Inlägg

Internationalisering och Fokus

I veckan som gick hade International Office Alumnanordnat den årliga ceremonin för att säga farväl till de utbytesstudenter som den senaste terminen eller året varit vid Umeå universitet och ge en möjlighet för våra egna studenter att träffa och prata med studenter från de länder dit de kommer att åka på utbyte till hösten eller nyligen kommit hem ifrån. Ett väldigt fint ordnat arrangemang. Själva arrangemanget och det arbete international office lagt ned på det, liksom bara åsynen av och mötet med alla dessa studenter från näst intill hela världen imponerade stort på mig. I år tror jag dessutom det var rekord i antalet närvarande studenter.

SkärmklippDet här ska inte bli något långt inlägg om internationalisering. Det har jag skrivit en hel del om tidigare. Egentligen ville jag bara göra lite reklam för en ny sida i vårt ledningsstödssystem Fokus där vi nu kan följa såväl antalet utbytesstudenter och europeiska free-movers som avgiftsstudenter. Här finner man den: https://www.fokus.umu.se/diveport#page=utbildning_internationalisering

Internationalisering i utbildningen handlar om så många olika aspekter, men dess vikt när det gäller universitets och samhällets långsiktiga utveckling kan knappast överdrivas. Ända sedan jag som 19-åring arbetade som tolk i ett antal utbyten mellan grupper av svenska och ukrainska konstnärer och ungdomar har jag brunnit för att genom utbyten av olika slag, särskilt mellan unga människor, öka förståelsen och intresset för varandra för att därigenom komma närmare varandra, förstå varandra och bättre kunna utveckla och utvecklas. Det må handla om kultur, konst, praktisk pedagogik i skola eller högskola, livsstil, traditioner, levnadssätt, syn på ett akademiskt ämne eller nästan vad som helst.

För mig är det den kanske viktigaste anledningen till att vi ska syssla med internationalisering även om det naturligtvis finns många andra också. Genom utbyten och vistelser vid utländska lärosäten får våra studenter och de studenter som kommer till oss inte bara möjligheten att träffa människor från och uppleva en annan kultur och därigenom få en större förståelse för världen, utan också en god möjlighet att se andra sätt Indonesien-20150329-DSC_0248att undervisa och bedriva utbildning i just det ämne det gäller. Hur tar man upp och förklarar gränsvärdesbegreppet vid universitet i Indonesien? Hur har lärarna lagt upp sin undervisning i internationella relationer vid ett sydkoreanskt lärosäte? Och förutom pedagogiken, vad är det inom själva ämnet man trycker på och varför gör man det annorlunda än vid sitt alma mater? Att vara en internationell student är – om studenten har rätt inställning – kanske det allra bästa sättet för att vidga sina vyer både kulturellt, socialt och intellektuellt.

Lika viktigt är det naturligtvis för oss lärare att med jämna mellanrum besöka utländska universitet. Inom vissa ämnesområden är det alldeles självklart. Att bedriva forskning eller utbildning i många av våra ämnen är näst intill omöjligt (om det ska bli bra) om vi inte ständigt umgås med utländska kolleger. Inte alltid tror jag dock att vi samtidigt som vi besöker MGU i Moskva, Stanford i San Fransisco, Princeton i New Jersey, Paris VI i Paris eller något helt annat lärosäte, verkligen tar oss tid att titta på och diskutera också utbildningsfrågor. Alltifrån vilka pedagogiska tankar och tekniker som finns, till rent ämnesinnehåll. Många gör naturligtvis det, men jag tror att många fler skulle kunna göra det också.

Indien-20141210-DSC_8104Detsamma gäller när vi har internationella studenter i våra kurser. Att på någon rast eller efter någon lektion prata lite med dessa, höra vad de tycker om utbildningen och undervisningen här, höra vad som skiljer sig från de sätt utbildningen fungerar hemma hos dem, vad de tycker är bättre här och vad vi skulle kunna ta till oss av det som är bättre hos dem. Också det gör naturligtvis väldigt många av oss, men i dessa tider, när universitetsläraryrket blir alltmer stressat och allt mindre tid finns för så många viktiga saker som inte riktigt går att mäta eller ger ett kortsiktigt tydligt resultat, kanske vi ibland måste försöka oss ta den tiden ändå eftersom det är så viktigt för vår långsiktiga utveckling av utbildningen och universitetet.

Nåväl, det skulle inte bli långt det här utan, som sagt, mer bara ett litet reklaminslag för fokus i allmänhet (www.fokus.umu.se) och för den nya internationaliseringssidan i synnerhet. Robert Axebro vid planeringsenheten har här gjort ett fint arbete!

Nät/distans – bra genomströmning

Jag har ägnat veckans kvällar till att leka i vårt, i mitt tycke, förnämliga lednings-stödssystem Fokus. Henrik Stenwall på planeringsenheten utvecklar ständigt nya sidor av detta system och man hittar alltid nya intressanta siffror att analysera.
Vi har mycket att göra med våra nät- och distansutbildningar. Vad vill vi med dem? Hur stora ska de vara och hur ska förhållandet mellan campus-, nät/distans och flexutbildningar vara? Något som ofta framförs både hos oss och från statsmakterna är hur dålig kvalitet och hur dålig genomströmning det är på nät- och distansutbildningar.

Veckans kvällsaktiviteter med Fokus har gjort mig uppmärksam på att det finns mycket att analysera också här. Skiljer man på programutbildningar och fristående kurser, så ser man t.ex att nät/distans-programutbildningar i genomsnitt har i princip lika bra genomströmning som våra andra utbildningar. Vi får naturligtvis fortsätta analysera dessa siffror, men det pekar väl bara ännu tydligare på att vi måste ha en klar bild av vad vi vill och hur våra nät/distansutbildningar ska byggas upp. Ibland får jag en känsla av att helhetstänkande kanske inte stått i fokus överallt när det dragits igång nätutbildningar. Samtidigt som det finns alldeles ypperliga exempel. Igår besökte rektor och jag t.ex. ett par institutioner på medfak där det verkligen jobbats högkvalitativt med nät/distansutbildning!