The End.

 P1140696
– How do you evaluate the quality of the professors and other teachers at your host university (scale 1-5: 1=poor/negative, 5=excellent):
5; All teachers have scheduled time for your questions and are willing to help any time. The quality of the university and teachers is great and appreciable.
How do you evaluate the quality of the courses you took at the host university (scale 1-5: 1=poor/negative, 5=excellent):
5; because you choose your courses it help to have the best appropriate semester you needed. A counsellor is helping you as well to choose your courses there.
– On your arrival at the host university, were you offered:
A welcome event: Yes – a welcome week with all international students.
– An information session: Yes            
– An orientation program: Yes, but mostly for bachelor programs.             
– A language course: No because I was already fluent in french. But french or english courses are offered for international students, as well as help in writing for papers and seminars.
How do you consider your degree of integration with local students in the host university (scale 1-5: 1=poor/negative, 5=excellent):
4; It might be difficult sometimes to get into relationships with locals since they already have their habits and that it seems they do not mix their old friends, university friends, day-life friends… But they still take care of your integration and welcome you for great seminars all together.
How did you find your accommodation?:     
I was living on campus in the university residences. But the most common thing to do is to arrive there and look for shared-flat. It is quite easy to find (much easier than in Umea for sure) and everybody does that. The perfect time to find is before the 1st of July for autumn session, because this day is a big moving day. But you will always find something at any time of the year.    
    
– Did you have to pay any kind of fees at your host university?: No. But you have to pay for books and printings, which is the same in most of the university. Student card is free and give you free access to huge sport centre.
Recommendations for next year’s students abroad:
Enjoy your time in Montreal, visit places around, travel to New-York, Boston, Chicago, Niagara Falls. But also to Quebec and Gaspesie.
Montreal is a very dynamic city where there is always something to do and you can’t get bored. It is fabulous.
Best,
/Aurore

La première semaine

Så har den först veckan passerat, augusti har snart blivit september, och jag har förstått att jag är i Québec mycket mer än jag är i Kanada. Det är den blå/vita flaggan – den ser ut som den finländska men med en vit lilja i varje ruta – man ser överallt och inte den röd/vita.

Franska är det första språket man talar, och om jag pratar med någon som märker att jag inte har det som första språk händer det ofta att jag får svar på engelska, om jag envist fortsätter på franska brukar det återgå till det.

Jag har hamnat på Kanadas största skola sett till antal elever (bara Toronto har fler), tillsammans med HEC (Haut Économie Commercial) och Polytechnique är det Nordamerikas näst största campus (bara Boston är större) och efter Sarbonne i Paris är det världen näst största franskspråkiga universitet.  Vi är 44216 elever. Det tog två timmar att köa för att få sitt studentkort och den kön var konstant under tre dagar.

Det finns åtta bibliotek på campus och igår var jag på rundvisning på la Bibliothèque science humaines. Det är ett bibliotek på sju våningar med över en miljon dokument – utöver dem digitala. Galet!

Det visade sig när jag kom hit att alla de fem kurserna jag önskat att få läsa ges först på vårterminen, och eftersom jag är här en termin blev det till att ändra. Min syo, ma conseillière pédagogique, hjälpte mig. Om jag inte bestämmer mig för något annat (man kan ändra sig fram till 18 sept) så kommer jag inleda veckan med att på måndagar läsa Peinture moderne aux États-Unis (jag hopps på mycket Edward Hopper) och Art modernes et postmodernes, på tisdagar läsa Art, culture et identité au Québec och La cathédrale gothique (tänk vilket vokabulär jag kommer lära mig, strävbågar etc…) och på onsdagar avsluta veckan med lite Renaissance: une définition. Torsdagar och fredagar kommer säkert gå åt till att bara vara ikapp nästa vecka men ändå, det känns shyst att ha ett sånt flexibelt veckoslut. Det ger möjlighet att resa utanför Montréal en del…

Den här första veckan har det lite överallt på skolan varit stora plakat med texten c’est la reentrée!, typ det är skolstart! Fönster har putsats, gräsmattor trimmats, nollor nollats och vi nykomlingar har gått på informationsträffar av olika slag.

Av oss internationella studenter (en del internationella och en del på utbytes-, totalt 4036) kommer hälften från Frankrike. De har, precis som jag, kommit hit för att träffa folk från ett annat land än sitt eget, så plötsligt är man lite speciell fast man, precis som dem, i första hand är här för att upptäcka Kanada (eller Québec).

Även fransoserna har det kämpigt med språket. Le québecois har många uttryck som skiljer sig från fransk franska. En del är gamla ord som lever kvar (man säger till exempel ”droskan” om bilen) en del är anglicismer (”varsågod” är som ”you’re welcome” – bienvenu eller ”att handla” som man i Frankrike säger som faire de courses är här faire de shopping – göra shopping).

Montreal känns som en levande stad! Förra helgen var parallellgatan avstängd och det var gatufest, den här helgen är det tvärgatans tur och överallt är det människor, stånd och en del gatumusiker. I centre ville är det en filmfestival med filmer från hela världen. När jag hemma i Sverige som bäst höll på med förberedelserna för den här resan såg jag att jag skulle missa den nya filmen om Monica Zetterlund – och jag tänkte att det var lite synd. Men i veckan gick jag och Aurore och såg den internationella premiären här! Regissören var på plats och höll ett kort, och på grund av resan och tidsskillnaden trött anförande, men filmen var riktigt bra. På måndag får man se om den vann.

Nåväl,

Axplock från veckans gloslista:

Skyskrapa Gratte-ciel, le

Tidsskillnad Décalage horaire, le

Täckning (mobil) Réseaux

Bottenvåning Au/ rez-de-chaussée

Stammis Client fidèl

Vanligt Au/ courant

À +!

Monica Z – Per Fly

Today we went with Anna to the Festival des Films du Monde de Montréal / Montreal World Film Festival. This festival is the opportunity to the film world community to represent, show and reward many great movies from all over the world. But this festival also aims to share a quality cinema, encourage cultural diversity and understanding between peoples, foster the cinema of all continents by stimulating the development of quality cinema, to know directors, filmmakers, encourage new talents and promote meetings between professionals from all over the world.

ImageImage

Thanks to this great Festival, we had the opportunity to assist, in the Maisonneuve Theater to the international premiere of a Swedish movie: Monica Z, directed by Per Fly. Per Fly came to present his masterwork.

ImageImage

I have to say that this movie and biopic is the greatest one I’ve seen in the last past months. There is a great quality in term of realization, pictures, actors, story… It’s touching, funny, exciting, amazing, hanging. I discover thanks to this movie an icon of Swedish music and of Jazz.

The main role, Monica, is exquisitely performed by the singer Edda Magnason. And Sverrir Gudnason got his charm running.

So if you like music, jazz, great actresses and actors, if you knew Monica Zetterlund (but sure you do, if you’re from Sweden 😉 ), but even if you do not know her,  and if you just like great movies, Swedish or not, just jump on the opportunity to go to the cinema! The biopic will be released 13th of September in Sweden. It should not be missed! 🙂

Image

Mission

I feel like I’ve been waiting so long, that it’s like a dream becoming reality. When I got the opportunity from Umeå University to go abroad one semester, I was so happy and curious. When I’ve discover Canada, and especially Montreal as one of the option, I was even more happy, and curious. When I got the confirmation I was going there I was the most happiest girl you would have ever met in Umeå. Ask my friends, They got bored about me saying, singing or yelling all the time ”I’m going to CANADAAA”! And when I finally got the confirmation, months after, from Montreal University, I just couldn’t believe it. I was waiting, impatient, to be there to realize it was true, real, fabulous. The day before I left, I wasn’t realizing it, I was just waiting to be there. If you would ever met the guy who was sitting next to me on the plane, he would tell you how impatient I was again to be there. Couldn’t sleep, couldn’t stop to move, couldn’t stop to speak or think about Montreal, and couldn’t stop to laugh or smile about this so cute french-Canadian accent and expression the stewards had. He actually gave me few tips and a nice invitation to meet his friends and enjoy time with locals.
So first evening, that’s what I did, I went to meet his friends, French and Canadians. Then I got an invitation for a Laser tag game in the forest, one hour away from Montreal, with them and other locals and French. This was another awesome funny day in Montreal (and I swear, in few minutes, even if you do not have the soul of a warrior, you would get it easily when you’re lost in a forest with guns and teams ready to succeed their missions).

Today was the starting day for international students. The reality became true with meeting speaking about immigration policies, security, studies, university policy, and international events invitations. Then an 1 and half hour of walking around the university to visit this HUGE campus.
Now that I got back from the first international events in a pub to meet other students, I’m just wondering: How am I gonna be able to not loose my way in this huge campus which has the size of my hometown back in France?

This video expresses my view of my mission. The mission to travel from Umeå University, to France, to Canada to find Montreal University, for a new semester of adventure.

En resas början

Den här resan började alldeles i slutet av en annan resa. Det var förra hösten och jag var på väg hem från min klassresa. I en månads tid hade treorna på arkitekthögskolan varit i Mumbai. Nu satt jag på flygplatsen i Istanbul, där jag och mina resekompanjoner mellanlandat, och jag var fasligt trött. Det skulle bli alldeles fantastiskt härligt att äntlig få komma hem.

Ändå tog jag upp datorn och läste instruktionerna från International Office, tänkte att jag kan väl slänga ihop ett brev – jag hade bara idag på mig – något som skulle motivera varför jag skulle få åka på utbyte. Trots tröttheten efter en lång flight och en ännu längre mellanlandning (visserligen till en fantastisk stad! Men ändå energitömmande) var det värt ett försök.

Sen dess kan jag helt ärligt säga att tiden mest bestått av en nervös, stressad, otålig, uppgiven väntan. En glädjekick var det att få veta att jag blivit nominerad av Umeå att få åka, men det var inte förrän i mitten av juli jag verkligen fick det bekräftat av mitt värduniversitet

Min tanke var att ett utbyte till Kanada skulle ge mig ett tillfälle att bli mer bekväm med engelskan, något jag aldrig riktigt varit. Det blev inte så, på flygplatsen i Istanbul ändrade jag ordningen bland mina tre val och nu är jag här i Montréal. Eller månreal. Det blev Histoire de l’art, på franska – och det känns som det är nu det roliga börjar!