#291. Alkohol och mjölk

[2017-08-12] I vilket Jesper och Erik diskuterar politisering och polarisering av nyheter och forskning. Och så blir det lite fotboll förstås.

Ladda ner som mp3
Prenumerera via iTunes
Prenumerera i annat program (RSS).

Lyssna direkt:

Följ oss på Facebook.

AVSNITTETS LÄNKAR
Linné och Gamberts debattartikel i Aftonbladet: Så blev vit mjölk en symbol för vit makt. Tobias Hübinette: Om den svenska mjölkkulten och det svenska rastänkandet. Fanny Forsberg Lundell: Humanioras bästa tid är snart. Följ Erik och Jesper på Twitter och använd gärna hashtaggen #Mediespanarna för att kommentera avsnittet.

#290. Brister på Gotland

[2017-08-04] I vilket Jesper och Erik sitter i ett gammalt skolkök på Gotland och pratar om svårigheten att förstå konceptet vattenbrist samt diskuterar Malte Perssons artikel om språkliga brister.

[Det rumsliga ljudet beror på spartansk inspelningsutrustning. Vi ber om överseende med detta.]

 

Inspelning i en gammal skolmatsal vid Västergarn.

.

 

Ladda ner som mp3
Prenumerera via iTunes
Prenumerera i annat program (RSS).

Lyssna direkt:

Följ oss på Facebook.

AVSNITTETS LÄNKAR
Malte Persson: Hur står ni ut med dessa tondöva troll? Lena Berggren: Att våga närma sig en populist. Jesper Nämner podcasten The Chapo Trap House. Följ Erik och Jesper på Twitter och använd gärna hashtaggen #Mediespanarna för att kommentera avsnittet.

#289. Mediekritiken i finrummet

[2017-07-26] I vilket Jesper och Erik konstaterar att mediekritik från politiska aktörer ibland bortser från den mest basala mekanismerna i nyhetsvärdering. Detta exemplifieras med hjälp av NMR i Almedalen, demostrationer i Tyskland, Transportverkets upphandlingar och Janne Josefssons sommarprat.

Ladda ner som mp3
Prenumerera via iTunes
Prenumerera i annat program (RSS).

Lyssna direkt:

Följ oss på Facebook.

AVSNITTETS LÄNKAR
Läs Emanuel Carlstens sammanfattning av Transportstyrelsens skandal. Jesper Hänvisar till artikel av Jesús Alcalá: ”Rasifiering – en svår fråga för kulturen”. Jesper rekommenderar debattartikeln ”Effekten av rysk propaganda och desinformation överdrivs” av Björn Jerdén och Niklas Bremberg. Följ Erik och Jesper på Twitter och använd gärna hashtaggen #Mediespanarna för att kommentera avsnittet.

#288. Vision – kollaboration

[2017-07-18] I vilket Erik och Jesper använder Twin Peaks och Star Wars som exempel på två viktiga byggstenar för organisationer.

Buskis-scen i Twin Peaks, säsong 2.

Ladda ner som mp3
Prenumerera via iTunes
Prenumerera i annat program (RSS).

Lyssna direkt:

Följ oss på Facebook.

AVSNITTETS LÄNKAR
Följ Erik och Jesper på Twitter och använd gärna hashtaggen #Mediespanarna för att kommentera avsnittet.

#287. Regnfilm

[2017-07-04] I vilket Jesper vill vara ute och cykla och Erik dras till det dystra. Båda berättar vilka saker de förknippar med sommarledighet.

Jesper sommarcyklar i Italien.

Ladda ner som mp3
Prenumerera via iTunes
Prenumerera i annat program (RSS).

Lyssna direkt:

Följ oss på Facebook.

AVSNITTETS LÄNKAR
Jesper hänvisar till avsnitt 230. Umeå vill Meme. Erik rekommenderar poddarna: Läs hårt och Snedtänkt, teveserien The Leftovers samt Tv-spelet The Last of Us. Jesper rekommenderar The Missing och Bosch. Följ Erik och Jesper på Twitter och använd gärna hashtaggen #Mediespanarna för att kommentera avsnittet.

#286. Introvert

[2017-06-24] I vilket Erik beskriver hur han upplever en del svenska ritualer och sammankomster som missriktade extroverta sociala försök. Jesper börjar tvivla på om han är extrovert eller introvert.

Ladda ner som mp3
Prenumerera via iTunes
Prenumerera i annat program (RSS).

Lyssna direkt:

Följ oss på Facebook.

AVSNITTETS LÄNKAR
Se hela Magnus Betnérs föreställning: En skam för Sverige. Följ Erik och Jesper på Twitter och använd gärna hashtaggen #Mediespanarna för att kommentera avsnittet.

#285. Roastkillarna

[2017-06-16] I vilket Jesper och Erik samlar ihop vårterminen med lite kompletterande desinformation, lite summering av Storbritannien, lite reflektion över hotfulla medie-effekter och lite ifrågasättande av sångtvång på skolavslutningar.

Mediespanarna säger farväl till utsikten från Eriks kontor.

Ladda ner som mp3
Prenumerera via iTunes
Prenumerera i annat program (RSS).

Lyssna direkt:

Följ oss på Facebook.

AVSNITTETS LÄNKAR
Jesper och Erik hänvisar tillbaka till avsnitt 284. Akademisk desinformation, 283. Måsen och May, 252. Supervalbloggarna253. Mea Culpa, 274. Varför skrivs det så lite om X. Johannes Nesser (Journalisten): Robust forskning visar att folk har fel i sin mediekritik. Följ Erik och Jesper på Twitter och använd gärna hashtaggen #Mediespanarna för att kommentera avsnittet.

#284. Akademisk desinformation

[2017-06-06] Har universiteten blivit en plats som sätter politiska utspel före vetenskaplig kvalitet? Mediespanarna redogör för de mediala och akademiska turerna kring utredningen av artikeln Russia’s Strategy for Influence through Diplomacy and active Measures: the Swedish Case.

Ladda ner som mp3
Prenumerera via iTunes
Prenumerera i annat program (RSS).

Lyssna direkt:

Följ oss på Facebook.

AVSNITTET I KORTHET
Sedan artikeln Russia’s Strategy for Influence through Diplomacy and active Measures: the Swedish Case (hädanefter kallad desinformationsartikeln) publicerades i januari 2017, så har en stundtals onyanserad debatt rasat i lokal och nationell press. Mediespanarna, liksom andra akademiker, kritiserade studien för att vara undermålig ur ett forskningsmetodologiskt perspektiv. Alla turerna sammanfattas väl på journalisten.se.

Jesper kontaktade tidskriftens redaktör med de huvudsakliga invändingarna och Erik erbjöd UIs chef att få komma och presentera kritiken på ett seminarium. Dessa försök har i har i bästa fall viftats bort som icke initierad kritik, men i de flesta fall helt ignorerats. I de debattartiklar som publicerats i efterspelet har de som försvarat desinformationsartikeln vidare kategorisk undvikit att adressera de vetenskapliga brister artikeln anklagats för, utan i stället i princip uteslutande inriktat sig på Aftonbladets roll (mer specifikt Åsa Linderborg). Se till exempel:

I dessa texter och efterföljande intervjuer framhålls bland annat att:

Ovetenskaplig? Kragh och Åsberg stöder sig på tidigare forskning som går långt tillbaka och bygger därmed vidare, vilket är ett centralt kriterium på vetenskap.
Andra kan därefter bygga vidare på vad de skriver, ifrågasätta, pröva med andra metoder, lägga till nya källor. Så ser den vetenskapliga processen ut. Författarna hävdar något om verkligheten som går att pröva för den som har intresse; möjligheten finns, som i all forskning värd namnet, att de har fel.
[…]
Hur har det kunnat gå såhär i ett land där tidigare sanningen och att vara försiktig med orden var något av en dygd?
Att den, som har ordet i sin hand och makt, hanterar människor, påståenden och fakta med sådan uttalad nonchalans? Sorgligt är det, men framförallt skrämmande. (UNT)

Jag har ju själv, och flera med mig, läst artikeln mycket noga och det finns ingenting i den som inte är, så att säga, forskningsmässigt helt okej. Sen tror jag att det här handlar väldigt mycket om en ideologisk eller politisk tolkning från dem som är kritiska. För mig handlar det absolut inte om någon vetenskaplig fällning utan om helt andra saker. Så jag tycker att den kritiken är mycket oseriös. (Bennich-Björkman i Internationalen)

Det är här redaktör Linderborg och hennes eftersägare tänker fel. ”Jag kommer att kontakta förlaget som ger ut Journal of Strategic Studies, och begära att de avpublicerar rapporten eftersom den är så ovetenskaplig och skamlös och ful i sina anklagelser”, säger hon i ett uttalande om att ”döda” rykten.
Problemet görs därmed av Linderborg till något annat än hennes och redaktionens åsikter om Ryssland, Putin, Ukraina, Nato eller vilken sakfråga som kan tänkas ingå i ett normalt öppet meningsutbyte på området. Det är hennes krav på censur som bryter mot andan i yttrandefrihetstraditionen, i ett slags omvänd McCarthyism. (SvD)

Fem personer anmälde artikeln för oredlighet. Uppsala universitet tillsatte därför en utredning. De två utredarna som oberoende av varandra granskade desinformationsartikeln var Gunnar Åselius (professor i historia, särskilt militärhistoria vid Försvarshögskolan) och Håvard Hegre (Dag Hammarskjöldprofessor i freds- och konfliktforskning Uppsala Universitet). Utlåtandena kan begäras ut i sin helhet från Uppsala universitet.

I utredningen konstaterar de båda sakkunniga att desinformationsartikeln inte är att betrakta som oredlighet i forskning. Däremot gör de andra konstateranden:

Enligt Maiolo betraktar redaktionen för Journal of Strategic Studies den första nätpubliceringen som ett led i referee-processen. Avsikten är att denna första version ska provocera till vetenskaplig diskussion och föranleda mindre justeringar av texten före slutlig publicering i pappersform. Så har skett även i detta fall. (Åselius)

Det är också ganska säkert att om Kragh hade sänt in tidskriftsartikeln till en medievetenskaplig tidskrift, bedömarna där skulle ha efterlyst andra tillägg och omarbetningar än de som verkar ha kommit från bedömarna i Journal of Strategic Studies, vilka enligt vad som uppgivits alltså var specialister på rysk utrikes- och säkerhetspolitik och rysk-nordiska relationer. Man måste acceptera att olika ämnestraditioner intresserar sig för olika aspekter av verkligheten, undersöker olika typer av frågor och har utvecklat särskilda metoder i detta syfte, vilket alltid innebär att andra perspektiv samtidigt försummas. (Åselius)

När det gäller den mer vidlyftiga formuleringen i originalversionen av tidskriftsartikeln, skulle somliga forskare anse att Kragh även där hade täckning för sin tolkning, andra att han pressade källan för hårt och inte på ett rättvist sätt representerade andemeningen i Ponomarevs intervjusvar. Att karakterisera formuleringen i originalversionen som ren ”lögn” och ett tecken på oredlighet vore däremot att gå för långt. Det är tvärtom ett normalt inslag inom forskning i historia och humaniora att forskare gör olika tolkningar av samma text. Det är genom att olika tolkningar konfronteras med varandra som forskningen förs framåt. (Åselius)

Det problemet som etter mitt syn er mest alvorlig er bruken av en artikkel og et intervju skrevet av ‘Egor Putilov’. (Hegre)

Flere av anmeldelsene kritiserer MK for betydelige metodologiske svakheter. Jeg er langt på vei enig i disse vurderingene, men disse svakhetene faller inn under en kritikk av forskningens kvalitet, og ikke under uredelighet. De metodologiske svakhetene inkluderer en til tider dårlig bruk av kilder. Med mulig unntak av punktet jeg diskuterer under ser jeg ingen klare tegn til ‘medveten vilseleding’ eller ‘grov försumlighet’. (Hegre)

Jeg gir under anmelderne medhold i flere av kritikkene som retter seg mot MK’s artikkel og ser et antall brudd på god forskningsskikk. Jeg vurderer dem likevel til å være såpass usystematiske, og svakhetene i så stor grad åpenbare for en grundig leser, at det neppe er et bevisst forsøk på å villede leserne. (Hegre)

God forskningsskikk tilsier at man oppgir kilden når man viser til ‘a report’, men det gjøres ikke her. Dette er kritikkverdig, og særlig siden det omtaler en identifiserbar person (Hegre)

I detta avsnitt ställer Erik och Jesper följande frågor till dig som lyssnar:

  1. Är det vanlig att vetenskapliga tidskrifter lyfter fram och retweetar lokala debattartiklar?
  2. Är det ett vanligt förfarande för peer-rewiev-tidskrifter att publicera en första version på nätet för att ”provocera till vetenskaplig diskussion och föranleda mindre justeringar av texten före slutlig publicering i pappersform”?
  3. Hur underbyggda bör tolkningar av texter vara i historiska analyser?

Jesper föreslår också tre områden som behöver granskas

  1. Huruvida Utrikespolitiska institutet är en fungerande akademisk miljö där kritik får komma fram öppet och att författare som lägger fram texter tar till sig av kollegial kritik.
  2. Hur peer-review-processen så uppenbart kunnat brista i Journal of Strategic Studies. Varför brister ”i så stor grad åpenbare for en grundig leser” kunde passera. Varför det tog över två månader att rätta uppenbara brister. Hur inkommen kritik inte besvaras men ändå kommer till en av artikelförfattarnas kännedom.
  3. Hur personer inom, såväl som utanför, akademin uppvisat förmåga att helt bortse från uppenbara forskningsbrister och konsekvent valt bara nämna vissa anmälningar som gjorts eller vilken kritik som riktats mot artikeln.

Följ Erik och Jesper på Twitter och använd gärna hashtaggen #Mediespanarna för att kommentera avsnittet.

Lyssna på tidigare avsnitt som behandlat desinformationsartikeln: 262. Desinformation, 263. Mer desinformation. 271. Den ovetenskapliga rapporten. Vi hänvisar också till avsnitt 279 som handlar om ett plagiatfall inom akademin.

#283. Måsen och May

[2017-06-02] I vilket Jesper och Erik under brännbollstider reflekterar kring medietrender i den brittiska valrörelsen.

Ladda ner som mp3
Prenumerera via iTunes
Prenumerera i annat program (RSS).

Lyssna direkt:

Följ oss på Facebook.

AVSNITTETS LÄNKAR
Guardians artikel DIY political websites: new force shaping the general election debate. Erik hänvisar till avsnitten om den sociala punkten (249 och 21). Jesper rekommenderar Agitpod with Owen Jones & Ellie Mae O’Hagan. Följ Erik och Jesper på Twitter och använd gärna hashtaggen #Mediespanarna för att kommentera avsnittet.

#282. Den sociala SOMmanhållningen

[2017-05-25] I vilket Erik och Jesper inspireras av SOM-institutet och pratar om den viktiga känslan av tillhörighet och den betydelse det har för partitillhörighet i Sverige.

Sammanhållning i Göteborg

Ladda ner som mp3
Prenumerera via iTunes
Prenumerera i annat program (RSS).

Lyssna direkt:

Följ oss på Facebook.

AVSNITTETS LÄNKAR
SOM-institutets hemsida. Läs mer om den kommande publikationen ”Larmar och gör sig till”. Följ Erik och Jesper på Twitter och använd gärna hashtaggen #Mediespanarna för att kommentera avsnittet.