Rapporter och souvenirer från finska vinterkriget

Armbindel och flagga Centrala Finlandshjälpen

Finlands 100 år av självständighet uppmärksammas just nu med en utställning på Umeå universitetsbibliotek. Här visas material ur våra samlingar under benämningen ”100 nyanser av Finland. I utställningen återfinns bl.a. handlingar från Centrala Finlandshjälpen (CF) en svensk hjälporganisation som i början av andra världskriget samlade in och transporterade livsmedel, kläder och annan proviant till Finland. CF hade även som uppgift att organisera den stora flyktingströmmen som kom via Finland i början av kriget.

En av CF:s hjälparbetare var affärsmannen Svante Lundell (1894-1971) från Skellefteå. Han var under finska vinterkriget engagerad som transportchef för CF med kontor i Haparanda. I Svante Lundells arkiv på Forskningsarkivet kan man ta del del av hans vardag under finska vinterkriget 1939-1940.

Lundells noggrant förda dagliga rapporter innehåller uppgifter om den mängd varor som varje dag kom transporterade till Haparanda och som därifrån sedan skickades vidare till Finland. Här passerade åtskilliga fullastade järnvägsvagnar med förnödenheter som tvål, mat och kläder men även vagnar med bilar, tobak och cognac. Under de fyra första månaderna 1940 lastade Lundell och hans medhjälpare i Haparanda över 3 000 000 kilo gods till det krigsdrabbade Finland. Tusentals flyktingar hann man även med att hjälpa innan Finlandshjälpen avvecklade sin verksamhet i Haparanda.

Ur dagsrapport 10 februari 1940

Bläddrar man vidare bland handlingarna i Svante Lundells arkiv så hittar man även en fyra sidor lång förteckning från 1942 över ”krigssouvenirer” från kriget mellan Finland och Ryssland. Bland souvenirerna återfinns gevär, granater, gasmasker, flygblad, fanor m.m. I souvenirlistan hittar man även bl.a. ”tavla, Lenin med 11 skotthål”, ”brev från dödsdömd ryss” och ”fackföreningsbok ukrainare”.

Första sidan av listan över ”krigssouvenirer”

Souvenirförteckningen väcker blandade känslor och funderingar om hur och var man kommit över ”souvenirerna” och var de återfinns idag. Ett är i alla fall säkert, bland Lundells handlingar i arkivet gömmer sig inga granater och gasmasker men däremot ett och annat dokument av finsk/ryskt ursprung.
Ett av Lundells mer ”exklusiva fynd” från finska vinterkriget är en handskrift från 1600-talet upphittat i ett vattenfyllt dike i Petsamo 1940. Vid närmare efterforskning skulle det visa sig att skriften härrörde från ett ryskt grekisk-ortodoxt kloster. Klosterhandskriften är sedan några år digitaliserad och finns att ta del av här.

Det visar sig alltså att det inte bara är de stora anrika biblioteken som har sina krigsbyten, det gömmer sig ett och annat även på Umeå universitetsbibliotek.

Efter 30 miljoner sökningar …

… och nästan 20 års drift har nu den fria resursen med folkräkningen 1890 nått sitt slut. Men den lever vidare i nya former.

Vi berättar här lite mer om vad som hänt i detta fantastiskt roliga och uppskattade projekt.

17 mars 1998 publicerade Forskningsarkivet den första delen av Folkräkningen 1890 som en fri resurs på nätet. Det blev en dundersucce! Efter en artikel i lokaltidningen blev anstormningen massiv och vår server kraschade. Snart var den uppe igen och de tiotusentals sökningarna första dygnet blev till miljontals sökningar årligen i takt med att allt mer material blev tillgängligt.

Folkräkningens hemsida som den såg ut 1999

Med ”Anno 1890” fanns det plötsligt ett snabbt sätt ”att få en fot ner i myllan av förfäderna” som en släktforskare uttryckte det. Här fanns hela befolkningen samlad familjevis med uppgifter om namn, by, yrke, födelseår och -plats – allt enkelt sökbart utifrån alla dessa uppgifter. Dessutom med tydliga kopplingar in i kyrkobokföringen (då tillgänglig på mikrokort) och för ett årtal tillräckligt nära nutid så att grunddata om tidigare generationer ofta var känd och kunde användas direkt i sökningarna.

Under flera år hade då ett omfattande registreringsarbete med hundratals sysselsatta pågått runt om i landet under ledning av SVAR/Arkion. Publiceringen kom när den behövdes som bäst – viktig både för de som arbetade med registreringen men också för de kommuner som bidrog med arbetsplatser.

Två år senare, år 2000 fanns fem kompletta län tillgängliga, fyra norrlandslän och Värmland, och SVAR/Arkion förberedde en större satsning på en kommersiellt tillgänglig arkivportal där folkräkningen 1890 skulle ingå som en viktig del.  En portal som sedan växt dramatiskt – och idag innefattar mer än 100 miljoner skannade bilder, folkräkningarna 1860-1910 som sökbara databaser och mycket mer. 2002 kom första CD-skivan med Folkräkningen 1890, följd av andra senare.

Av större intresse för den akademiska forskningen var arbetet med att göra folkräkningarna tillgängliga för internationella jämförelser. 2008 fanns en första del tillgänglig i ett internationellt samarbete (https://www.nappdata.org/napp/) med Minnesota Population Center vid University of Minnesota, ett arbete som sedan utvecklats i flera olika etapper med andra samarbetspartners i projekten Swecens I och II (https://riksarkivet.se/swecens) och Swedpop (https://snd.gu.se/sv/sk-och-bestll-data/studiesamlingar/swedpop) .

För allmänheten blir nu folkräkningarna tillsammans med övrigt digitaliserat källmaterial  i Riksarkivets arkivportal (https://sok.riksarkivet.se/svar-digitala-forskarsalen) tillgängligt utan kostnad från årsskiftet 2018.

Vi känner nu att vi nu efter nästan 20 års drift kan stänga ner Folkräkningen 1890 hos oss.

Tack för all feedback och för en härlig tid!

Då du kunde handla pergamenthandskrifter på NK

Den 24 november 1918 kunde man i Svenska Dagbladet läsa om en utställning i Nordiska Kompaniets ljusgård. Den välkända firmans fashionabla varuhus på Hamngatan, ritat av Ferdinand Boberg, hade haft sin pampiga invigning bara tre år tidigare och nu kunde kunderna lagom till den förestående julruschen ta del av en exposition där man visade, som det står i tidningen, ”en rik och som det synes utsökt samling antika böcker, som under de sista åren hopbragts från utlandets antikvitetsmarknad”.

Vid denna tid sålde Nordiska Kompaniets bokavdelning inte uteslutande nya böcker, utan man hade även en viss antikvarisk verksamhet. I samband med utställningen utgavs en illustrerad bokkatalog på dryga åttio sidor och det var alltså bland annat ett urval av dessa böcker som fanns utställda i ljusgården. Här kunde du till exempel köpa den engelska förstaupplagan av Oscar Wildes Salome, med illustrationer av Aubrey Beardsley, för 140 kronor. Om inte det lockade, så kunde kanske årgång 1791 av tyska Journal des Luxus und der Moden med dess vackra kopparstick vara något? 150 kronor fick du i så fall vara beredd att betala. Eller är du mer inne på handskrifter? Då hade du kunnat titta närmare på de vackert illustrerade pergamenthandskrifterna från 1400- och 1500-talet. Här fanns något för alla (som hade råd).

Andrahandsförsäljningen av böcker har historiskt sett haft två huvudsakliga kanaler, bokauktioner och antikvariat. För båda dessa verksamheter har spridandet av tryckta kataloger varit viktiga. Antikvariaten var dessutom en bransch som var tidigt ute med att utveckla postorderverksamhet och antikvariatshandlare av alla de slag har under det förra seklet skickat ut mängder med olika listor och kataloger. Först under de senaste decennierna har denna strida ström av utskick kraftigt avtagit och detta hänger såklart samman med att den kvantitativa merparten av denna form av bokförmedling flyttat till nya kanaler på nätet. I dag är det bara en handfull svenska antikvariat som fortfarande ger ut tryckta kataloger och dessa är då ägnade åt de mer rara objekten.

För en tid sedan donerade Svenska Antikvariatföreningen sin ansenliga samling med antikvariatskataloger till Umeå universitetsbibliotek. Första delen av arbetet med att katalogisera dem blev klart i somras och beståndet är nu sökbart i Libris. Katalogerna i SVAF:s samling täcker in 150 år av svensk bokhandelshistoria, från mitten av 1800-talet till dags dato, och genom dessa kan vi få en bild av en viktig del av den svenska andrahandsmarknaden för böcker under denna period. Umeå UB har digitaliserat ett litet urval tidiga kataloger i samlingen, bland annat alltså Nordiska Kompaniets katalog från 1918.

Ur Aftonbladet 21/12 1918

 

 

En skamlig utställning

Har du hört talas om Arkivens dag? Den dag på året då arkiven visar upp sig lite extra. Arkivens dag är ett årligt nordiskt arrangemang som alltid går av stapeln andra lördagen i november. I Umeå satsar vi i år lite extra och bjuder inte bara på en dag – utan tre arkivdagar!

Platsen för årets ”Arkivens helg” i Umeå är Utopiagallerian. Under tiden 10-12 november finns Forskningsarkivet, Folkrörelsearkivet och Västerbottens museum på plats i Utopia. Ni kommer att möta engagerade arkivarier och arkivutställningen SKAM! En utställning om skamliga drifter, skamliga yrken, skamliga sjukdomar m.m. Allt som visas i utställningen är hämtat ur Umeås arkiv.

Som en liten försmak bjuder vi på något ur utställningen :

Hal som en ål (Backenmördaren 1927)

Tillhör du den rätta rasen ?

Väl mött på Utopia Arkivhelgen 10-12 november!