Stor och liten? stor och Liten? Spelar det någon roll?

Sedan jag började här i september har jag fått många frågor kring användningen av stor och liten bokstav. Vad är rätt och fel egentligen? Det är kanske inte så konstigt med tanke på hur snårigt ämnet faktiskt är. Det är inte för inte som Svenska skrivregler ägnar hela 23 sidor till kapitlet Stor eller liten bokstav?. Jag har också funderat lite på hur jag ska svara på frågorna, eftersom det är svårt att ge exakta och tydliga svar.

Men jag tänkte nu med hjälp av ett autentiskt exempel försöka att på samma gång illustrera svårigheterna och ge lite vägledning:
Ska vi skriva eduroam eller Eduroam?

Mitt svar var lika enkelt som spontant – med stort E såklart. Men varför var det så självklart? Ja, jag uppfattar det som ett namn på en produkt. Namn som till exempel egennamn, namn på produkter, företagsnamn, titlar på böcker och varumärken skriver man med stor begynnelsebokstav.

Men de skriver ju själva med litet e? Ja, det finns många varumärken, produkter och företagsnamn som skrivs på ett speciellt vis – adidas, iPhone, IKEA. Det får företagen så klart också göra om de ser något syfte i det, men i vanlig löptext ska vi undvika det. Varför vi bör undvika det förklarar jag några rader här nedanför.

Till den relativt enkla regeln om stor bokstav på alla typer av namn finns också några undantag. Till exempel kan ett och samma ord i vissa fall vara ett namn och i andra en benämning, exempelvis Jeep (varumärke för ett bilföretag) och jeep (typ av bil). Benämningar ska alltid skrivas med liten begynnelsebokstav. Vad är då eduroam? Är det ett namn eller en benämning?

Så har vi också det som kallas för degenererade varumärken. Det är varumärken som förlorat sin karaktär av namn och används mer allmänt, till exempel bankomat, tetra och nylon. Ett annat närliggande exempel är internet, som gått från att skrivas med stort I till litet. Hur förhåller sig eduroam till den här regeln?

Så är eduroam ett namn, en benämning eller ett så kallat degenererat varumärke? (Den uppmärksamma har antagligen redan noterat att jag hittills skrivit eduroam, och gissat sig till svaret.)

I det här fallet blev svaret, efter lite diskussioner, att betrakta det som en benämning på en typ av teknik och inte ett namn på en produkt eller ett varumärke. Eduroam skrivs alltså med litet e. Förutom i början av mening förstås – då skrivs det alltid med stort E!

Så, här kan en ganska berättigad fråga uppstå: Varför i hela friden ska vi hålla på och lägga tid på sådant här? Ärligt talat, är det någon annan än typ korrekturläsare och språknördar som tänker på det?

Nej, det kanske inte är så många som aktivt tänker på det, men det påverkar varje läsare, även den som inte lägger märke till det. Det beror helt enkelt på hur lätt vi vill göra det för vår läsare att avkoda, tolka och förstå vår text.

All kommunikation bygger på konventioner. Vi har kommit överens om vad vissa saker betyder och ska tolkas, så även skrivregler. Och det lär vi oss, mödosamt, tills det för många av oss blir så automatiskt att vi inte ens märker vad vi gör. Om vi följer konventionerna behöver inte läsaren anstränga sig. BörJAR vi SKRIVA liTe som vi ViLL bLiR det jenast JOBBigare. Det kanske ser lite festligare ut, men går det att läsa? Fokus flyttas från att förstå innehållet till att avkoda texten. För människor som av olika anledningar har svårigheter att läsa kan det här ge ganska stora problem, även vid sådana konventionsbrytningar som goda läsare knappt skulle reagera på.

I det här fallet kan användningen av stor eller liten bokstav dessutom ge upphov till olika tolkningar. Om ett ord inleds med stor begynnelsebokstav tolkar vi det automatiskt som en typ av namn på något. Vi pekar ut något Speciellt. Vi tar ordet jeep som exempel. Om vi skriver jeep får läsaren ganska stort utrymme att själv tänka på den typ av bil som hen betraktar som en bil av ”jeep-typ”. Och det kan nog skilja rätt mycket åt mellan individer. Menar vi som skrivit texten varumärket Jeep så tänker skribent och läsare inte ens på samma sak. Läsaren förstår inte vår text på det sätt som vi vill.

Så, jo. Om vi vill att vår läsare ska vara en glad läsare som förstår det vi vill säga, måste vi följa konventioner. Till och med de som inte känns uppenbart superviktiga.

Så till sist, den snabba minnesregeln: Är det ett namn ska det skrivas med stor begynnelsebokstav, oavsett vad någon annan skriver. Och undantagen hittar man enkelt antingen i TT-språket: http://tt.se/tt-spraket/navigation/versaler/versal-eller-gemen/

eller ännu hellre Svenska skrivregler: http://www.sprakradet.se/skrivregler

Eller så kan man alltid fråga mig.

Vad gör jag nuförtiden?

Tyvärr har det vart tyst här ett tag. Inte en enda rekommendation eller nyttigt tips. För det tar jag tagelskjortan på och lovar bot och bättring! Men tystnaden beror varken på att jag saknar inspiration eller intresse. Det beror på att jag under de senaste veckorna fått så mycket annat jobb att prioritera. Och det, det är roligt! Och bra. Det verkar börja bli känt att jag finns och vad jag kan hjälpa till med, och förfrågningarna droppar in.

Så vad är det egentligen för spännande vi har på gång inom projektet just nu?

Ja, en stor del av min tid lägger jag i intranätprojektet. Den svenska strukturen börjar så smått växa fram, och jag har bland annat sett över begrepp och rubriker i strukturen: Är de tydliga och vägledande? Kan begreppen tolkas olika? Vilka ord kan man tänkas söka på?

Nästa steg för mig i detta projekt är bland annat att börja fundera på riktlinjer för texterna på det nya intranätet och vad en utbildning i skrivande för intranätet skulle kunna innehålla. Självklart är mottagaranpassning det viktigaste för alla texter på intranätet, men det kommer också att bli ett stort fokus på sökoptimering. En mottagaranpassad och tydlig struktur är naturligtvis viktigt för ett bra intranät, men det gäller också att förbättra för alla typer av navigering. Jag personligen har till exempel svårt att navigera i strukturer och söker mig gärna fram till rätt sidor, och jag tror inte jag är ensam om det. Jag har tyvärr mer än en gång frustrerat kunnat konstatera att det är en strategi som inte alls fungerar i dagens anställdawebb. Man kan visserligen få upp väldigt intressanta sökresultat, men det är sällan det handlar om det jag ville läsa om. Men det ordnar vi genom att skriva genomtänkta och sökoptimerade texter (bland annat)!

Jag har också fått frågan om jag har möjlighet att se över texter i lokalbokningsystemet i samband med den uppgradering som är på gång. Självklart har jag tid för det! Det här är ju ofta en typ av ”text” som glöms bort eftersom det inte känns som en text. Det är ju bara ett eller två ord på en knapp eller i en rull-list? Det finns väl inte så mycket att tänka på där?

Men det gör det. Där är det faktiskt till och med extremt viktigt att tänka, tänka om och tänka igen. Det enda ordet (eller den korta, korta frasen) ska helt på egen hand leda användaren rätt. Förklara ett helt sammanhang eller orsakskedja i ett enda ord. Och det tar tid och mycket tankekraft. För det är sant som det är sagt – ju kortare text, ju mer förarbete.

Och för att inte riskera att det bara är jag som tycker en massa saker om det hela, kommer jag att göra användningstester. Jag har nu gjort två av totalt sju användningstest, och det är alltid lika intressant att höra hur otroligt olika vi alla kan tolka ett och samma begrepp, en och samma text. Precis när jag tror att något är självklart, uppenbart och näst intill idiotsäkert kommer helt plötsligt någon och tänker helt tvärtom och får en att se på saken ur en helt ny vinkel. Aha-upplevelsen, suget i magen och leendet. Men fler användningstester väntar och det blir spännande att se vad resultatet blir. Det resultatet får kommer också ni att få ta del av någon gång under hösten.

Så har vi också alla texter som börjar ramla in för översyn. Jag har till exempel fått kika på några jobbannonser, en lönepolicy, e-postutskick, sponsringspolicy, bevarande- och gallringsplan för forskningsmaterial, texter till Portalen, regler för redovisning av bisysslor. Bland mycket, mycket annat.

Utöver det är jag själv väldigt sugen på att ta tag i alla de blanketter vi har, och att arbeta fram bra exempel på begripliga och användbara styrdokument. Det är också ett arbete som kommer att ske, men för det krävs inblandning från många håll, och tid. Och det där med att få tid över från flera olika håll, samtidigt, det kräver planering.

Men först av allt ska vi nu snart fira helg! Jag ska fira en nybliven femåring som lyckats tämja de gåtfulla bokstäverna och nu skriver dikter och sagor och sångtexter på det papper som råkar finnas till hands. Kökstapeten eller toapapper kvittar lika. Den stolta fastern (jag) kommer – kanske inte helt oväntat – att uppmuntra den språkliga glädjen med språkspel, magnetbokstäver och en pysselbok med bokstäver och bokstavslekar. Det ska böjas i tid!