50 år med ”Open access”

Forskarsalen i Umeå universitetsbibliotek (ca 1970) ur en reklambroschyr för Klintens ytbehandling .

Dags att uppmärksamma ett jubileum! Det är nu i december femtio år sedan Umeå universitetsbibliotek flyttade in i sina nuvarande lokaler på Campusområdet. Biblioteket hade fram till dess huserat i samma lokaler som stadsbiblioteket i deras byggnad på Kungsgatan 80.

Stadsbiblioteket/universitetsbiblioteket på Kungsgatan 80.

Våren 1967 hade spaden satts i marken för det blivande biblioteket på Campus. Här skulle byggas en stor, ljus och modern biblioteksbyggnad för universitetets forskare och studenter. Byggandet hade föregåtts av studieresor till europeiska bibliotek där man hittat inspiration och nytänkande, framförallt universitetsbiblioteket i Bonn blev något av en förebild för Umeåbiblioteket. Huset byggdes i gult tegel för att smälta in med angränsande byggnader. Invändigt var det nya biblioteket tänkt att ge besökaren en känsla av fabriksbyggnad; högt i tak med rå betong och tegelytor, avsaknaden av innertak gjorde att hela ventilationsanläggningen låg synlig. Den ”brutalistiska” arkitekturen skulle sedan lättas upp med en inredning i färgerna grönt och vitt.

Forskarsalen i det nya universitetsbiblioteket.

Hösten 1968 flyttades alla universitetsbibliotekets böcker (3.500 hyllmeter) från stadsbiblioteket i centrum till de nybyggda väl tilltagna lokalerna på Campus. Biblioteket hade närmare 50 anställda som under hösten hade fullt upp med uppackning och uppställningar. Den stora öppna forskarsalen skulle rymma ca 200.000 böcker. Som första svenska universitetsbibliotek skulle man här även tillåta s.k. ”open access”, d.v.s. att låntagarna själva skulle få botanisera bland hyllorna och hämta fram de böcker de ville läsa och låna. Lite orolig var nog överbibliotekarien Paul Sjögren som såg en fara i att allt skulle stå öppet och tillgängligt i hyllorna. Skulle det verkligen gå att hålla ordning på alla studenter och tankspridda forskare? Vad skulle hända om någon av böckerna hamnade på villovägar?!

Överbibliotekarien i sitt gamla arbetsrum på Stadsbiblioteket

Den 2 december 1968 var det så dags att ta emot de första besökarna. Man mjukstartade med att öppna låneexpedition. Först i kön som låntagare var enligt källorna ”ekon. stud. Ulf Sören Persson”. Några dagar senare var det dags att ta den nya Forskarsalen i anspråk. En 2.400 kvadratmeter stor sal med fräscha vita bokhyllor och med grön heltäckningsmatta och möblemang. Många av bokhyllorna gapade tomma i väntan på att framöver fyllas med ny litteratur.

Tredje steget i öppnandet av biblioteket skedde i början av mars 1969 då universitetsbibliotekets kursläsesal – landets största – var klar att användas. Här erbjöds 450 läsplatser på en yta av 48 x 24 m. (Det skulle visa sig efter några år att kursläsesalen hade lite väl tilltagen yta, så delar av utrymmet kom framöver att användas till annat).

Kursläsesalen i det nya biblioteket

Idag femtio år senare är universitetsbiblioteket kvar i samma lokaler, även om det byggts om och till under åren. De gröna mattorna finns kvar men ligger sedan många år gömda under ett nytt golv som lagts ovanpå. Inga bokhyllor gapar tomma längre utan nu diskuteras på nytt en ev. om- och tillbyggnad av biblioteket. Till universitetsbiblioteket hör idag även det Medicinska biblioteket på Norrlands universitetssjukhus och biblioteket på Konstnärligt Campus. Ser man till personalstyrkan så har den sedan 1968 mer än fördubblats och bokbeståndet har mer än tiodubblats. Man talar även idag om ”open access” till litteraturen, men numera handlar det inte om att fritt få söka i bokhyllorna utan att istället fritt få tillgång till vetenskapligt material på nätet.

Umeå universitetsbibliotek idag.

Till sist måste det erkännas att överbibliotekarien Paul Sjögren 1968 hade rätt i sina farhågor; det har nämligen försvunnit en och annan bok i biblioteket.

Källa: Umeå universitetsbiblioteks arkiv

De osynliga systrarna

Får vi presenta familjen Glas i Umeå, här förevigade på ett familjefoto från ca år 1900. På bilden ser vi Karl Erik Glas (f: 1851) adjunkt i matematik vid läroverket i Umeå, hans hustru Rosa Scharin-Glas (f: 1858) och döttrarna Tyra (f: 1885) och Astrid (f: 1892). Familjen tillhörde vid den här tiden några av stadens mer respekterade familjer. Karl Erik Glas var bl.a. ledamot i bank- och skolstyrelser och riddare av Vasaorden. Hans hustru Rosa var dotter till en av stadens mest framgångsrika företagare. Deras äldsta dotter Tyra kom att utbilda sig till hushållslärare, senare verksam vid folkskoleseminariet i Umeå och hennes lillasyster Astrid (gift Väring) kom att bli journalist och författare. Astrid Väring kom bl.a. att skriva romaner om sin släkts levnadsöden men blev kanske mest känd och uppmärksammad för romanen ”I som här inträden”(1944), en bok om missförhållanden inom den svenska mentalsjukvården.

Tittar man närmare på fotot av familjen Glas så verkar fotot vara skadat. Man får intrycket av att något blivit avrivet på vänstra sidan. Skymtar man inte en barnhand och ytterligare någon person där? Det visar sig vid närmare efterforskning att familjen Glas hade två döttrar till, Ragnhild (f: 1886) och Dagmar (f: 1888). Båda döttrarna kom att utveckla psykisk ohälsa och vårdades och ”gömdes” i hemmet. När deras mor Rosa dog 1921 placerades de båda döttrarna på Östersunds hospital för att senare bli överförda till Umedalens mentalsjukhus. Dagmar kom att tillbringa resten av sitt liv intagen på mentalsjukhus, medan systern Ragnhild periodvis kom att kunna bo ute i samhället.

Frågan man ställer sig när man ser familjefotot är om det är en ren tillfällighet att fotografiet har gått sönder på vänster sida eller om man medvetet osynliggjort de sjuka döttrarna? Någon klarhet i detta kan vi inte få då ägaren av fotot – Astrid Väring – är död sedan 40 år tillbaka. Fotot ingår idag i Astrid Värings personarkiv på Umeå universitetsbibliotek. Väringarkivet innehåller närmare 400 foton som nu har digitaliserats och finns att studera bland Umeå universitetsbiblioteks digitala samlingar. Astrids fotosamling innehåller många spännande foton från ett svunnet Umeå.

Lördag 10 november är det Arkivens dag på Västerbottens museum. Då finns chans att studera ytterligare foton ur Astrid Värings fotosamling. Välkomna dit!

Till sist vill vi ge en liten upprättelse till Ragnhild och Dagmar Glas och presenterar här ett foto av alla systrarna Glas, även det hämtat ur Astrid Värings arkiv.

Systrarna Glas 1906. Fr.v. Tyra, Astrid, Ragnhild och Dagmar