Inlägg

Snart är det 2013

Igår sammanträdde universitetsstyrelsen och de kriterier som vi jobbat med fastslogs. I 2013 års budget kommer därför omkring 135 miljoner kronor och från 2014 och framåt i storleksordningen 190 miljoner kronor av grundutbildningsbudgeten att fördelas utifrån de fyra kriterier vi nu pratat ganska länge om: internationalisering, avancerad nivå, forskningsanknytning och samverkansinslag i utbildningarna.

Varför då dessa kriterier? Jag ska återkomma till det i framtida bloggar, men framförallt handlar det om vad vi vill vara för slags universitet i framtiden och var vi har våra svagheter idag. När det gäller såväl andel disputerade lärare som in- och utresande studenter och andel utbildning på den avancerade nivån, halkar vi oroväckande efter övriga universitet i landet och ligger i vissa fall närmare de större högskolorna. Vi behöver stimulera dessa områden.

2013 – det låter långt bort. Vi vet ju dock alla hur trög materia utbildningsutbudet är och förstår därför att det snarare nu borde brinna i knutarna ute på fakulteterna. Om vi ska förändra de områden som nu är aktuella tror jag att inte minst fakulteter, men i vissa fall kanske också institutioner, behöver avsätta en del utvecklingsmedel i sina budgetar redan för 2012. Ska vi jobba med utveckling av t.ex. den avancerade nivån eller av internationalisering, så kommer det att behövas också ekonomiska satsningar. Det är dock viktigt att varje fakutet själv får bedöma på vilket sätt medel ska avsättas för att det ska ge så god verkan som möjligt inom sina utbildningar.

Att ramarna till fakulteterna nu minskar en aning pga takbeloppet till universitetet får naturligtvis inte medföra att medel för utveckling uteblir. Tvärtom. Det är nu vi verkligen måste utveckla våra utbildningar för att bli än mer attraktiva i framtiden.

Jag återkommer som sagt i kommande bloggar till de olika kriterierna och hur våra utbildningar kan utvecklas.
/Anders

Vad gör vi i stället? Satsar framåt!

Om bara några dagar kommer budgetpropositionen. Den kommer att innehålla en hel del nyheter vad gäller grundutbildningsfinansiering. Inga nya medel är att vänta, men däremot en hel del omfördelningar mellan olika lärosäten och olika områden inom lärosätena. Mycket av det vi sett ser ut att gå väl i linje med det vi vid vårt universitet jobbat med under det senaste året – och kanske kan det mesta sammanfattas med vad vi sagt i drygt ett år nu: ”mindre men bättre”.

Vid veckans chefs- och prefektträff berättades om en del förändringar som är på gång i medelstilldelningen för grundutbildningen lokalt inom universitetet. Detta hänger såklart ihop med vad vi har att förvänta oss av budgetpropositionen, men ännu viktigare är kanske att det hänger ihop med de diskussioner om vårt utbildningsutbud som vi haft under det gångna året . Vi vet att vi står inför en period då vi inte längre kommer att växa. Takbelopp och studentkullar sätter stopp för det. Det betyder tuffare tider på institutioner och fakulteter, men jag tycker det är viktigt att vi ser det på ett positivt sätt. Nu har vi en verklig chans (och piska) att göra nödvändiga förändringar i vårt utbud.

Vid chefs- och prefektträffen nämndes några exempel på förändringar i medelstilldelningen. Det kan handla om att fakulteter får en viss del (10–15%) av sin tilldelning utifrån hur ”duktiga” man är på t.ex. internationalisering, utbildning på avancerad nivå, samverkansinslag i utbildningarna och forskningsanknytning i utbildningarna. Något annat som aviserats från statsmakterna och som också med stor sannolikhet kommer att slå igenom lokalt, är s.k. ”inaktiva studenter”: Nedskärningar i tilldelning utifrån ett lärosätes andel studenter som registrerar sig på kurser men aldrig tar några poäng under året. Det här kan komma att drabba Umeå lite värre än andra lärosäten eftersom vi har en relativt stor volym på nät- och distanskurser.

Om det nu talas en hel del om omprioriteringar och neddragningar, så är det viktigt att komma ihåg att sådant inte är ekvivalent med stagnation i utvecklingsarbetet. Tvärtom är det nu kanske viktigare än någonsin att utveckla, förbättra och spetsa vårt utbildningsutbud. Men det kommer att kräva prioriteringar och strategiskt tänkande på alla nivåer. Ibland också riktigt svåra prioriteringar.

Ibland nås jag av frågor om vi nu inte längre ska satsa på nät- och distansutbildning. Inget kunde vara mer fel tycker jag. Vi är stora på detta område och vi ska naturligtvis utnyttja vår erfarenhet och vår storlek till att bli ännu bättre. Det är också så att vi inte på något enkelt sätt längre kan skilja på nät- och campusutbildning. Universitetsledningens inriktning är här solklar. Vi ska jobba mer och mer mot flexutbildning, där campus- och nätutbildning går i ett. Där stora delar av campusutbildningen distribueras via nätet, där man kan läsa samma utbildning i t.ex. Umeå, Skellefteå och Örnsköldsvik. Här krävs mycket utveckling och jobb, men vi har all chans i världen att lyckas väl.

Vi har som sagt idag en stor volym nät- och distans-kurser. En del av dessa är fantastiskt bra och tillhör de kurser eller utbildningar som har den allra högsta kvaliteten vid vårt lärosäte. Andra är betydligt sämre och håller en både teknisk och pedagogisk nivå som har mycket att önska. Budskapet är alltså inte att sluta utveckla nätkurser utan tvärtom; lägga ned det dåliga men verkligen satsa på och utveckla det som är eller kan bli riktigt bra. Och framförallt i tanken av flex! Vi ska vara tydliga med att skilja på själva utbildningarna och på distributionsformen.

Ett annat område där vi verkligen har chans att växa och där vi både kan och behöver ta marknadsandelar är uppdragsutbildningen. Idag är vi, bortsett från två ganska speciella (polis- och rektorsutbildningarna) inte särskilt duktiga på detta område, men där är vi i gott sällskap av väldigt många andra lärosäten. När först takbeloppet sätter tillväxtgränser och sedan studentkullarna går ner, får vi svårt att växa på vår ”huvudmarknad”. Däremot har vi världens chans att nu utveckla och börja erbjuda ett gott utbud av uppdragsutbildning. Fortbildning och livslångt lärande är här viktiga ord.

Så, även om det kan tyckas pratas mycket om neddragningar, så är det nu vi ska satsa framåt och spetsa vårt utbud. Nät, flex, avancerad nivå, internationalisering, forskningsanknytning och samverkansinslag i utbildningarna – där har vi mycket att jobba med och det är detta som – på en universitetsgemensam nivå – ska garantera en ljus och god framtid för Umeå universitet. Sedan är det naturligtvis viktigt att komma ihåg att ett stort strategiskt arbete vilar på dekaner och fakulteter. Inom en fakultet måste man också kunna erbjuda sådant som inte optimerar alla dessa kriterier samtidigt, men som kan vara grunden för att helheten ska bli bra!

Nu får vi se fram emot en spännande budgetproposition på tisdag. Till dess: Trevlig helg,

Anders

Oro för den avancerade nivån

Alldeles snart kommer läsårets nya studenter till våra olika campus liksom till nät- och distanskurser. Som de flesta säkert sett, så har vi också i år nytt rekord i antalet antagna studenter. Jag ska återkomma till detta i ett senare blogginlägg när vi sett hur många studenter som faktiskt påbörjar sina studier hos oss.

Något man redan nu med säkerhet kan konstatera är dock att vår avancerade nivå inte är någon framgångssaga. Vår utveckling har varit sämre än de lärosäten vi brukar jämföra oss med. Sedan Bolognareformen genomfördes och vi fick de första siffrorna för registrerade studenter på avancerad nivå har vi endast ökat antalet studenter med 32 procent. Stockholms universitet har under samma tidsperiod nästan fördubblat antalet studenter som läser på avancerad nivå, en ökning med 97 procent.

 

 

 

 

 

 

Med en svag avancerad nivå äventyrar vi såväl vår forskarutbildning som vår grundutbildning. Om kräftgången fortsätter och vi inte kan uppehålla avancerade kurser inom fler områden, kommer med stor sannolikhet många studenter inte längre att söka sig till Umeå universitet för att påbörja grundutbildning heller. Vi hamnar i en division tillsammans med mindre högskolor. En division där vi knappast vill spela.
Jag är övertygad om att just den avancerade nivån kommer att bli ett viktigt kriterium i den nya typen av ekonomisk fördelning till fakulteterna från och med 2013. Om detta återkommer jag också senare.

Helt klart är att ett stort arbete ligger framför oss. Universitetsledningen och utbildningsstrategiska rådet kommer att lägga stor vikt vid detta, men precis som med alla utbildningsfrågor är det ute på institutioner och fakulteter det betydelsefullaste arbetet utförs och det är därför viktigt att alla institutioner under hösten kommer igång med ett strategiskt arbete kring den avancerade nivån.

/Anders