som läser detta är också mycket välkomna med tankar om och förslag på vad som är viktigast att prioritera när medlen ska fördelas. Tilläggas bör väl att vi är fullt medvetna om att två miljoner egentligen är en spottstyver och kanske mer av en symbolisk satsning. Inte desto mindre hoppas vi att det kan bidra till att sporra utveckling och förenkla arbetet med de fakultetsöverskridande utbildningarna.

Jag avslutar med ett diagram som visar hur fördelningen av grundutbildningsramen förändrats de senaste fem åren och önskar i övrigt alla en riktigt glad, skön och trevlig sommar!

pkt 49 AF 20150604 Styrelse

 

 

Restauranghögskolan vid Umeå universitet

Det finns några dolda pärlor vid Umeå universitet. En del är dolda på ett lite speciellt sätt eftersom nästan alla känner till dem och tycker sig ha mycket god kunskap om dem. En sådan kan jag tänka mig att restauranghögskolan är. Jag skulle tro att så gott som alla hört talas om den, att väldigt många ätit den mest utsökta lunch eller middagen där och att alla tycker det är väldig trevligt med en sådan exotisk miljö vid campus. Vad förmodligen inte alla har särskilt god kunskap om är dock vilken typ av utbildning och annan verksamhet som bedrivs där, vilka framtidsplaner som finns eller vilket omstruktureringsarbete som gjorts under de senaste åren.

Förra veckan hade universitetsstyrelsen det stora nöjet inte bara att äta lunch vid Restauranghögskolan, utan också – vad viktigare var – få en mycket intressant och bra presentation av högskolans verksamhet och framtid. En verksamhet som är ett synnerligen gott exempel på något jag skrev om för ett par veckor sedan – fakultetsövergripande utbildningar. Studenterna vid restauranghögskolan läser åtminstone inom tre olika fakulteter. Kemi, historia, design och företagsekonomi är bara några exempel på vad de möter och brottas med. Samarbete med arkitekthögskolan är kanske inte heller det första man tänker på när man intar en delikat måltid här.

Restauranghögskolan har genomgått ett remarkabelt omstruktureringsarbete de senaste åren, varför jag tror man kan säga att den utbildning som idag ges är någonting tämligen annorlunda mot för hur det såg ut för några år sedan. Att det lyckats såväl och att man nu är inne på, som jag tror, helt rätt spår, beror inte minst på högskolans nya ledning med föreståndare Ute Walter i spetsen, men också på ett gediget förarbete av lärarhögskolans nuvarande vicerektor Jan Mannberg. Allt med starkt stöd från den samhällsvetenskapliga fakulteten, som är värdfakultet. Ett rejält kvalitetslyft har gjorts och än bättre blir det allteftersom de nya planerna implementeras.

Samtidigt finns, som så ofta med fakultetsövergripande utbildningar och lite speciellare typer av verksamhet, en hel del utmaningar. Forskningsöverbyggnaden skulle behöva bli betydligt större. Bristen på finansiering av doktorander och en väl fungerande forskarutbildning gör att denna så viktiga del ännu inte riktigt kommit igång. Lokalfrågor och grundutbildningsekonomi är de kanske mest akuta utmaningarna. Det är inte en slump att Restauranghögskolan är en mycket frekvent gäst i universitetets kursklassificeringskommitté och inte är det helt lätta ärenden att avgöra heller. Hur mycket är design? Hur mycket naturvetenskap? Restauranghšgskolan vid UmeŒ UniversitetHur mycket samhällskunskap eller humaniora? Ofta slutar det, åtminstone i mitt huvud, med ett konstaterande av hur märkligt vårt tilldelningssystem är. Ett klassificeringssystem som bygger på hur universitetsutbildning såg ut och bedrevs för många många decennier sedan. Den diskussionen och kursklassificeringskommitténs arbete är dock en fråga som tarvar ett eget blogginlägg.

Avslutningsvis skulle jag bara vilja tipsa alla som besöker eller är intresserade av restauranghögskolans mat och servering att också höra sig för om och ta reda på lite mer om den lite djupare verksamheten. Den är värd all heder och uppmärksamhet!

Omfördelning av resurser

Ända sedan vi strax efter sommaren började diskutera utbildningsutbud i allmänhet och takbeloppsproblematiken i synnerhet har det förekommit många olika idéer och argument för hur ramarna till fakulteterna ska skäras ned. En metod, som ganska ofta förs fram, skulle vara att minska ramarna proportionellt, så att alla fakulteter tar lika stort ansvar för den minskning som är nödvändig 2012. Det skulle vara rättvist och det skulle garantera att hela vårt breda universitet också fortsättningsvis kan vara ”lika brett”. ”Det skulle vara väldigt dramatiskt av universitetsledningen att gå in och göra stora omfördelningar mellan fakulteterna”, som någon uttryckte det.

Jag är dock ganska kallsinnig till ”rättviseargumentet” och hoppas att vi inte ska landa där när vi slutligen kommit fram till hur ramarna ska sättas. Vad många inte tänker på är nämligen att ganska ordentliga omfördelningar av resurser och HST mellan fakulteterna har skett i det tysta under ganska lång tid. Detta utan att någon tagit ett aktivt beslut eller att det finns en strategi bakom. Det är ett betydligt sämre sätt att omfördela resurser på tycker jag.

Diagrammen nedan visar vad som hänt med den ekonomiska tilldelningen inom grundutbildningen respektive antalet helårsstudenter, HST,  för varje fakultet den senaste tioårsperioden. Det första diagrammet visar ekonomiska ramar och det andra antalet HST (klicka på diagrammen så förstoras de). De beskriver vilken andel varje fakultet hade i början och slutet av det senaste decenniet.

Vi ser t ex att TekNat år 2000 hade 23 procent av alla HST, medan den fakulteten 2010 endast hade 18%. USE och humanistiska fakulteten har också minskat sina andelar medan Samfak och Medfak ökat andelarna.  Tittar vi på de ekonomiska ramarna, så skulle, om ”rättviseargumentet” hållit över de här åren, USE ha haft ytterligare 80 miljoner i tilldelning år 2010. TekNat skulle ha haft ytterligare 65 miljoner och Samfak och Medfak vardera borde fått mellan 70 och 80 miljoner mindre 2010. Vilken nivå anser vi vara ”rättvis” och den vi skulle utgå från om vi skulle skära proportionellt? 2001 eller 2010?

Jag har sagt det förut, men det tål att upprepas: Vi har ett komplext och svårt arbete framför oss. Kortsiktigt för att sätta ramarna inför 2012 års budget och långsiktigt det ack så mycket viktigare och än komplexare arbetet med att formulera strategier för vårt långsiktiga utbildningsutbud.

Innan vi fortsätter med dessa tankeövningar hoppas jag dock att vi alla får njuta av en riktigt skön och glad påsk. En helg och som förhoppningsvis för alla innehåller stunder av avkoppling, kontemplation och energipåfyllnad. Själv ska jag nu genast kasta mig över boken ”Why beauty is truth – a history of symmetry” (finns också i kortversion som pod: http://itunes.apple.com/us/podcast/why-beauty-is-truth-a-short/id253689673) .

Glad påsk!