Inlägg

#360. Trollkvarnen

[2018-12-13] I vilket Jesper och Erik i luciatid funderar över det traditionsenliga kriget mot julen tillika desinformationen som sprids från väntade och oväntade håll.

Ladda ner som mp3
Prenumerera via iTunes
Prenumerera i annat program (RSS).

Lyssna direkt:

Följ oss på Facebook.

AVSNITTETS LÄNKAR
Jesper hänvisar tillbaka till avsnittet om Lucia-kulturen i Sverige: 108. Lucia. Frida Boisen (Expressen): Sluta pracka på kidsen er egen scenskräck. Daily Record: Secret Scottish-based office led infowars attack on Labour and Jeremy Corbyn. Följ Erik och Jesper på Twitter och använd gärna hashtaggen #Mediespanarna för att kommentera avsnittet.

#350. Du är en dålig förälder!

[2018-10-07] I vilket Jesper och Erik firar jämt med att bli strandsatta och därefter diskutera konsekvenserna av akademiska bluffartiklar.

Ladda ner som mp3
Prenumerera via iTunes
Prenumerera i annat program (RSS).

Lyssna direkt:

Följ oss på Facebook.

AVSNITTETS LÄNKAR
Areo: Academic Grievance Studies and the Corruption of Scholarship. Ivar Arpi (SvD): Feminazisterna på våra universitet. Boström (GP): Humanioras långsamma förfall. Erik hänvisar till avsnitt 262. Desinformation. Följ Erik och Jesper på Twitter och använd gärna hashtaggen #Mediespanarna för att kommentera avsnittet.

#321. Kremlvänlig desinformation

[2018-03-13] I vilket Jesper och Erik firar källkritikens dag genom att ställa några frågor i samband med MSB:s uttalande om rysk desinformation i Sverige:

  1. I förhållande till (och i jämförelser med) vad har det ryska fokuset på Sverige ökat sedan 2013–2014? Vilket mått används och hur kan det jämföras med motsvarande innehåll i andra länder?
  2. Om svenskar blivit mer russofober som resultat av rysk propaganda, har inte den ryska propagandan misslyckats (d v s fått motsatt effekt mot hur de flesta länder jobbar med propaganda)?
  3. Är inte det påstådda ryska narrativet att Sverige ”styrs av USA och är hemlig medlem i Nato” också kontraproduktivt från ett ryskt perspektiv (de skulle ju lämpligen vilja få ett neutralt land att vara postivt inställda)?
  4. Med andra ord: riktar sig verkligen den påstådda ryska desinformationen mot Sverige, eller är det egna nationella narrativ för att påvisa hur bra det är i Ryssland jämfört med andra länder?

Ladda ner som mp3
Prenumerera via iTunes
Prenumerera i annat program (RSS).

Lyssna direkt:

Följ oss på Facebook.

AVSNITTETS LÄNKAR
MSB: Ryssland försöker splittra Sverige (SVT). MSB: Trumps Sverigeattack inte desinformation (SvD). Hugo Ewald (Metro): 4chan-användare bakom falsk namninsamling för att ändra Sveriges flagga. Avsnitt 262. Desinformation. Följ Erik och Jesper på Twitter och använd gärna hashtaggen #Mediespanarna för att kommentera avsnittet.

#285. Roastkillarna

[2017-06-16] I vilket Jesper och Erik samlar ihop vårterminen med lite kompletterande desinformation, lite summering av Storbritannien, lite reflektion över hotfulla medie-effekter och lite ifrågasättande av sångtvång på skolavslutningar.

Mediespanarna säger farväl till utsikten från Eriks kontor.

Ladda ner som mp3
Prenumerera via iTunes
Prenumerera i annat program (RSS).

Lyssna direkt:

Följ oss på Facebook.

AVSNITTETS LÄNKAR
Jesper och Erik hänvisar tillbaka till avsnitt 284. Akademisk desinformation, 283. Måsen och May, 252. Supervalbloggarna253. Mea Culpa, 274. Varför skrivs det så lite om X. Johannes Nesser (Journalisten): Robust forskning visar att folk har fel i sin mediekritik. Följ Erik och Jesper på Twitter och använd gärna hashtaggen #Mediespanarna för att kommentera avsnittet.

#284. Akademisk desinformation

[2017-06-06] Har universiteten blivit en plats som sätter politiska utspel före vetenskaplig kvalitet? Mediespanarna redogör för de mediala och akademiska turerna kring utredningen av artikeln Russia’s Strategy for Influence through Diplomacy and active Measures: the Swedish Case.

Ladda ner som mp3
Prenumerera via iTunes
Prenumerera i annat program (RSS).

Lyssna direkt:

Följ oss på Facebook.

AVSNITTET I KORTHET
Sedan artikeln Russia’s Strategy for Influence through Diplomacy and active Measures: the Swedish Case (hädanefter kallad desinformationsartikeln) publicerades i januari 2017, så har en stundtals onyanserad debatt rasat i lokal och nationell press. Mediespanarna, liksom andra akademiker, kritiserade studien för att vara undermålig ur ett forskningsmetodologiskt perspektiv. Alla turerna sammanfattas väl på journalisten.se.

Jesper kontaktade tidskriftens redaktör med de huvudsakliga invändingarna och Erik erbjöd UIs chef att få komma och presentera kritiken på ett seminarium. Dessa försök har i har i bästa fall viftats bort som icke initierad kritik, men i de flesta fall helt ignorerats. I de debattartiklar som publicerats i efterspelet har de som försvarat desinformationsartikeln vidare kategorisk undvikit att adressera de vetenskapliga brister artikeln anklagats för, utan i stället i princip uteslutande inriktat sig på Aftonbladets roll (mer specifikt Åsa Linderborg). Se till exempel:

I dessa texter och efterföljande intervjuer framhålls bland annat att:

Ovetenskaplig? Kragh och Åsberg stöder sig på tidigare forskning som går långt tillbaka och bygger därmed vidare, vilket är ett centralt kriterium på vetenskap.
Andra kan därefter bygga vidare på vad de skriver, ifrågasätta, pröva med andra metoder, lägga till nya källor. Så ser den vetenskapliga processen ut. Författarna hävdar något om verkligheten som går att pröva för den som har intresse; möjligheten finns, som i all forskning värd namnet, att de har fel.
[…]
Hur har det kunnat gå såhär i ett land där tidigare sanningen och att vara försiktig med orden var något av en dygd?
Att den, som har ordet i sin hand och makt, hanterar människor, påståenden och fakta med sådan uttalad nonchalans? Sorgligt är det, men framförallt skrämmande. (UNT)

Jag har ju själv, och flera med mig, läst artikeln mycket noga och det finns ingenting i den som inte är, så att säga, forskningsmässigt helt okej. Sen tror jag att det här handlar väldigt mycket om en ideologisk eller politisk tolkning från dem som är kritiska. För mig handlar det absolut inte om någon vetenskaplig fällning utan om helt andra saker. Så jag tycker att den kritiken är mycket oseriös. (Bennich-Björkman i Internationalen)

Det är här redaktör Linderborg och hennes eftersägare tänker fel. ”Jag kommer att kontakta förlaget som ger ut Journal of Strategic Studies, och begära att de avpublicerar rapporten eftersom den är så ovetenskaplig och skamlös och ful i sina anklagelser”, säger hon i ett uttalande om att ”döda” rykten.
Problemet görs därmed av Linderborg till något annat än hennes och redaktionens åsikter om Ryssland, Putin, Ukraina, Nato eller vilken sakfråga som kan tänkas ingå i ett normalt öppet meningsutbyte på området. Det är hennes krav på censur som bryter mot andan i yttrandefrihetstraditionen, i ett slags omvänd McCarthyism. (SvD)

Fem personer anmälde artikeln för oredlighet. Uppsala universitet tillsatte därför en utredning. De två utredarna som oberoende av varandra granskade desinformationsartikeln var Gunnar Åselius (professor i historia, särskilt militärhistoria vid Försvarshögskolan) och Håvard Hegre (Dag Hammarskjöldprofessor i freds- och konfliktforskning Uppsala Universitet). Utlåtandena kan begäras ut i sin helhet från Uppsala universitet.

I utredningen konstaterar de båda sakkunniga att desinformationsartikeln inte är att betrakta som oredlighet i forskning. Däremot gör de andra konstateranden:

Enligt Maiolo betraktar redaktionen för Journal of Strategic Studies den första nätpubliceringen som ett led i referee-processen. Avsikten är att denna första version ska provocera till vetenskaplig diskussion och föranleda mindre justeringar av texten före slutlig publicering i pappersform. Så har skett även i detta fall. (Åselius)

Det är också ganska säkert att om Kragh hade sänt in tidskriftsartikeln till en medievetenskaplig tidskrift, bedömarna där skulle ha efterlyst andra tillägg och omarbetningar än de som verkar ha kommit från bedömarna i Journal of Strategic Studies, vilka enligt vad som uppgivits alltså var specialister på rysk utrikes- och säkerhetspolitik och rysk-nordiska relationer. Man måste acceptera att olika ämnestraditioner intresserar sig för olika aspekter av verkligheten, undersöker olika typer av frågor och har utvecklat särskilda metoder i detta syfte, vilket alltid innebär att andra perspektiv samtidigt försummas. (Åselius)

När det gäller den mer vidlyftiga formuleringen i originalversionen av tidskriftsartikeln, skulle somliga forskare anse att Kragh även där hade täckning för sin tolkning, andra att han pressade källan för hårt och inte på ett rättvist sätt representerade andemeningen i Ponomarevs intervjusvar. Att karakterisera formuleringen i originalversionen som ren ”lögn” och ett tecken på oredlighet vore däremot att gå för långt. Det är tvärtom ett normalt inslag inom forskning i historia och humaniora att forskare gör olika tolkningar av samma text. Det är genom att olika tolkningar konfronteras med varandra som forskningen förs framåt. (Åselius)

Det problemet som etter mitt syn er mest alvorlig er bruken av en artikkel og et intervju skrevet av ‘Egor Putilov’. (Hegre)

Flere av anmeldelsene kritiserer MK for betydelige metodologiske svakheter. Jeg er langt på vei enig i disse vurderingene, men disse svakhetene faller inn under en kritikk av forskningens kvalitet, og ikke under uredelighet. De metodologiske svakhetene inkluderer en til tider dårlig bruk av kilder. Med mulig unntak av punktet jeg diskuterer under ser jeg ingen klare tegn til ‘medveten vilseleding’ eller ‘grov försumlighet’. (Hegre)

Jeg gir under anmelderne medhold i flere av kritikkene som retter seg mot MK’s artikkel og ser et antall brudd på god forskningsskikk. Jeg vurderer dem likevel til å være såpass usystematiske, og svakhetene i så stor grad åpenbare for en grundig leser, at det neppe er et bevisst forsøk på å villede leserne. (Hegre)

God forskningsskikk tilsier at man oppgir kilden når man viser til ‘a report’, men det gjøres ikke her. Dette er kritikkverdig, og særlig siden det omtaler en identifiserbar person (Hegre)

I detta avsnitt ställer Erik och Jesper följande frågor till dig som lyssnar:

  1. Är det vanlig att vetenskapliga tidskrifter lyfter fram och retweetar lokala debattartiklar?
  2. Är det ett vanligt förfarande för peer-rewiev-tidskrifter att publicera en första version på nätet för att ”provocera till vetenskaplig diskussion och föranleda mindre justeringar av texten före slutlig publicering i pappersform”?
  3. Hur underbyggda bör tolkningar av texter vara i historiska analyser?

Jesper föreslår också tre områden som behöver granskas

  1. Huruvida Utrikespolitiska institutet är en fungerande akademisk miljö där kritik får komma fram öppet och att författare som lägger fram texter tar till sig av kollegial kritik.
  2. Hur peer-review-processen så uppenbart kunnat brista i Journal of Strategic Studies. Varför brister ”i så stor grad åpenbare for en grundig leser” kunde passera. Varför det tog över två månader att rätta uppenbara brister. Hur inkommen kritik inte besvaras men ändå kommer till en av artikelförfattarnas kännedom.
  3. Hur personer inom, såväl som utanför, akademin uppvisat förmåga att helt bortse från uppenbara forskningsbrister och konsekvent valt bara nämna vissa anmälningar som gjorts eller vilken kritik som riktats mot artikeln.

Följ Erik och Jesper på Twitter och använd gärna hashtaggen #Mediespanarna för att kommentera avsnittet.

Lyssna på tidigare avsnitt som behandlat desinformationsartikeln: 262. Desinformation, 263. Mer desinformation. 271. Den ovetenskapliga rapporten. Vi hänvisar också till avsnitt 279 som handlar om ett plagiatfall inom akademin.

#271. Den ovetenskapliga rapporten

[2017-03-14] I vilket Jesper och Erik firar Källkritikens dag i efterskott genom att peka på vilka förutsättningar som styr akademiska miljöer och hur det leder till att den offentliga akademiska debatten ibland inte är så vetenskaplig och saklig som den skulle behöva vara.

Ladda ner som mp3
Prenumerera via iTunes
Prenumerera i annat program (RSS).

Lyssna direkt:

Följ oss på Facebook.

AVSNITTETS LÄNKAR
Detta avsnitt bygger vidare på avsnitt 262. Desinformation och 263. Mer desinformation. Jesper hänvisar till kritik av MSBs rapport av bland annat Jenny Berglund och Mohammad Fazlhashemi (m fl) och Eli Göndör och Christer Mattsson. Erik citerar Eli Göndör: ”Det är inte ämnet som är problemet, utan utförandet”. Erik hänvisar till studien: Quantifying the effect of editor–author relations on manuscript handling times. Erik citerar en artikel från Svenska dagbladet. Jesper rekommenderar boken Kodnamn: Mikael : spionaffären Enbom och kalla kriget av Tomas Bresky. Följ Erik och Jesper på Twitter och använd gärna hashtaggen #Mediespanarna för att kommentera avsnittet.

 

Äntligen några som verkar villiga att svara på våra frågor!

Vi noterar att tio kollegor till Martin Kragh har skrivit ett inlägg i Upsala Nya Tidning.

Texten hittar ni här.

Det är viktigt att ge stöd till en kollega som är utsatt. Inte minst om det rör sig om hot. Särskilt viktigt är det i vad som verkar vara ett allt hårdare klimat för forskare.

Vi noterar dock att författarna Kragh och Åsberg fortfarande inte har bemött den kritik vi lyfte fram mot deras forskningsartikel i Journal of Strategic Studies. (I avsnitt 262 och 263 av Mediespanarna går det att lyssna på våra resonemang och vår kritik av artikeln).

Det är med viss förvåning som vi ser att de tio kollegorna inte heller berör de vetenskapliga problemen som kännetecknar artikeln. I stället hävdar debattörerna, samtliga forskare vid Centrum för Rysslandsstudier, att “Kragh och Åsberg stöder sig på tidigare forskning som går långt tillbaka och bygger därmed vidare, vilket är ett centralt kriterium på vetenskap.”

Eftersom de tio forskarna går i god för studiens vetenskaplighet, så hoppas vi att de kan besvara följande frågor, som författarna Kragh och Åsberg fortfarande inte har adresserat.

  1. Vilka definitioner användes för att särskilja de teman som de drygt 4 000 artiklarna från Sputnik delades in i, i första delen av studien?
  2. Kan ni definiera metoden “deskriptiv analys” och hur den appliceras på andra delen av studien eftersom det inte klargörs i artikeln?
  3. På vilket sätt belägger studien, med hjälp av trovärdiga och kritiskt granskade källor, att de svenska aktörer som utpekas, spridit rysk desinformation?
  4. Ni skriver i debattartikeln att “Andra kan därefter bygga vidare på vad [författarna] skriver, ifrågasätta, pröva med andra metoder, lägga till nya källor.” Ni använder också begreppet “öppna källor”. Ska det förhållningssättet till källor tolkas som att en vetenskaplig publikation inte behöver redovisa vilken empiri som den bygger på, eller att hävda att dessa kommer i efterhand?
  5. Hur belägger studien att avsändare av desinformation och falsarier de facto kommer från ryska staten och inte från andra aktörer, som till exempel provokatörer eller enskilda troll?
  6. Varför saknar artikeln en källkritisk diskussion som belyser metodens begränsningar?
  7. Var ni med och granskade artikelmanuset innan det skickades in till Journal of Stratetic Studies? Vilka synpunkter fick utkastet på seminariet och hur bedömer ni att eventuell kritik har åtgärdats i den slutgiltiga publiceringen?

I tider som dessa har det är det viktigare än någonsin att vi inom det vetenskapliga samhället inte hänfaller till slarv, otydligheter och insinuationer. Vad är det annars som skiljer oss från de som sprider desinformation?

 

Erik och Jesper

#263. Mer desinformation

[2017-01-16] I vilket Erik och Jesper diskuterar efterspelet sedan förra avsnittet samt drar tydliga gränser mellan journalistik och forskning.

RÄTTELSER:

  1. Jesper säger vid ett antal tillfällen att artikeln är tillbakadragen. Det stämmer inte. Den är tillgänglig.  Denna text på ui.se har också publicerats.
  2. I intervjun med Johan Cedersjö anger Martin Kragh att ”Det är ett separat journalistiskt gräv som den här redaktionen kommer stå för. Men de kommer basera det på liknande öppna källor som jag tror att jag har.” I Expressen anges sedan att ”Karin Olsson granskar underlaget till studien”, vilket innebär att vi i avsnittet diskuterade detta utifrån felaktiga premisser.

Högt tonläge, missförstånd och fel vetenskaplig kompetens. Ur artikel från Journalisten.se

Ladda ner som mp3
Prenumerera via iTunes
Prenumerera i annat program (RSS).

Lyssna direkt:

Följ oss på Facebook.

AVSNITTETS LÄNKAR
Medierna i P1: Propagandabråk i medierna och korvfest i Krokom. Mediespanarnas avsnitt med Johan Cedersjö. Kragh: Om Svenska Freds och Natofrågan – ett förtydligande. Följ Erik och Jesper på Twitter och använd gärna hashtaggen #Mediespanarna för att kommentera avsnittet.

Uppdatering: Avsnittet spelades in innan artikeln på bilden ovan publicerades på Journalisten.se. Jesper har därefter besvarat artikeln. 18 januari publicerade denna text på ui.se

AVSNITTET I MEDIERNA
Aftonbladet: Ett haveri, Expressen – Åsa Linderborg: Olsson är direkt fientlig mot fri journalistik.

#262. Desinformation

[2017-01-12] I vilket Jesper och Erik gör en akademisk granskning av forskningsartikeln Russia’s strategy for influence through public diplomacy and active measures: the Swedish case.

 

desinformation

Ladda ner som mp3
Prenumerera via iTunes
Prenumerera i annat program (RSS).

Lyssna direkt:

Följ oss på Facebook.

AVSNITTETS LÄNKAR
Läs artikeln Russia’s strategy for influence through public diplomacy and active measures: the Swedish case. The Guardian – ”Russia waging information war against Sweden, study finds”. Erik hänvisar till avsnitt 261 och en studie om Mattsson & Helin. Jesper hänvisar till en referens till The Local som är en rewrite från en artikel i Aftonbladet… Följ Erik och Jesper på Twitter och använd gärna hashtaggen #Mediespanarna för att kommentera avsnittet.

Uppdatering: Kragh: Om Svenska Freds och Natofrågan – ett förtydligande (13 jan). Tillägg: Kragh kommenterar podden på Journalisten.se. Mediespanarna följer även upp detta avsnitt med ett kortare avsnitt 263. Jesper har därefter besvarat Kraghs utspel. (Uppdaterat 24 Februari): Centrum för Rysslandsstudier försvarar artikeln. Åsa Linderborg replikerar. Tom Andersson replikerar. Mediespanarna replikerar.

AVSNITTET I MEDIER
Medierna i P1: Propagandabråk i medierna och korvfest i Krokom. Aftonbladet: Grundlös attack mot Aftonbladet – Åsa Linderborg om ett rapporthaveri. Journalisten: Artikeln om Aftonbladet Kultur sågas av forskare. Resumé: Larmet om Aftonbladet Kultur sågas – hon kräver att artikeln tas bort. P1 kultur: ”Det är allvarliga anklagelser”. Aftonbladet: Analysen liknar viskningsleken – Forskaren Tom Andersson om tidskriften bakom rapportattacken mot Aftonbladet Kultur.

Avsnittet citeras i Mattias Göranssons bok Björnen kommer.

Avsnittet och podden hänvisas till av Patrik Oksanen (Hela Hälsingland): Cyberstölden, förtalskampanjen och kulturchefen som tappar fattningen.

Avsnittet citeras i Studio Ett den 21 mars 2019.

Eriks illustration på Twitter om svagheterna i texten.