Inlägg

Glad vecka – företagsekonomi och Lärarhögskolan

Veckan som gått har bjudit på flera positiva nyheter. HSV:s utvärderingar kan man ha många åsikter om och vi är nog många som ställer oss frågande till hela systemet i sig. Utan att ge sig in i den diskussionen, kan man dock konstatera att visst betyder resultaten en del för oss och visst pekar de på saker som vi kan behöva jobba mer med i våra utbildningar. De talar långt ifrån om någon helhet kring utbildningarnas kvalitet, men de omdömen vi får kan trots det vara en viktig vägledning i hur vi kan jobba vidare.

För ett par veckor sedan anordnade det utbidningsstrategiska rådet ett seminarium med anledning av att de första resultaten kommit. Vi fokuserade då framförallt på de utbildningar som fått omdömet bristande kvalitet och vilka lärdomar vi kunde dra därav. Många värdefulla synpunkter kom fram i diskussionen. Bara en sådan fråga som: Hur ofta underkänner vi egentligen ett examensarbete (underförstått trots att vi vet att det kanske inte håller måttet). En annan lärdom som åtminstone vissa utbildningar verkar dra är att vi kanske inte ska erbjuda studenter att skriva examensarbeten alltför brett utan försöka fokusera till de områden där vi har god och bra forskning och verklig spetskompetens på handledarsidan.

De första resultaten bjöd både på ris och ros för Umeå universitet. Geovetenskap fick högsta omdömet (mycket hög kvalitet) medan några, framförallt små (i betydelsen få studenter), examina fick omdömet bristande kvalitet och de flesta kort och gott ”hög kvalitet”. I veckan som gick offentliggjorde så Högskoleverket resultaten för examina inom de i Sverige volymmässigt största utbildningarna – företagsekonomi. Här är konkurrensen hård. HSV anser att 40% (25 utbildningar) har bristande kvalitet och endast åtta i hela landet fick omdömet ”mycket hög kvalitet”. Med det som bakgrund är det extra glädjande att Umeå universitet och Handelshögskolan här fick detta omdöme för sin magisterexamen. Tittar vi på de utbildningar som fått högsta omdömet vid vårt universitet, så är det utbildningar och institutioner som verkligen jobbat med sin grundutbildning, tänkt nya tankar, utvecklat såväl forsknings- som samverkansinslag och ständigt ägnar sig åt kvalitetsförbättringar och utveckling. Extra roligt blir det då när det visar sig att detta betalar sig i utvärderingarna.

En annan positiv nyhet den gångna veckan är att vi nu äntligen är klara med rekryteringen av en ny ledning till Lärarhögskolan. Få, om ens något, är de områden inom universitetet som de senaste åren genomgått en mer genomgripande förändring än Lärarhögskolan. Det gäller både organisatoriskt och, i utbildningarna, innehållsmässigt. Nu har vi en Lärarhögskola som har alla möjligheter att sikta framåt och se till att Umeå blir Sverigeledande både vad gäller utbildning och utbildningsvetenskaplig forskning.

Under hösten har en hel del ytterligare förändringar och justeringar genomförts. Vi har sedan årsskiftet en ny styrelse med ny sammansättning på plats och den nya styrelsen har bl.a. redan beslutat om ett ramverk för en ny, förenklad, beställningsmodell, inrättat det som så många under så många år efterfrågat – programråd – samt påbörjat en översyn över kostnadsläget och kansliets funktioner. Jag är ganska övertygad om att en viktig förutsättning för att det nu finns ett  gott samarbetsklimat och att det nu gått att komma vidare med så stora och viktiga frågor som beställningsmodellen, programråden och ekonomin, är styrelsens sammansättning i kombination med en bra ledning. Att fakultetsledningarna nu sitter i styrelsen tvingar fakulteterna att både ta ansvar och känna engagemang för Lärarhögskolan. Helt nödvändigt för en långsiktigt god utveckling.

Många pusselbitar har alltså fallit på plats det senaste halvåret, men den viktigaste kunde vi presentera i veckan som gått. Efter ett ganska långvarigt arbete har vi nu, även om de börjar först i augusti, en ny rektor och en ny ledning för Lärarhögskolan. Med litteraturvetaren Maria Löfgren som rektor, pedagogen Jan Mannberg som biträdande rektor (utbildning) och matematikdidaktikern Johan Lithner som biträdande rektor för forskningsfrågor har vi ett gäng som verkligen har alla förutsättningar att ta nya stora steg framåt! Ett varmt och stort ”välkommen till era nya befattningar” får jag därför avsluta med att utbrista till Maria, Janne och Johan! /Anders

 

Handelshögskolan och Designhögskolan flest avgiftsstudenter

Shandonguniversitetet 2011

Shandonguniversitetet 2011

Nu börjar vi få en slutlig sammanställning över höstens avgiftsstudenter. Som vi konstaterat tidigare, så är det en stor minskning av free-movers från länder utanför EU/EES. Det är allvarligt. Inte så mycket för det ekonomiska, som för den kvalitetsminskning det innebär och för att vi på så sätt får en större uppförsbacke innan vi når ett riktigt internationellt campus.

Trots det, så kan vi konstatera att vi kommit hyggligt ut ur ett nationellt perspektiv. Trots att vi inte satsat några särskilda resurser på detta, så står vi oss rätt väl i en jämförelse med övriga svenska lärosäten. Tittar man på erfarenheter från andra europeiska länder som infört studieavgifter, så överensstämmer bilden i Sverige ganska väl med dessa. Då bör vi också kunna hoppas på att vi om några år återgått till tidigare nivåer. Något som dock inte sker av sig själv utan som kräver hårt och idogt arbete.

I höst har vi 41 betalande studenter motsvarande en studieavgift (för höstterminen) på drygt 3,1 miljoner kronor (så vi kan räkna med 6,2 miljoner på ett år). Med tanke på att vi till följd av ”avgiftsreformen” från och med 2013 får ett minskat takbelopp från staten med 18 miljoner (helår), så ser vi att vi har en hel del kvar att göra om vi skulle titta rent ekonomiskt. Som jag nämnt tidigare är avgiftsstudenter ett sätt också för fakulteter och institutioner att öka antalet helårsstudenter utan att behöva tänka på takbelopp. Men det ekonomiska är som sagt inte det viktigaste.

Av de 41 studenterna har 26 st stipendier och 15 stycken betalar ur egen ficka. De flesta (10 st) kommer från Kina, därefter kommer Nigeria (3) och Kenya (3) och sedan är det spridda skurar från både Asien, Afrika, Nord- och Sydamerika.

De framgångsrikaste miljöerna är Handelshögskolan (15 studenter), Designhögskolan (12 studenter) och Folkhälsovetenskap (8 studenter). När utbildningsstrategiska rådet för några veckor sedan beslutade om en prioritetsordning för nästa års stipendiefördelning var det också dessa miljöer som var mest aktuella. Högst prioritet gavs Folkhälsa. Därefter prioriteterades Designhögskolan, Handelshögskolan och Konsthögskolan (som en klump med samma prioritering).

Skulle stipendier räcka ytterligare, så kommer övriga program i fråga. Detta gäller alltså de statliga stipendierna från internationella programkontoret. Vi har alla ett stort arbete framför oss med att hitta sponsorer till privata stipendier också. I dagsläget har vi en del sådana stipendiemedel, men det kan och måste sannerligen öka. Vi har att göra!

Just nu skiner en underbar höstsol över vårt campus. Förmodligen Sveriges vackraste campus. I helgen går universitetets årshögtid av stapeln och jag hoppas att ni alla, oavsett om ni är med på högtiden eller inte, får en riktigt skön och avkopplande hösthelg. På måndag är det dags att kavla upp armarna och jobba för ökad internationalisering igen! Tillsammans! Över institutions-, fakultets- och förvaltningsenhetsgränser!
/Anders

Besök på humfak

Häromdagen hade jag förmånen att få besöka humanistiska fakultetens strategiska utbildningskommitté. Från att ha varit tämligen involverad i en annan fakultets utbildning är det alltid intressant att se hur andra tar sig an väldigt liknande problem. Ofta på ganska annorlunda, men minst lika bra, sätt!

Besöket hos humfak gav verkligen mersmak och jag är imponerad över det sätt på vilket de hanterar stora viktiga framtidsfrågor. Man har kommit väldigt långt i arbetet med att prioritera utbildningsutbudet. Kriterier och strategier förefaller ha diskuterats i en mängd olika konstellationer, flera gånger i fakultetsnämnd och flera gånger i utbildningskommittén. Som sagt, mycket imponerande, och jag hoppas övriga fakulteter arbetat lika intensivt med detta. Det ska bli spännande att i det strategiska utbildningsrådet i maj få höra rapporter.

En annan fråga som diskuterades vid den humanistiska fakulteten var ett nytt masterprogram med stora internationella inslag. Också detta är en viktig fråga för hela universitetet. Hur tar vi nästa steg i Bolognaprocessen och utvecklar den avancerade nivån ordentligt? Hur får vi i våra utbildningar större inslag av internationalisering? Inom det aktuella programmet vid humfak planerar man att studenterna ska vara vid ett lärosäte utanför rikets gränser under tre månader. Liknande upplägg finns också vid t.ex. Handelshögskolan, men vi har alltför många stora utbildningar som nästan helt saknar inslag av internationalisering. Något som tyvärr också märks (till vår nackdel) i olika rankningar av de svenska universiteten.

Jag ska återkomma till både prioriteringar i utbildningsutbudet, den avancerade nivån och internationalisering. Både en och flera gånger. Detta är viktiga frågor för framtiden.
Hur ska vi öka internationaliseringsinslagen?

/Anders