Hejdå St. Liborius

Hej!

Idag var sista dagen på St. Liborius. Jag och Mollie har spenderat fem veckor hos lärarna och eleverna i denna skola, och det var faktiskt lite jobbigt att lämna dem alla. Under praktiken har jag känt ett stort stöd både från handledare, samordnare och annan personal, även om allting kanske inte varit helt glasklart vad gäller vad vi egentligen skulle göra. Men vi har under dessa veckor fått möjlighet att hålla i lektioner och gå in i olika klasser för att se skillnader. Vi har fått konstruktiv feedback, massvis med tips och massa nya ideer. Jag är så otroligt glad att jag fått den här möjligheten!

DSC00801[1]

 

Idag hade jag med lite fika till lärarna till ”the morning tea”. Som ett hejdå. Blev en riktigt rolig stund. Speciellt som det visade sig att lärarassistenten i klassen som jag varit i de senaste veckorna, har trott att jag hetat Jo hela tiden! Jag har hela tiden trott att hon förkortat mitt efternamn (då jag kallas Ms Johansson här), men icke! Hon hade förstått det som att det var mitt förnamn. Ett roligt missförstånd helt enkelt 🙂 Förmiddagsfikat avslutades sedan med att rektorn höll som ett litet tal till oss – med förhoppning att vi har haft det bra, att vi har lärt oss något och allt sådant! Inte nog med det – vi avtackades även på Assemblyn inför föräldrarna. Kul, men lite konstigt. Fast det känns som om man har uppskattats, så det är ju bra 😀

 

Men som sagt – det känns verkligen som om man har lärt sig massvis under dessa veckor. Vissa saker är ganska självklara (men som jag nu sett i praktiken 😉 ) Jag har försökt göra en liten lista:

Jag har lärt mig…

  • att för att skapa ett bra klassrumsklimat, krävs att man har höga förväntningar på eleverna och att man låter dom veta det! (och inte accepterar annat)
  • att heltäckningsmattor i ett klassrum är äckligt.
  • att det är okey att eleverna får skämmas om de har gjort något dåligt – de ska veta att de gjort något fel.
  • att vi är otroligt lyckligt lottade hemma i Sverige som får sådan bra lunch!
  • nya undervisningsmetoder, såsom Walker Learning Approach.
  • att det verkligen funkar om man ignorerar negativa handlingar och överdrivet uppmuntrar allt det som eleverna gör rätt. Helt fantastiskt att se!
  • att man kan ge elever mycket mer eget ansvar – även förskoleklassbarn kan arbeta själv i grupp om de har rutiner och krav som de vet om.
  • att det finns rektorer som är så otroligt närvarande – rektorer som ger stöd och som kan hoppa in som vikarie om det skulle behövas.
  • att man alltid måste fullfölja de konsekvenser det man säger åt barnen.
  • att det gör så himla stor skillnad när hela skolan följer samma undervisningsmetod, och disciplinära åtgärder. Eller att man iaf mellan flera klasser har ett samarbete.
  • att mini- White boards verkligen kan användas till så otroligt mycket.

 

Detta är bara något av allt vi tagit till oss, och som vi i framtiden kommer kunna kombinera med det vi lärt oss hemma i Sverige. För nu är sista praktikdagen på utbildningen klar! Till hösten har vi förhoppningsvis ett eget klassrum. En egen klass att forma och ansvara för. Spännande. Skrämmande. Snart så 😀

 

Over and out (nu är vi klara här i Bendigo och i den här bloggen)

Emelie

DSC00753[1]