Ut i det gröna

Nu tar vi några veckors semester här på Tryckt & otryckt, lämnar våra samlingar och går ut i det gröna. Vi önskar alla läsare en riktigt skön sommar med ett antal bilder ur vad som brukar räknas som det kanske främsta av alla svenska botaniska planschverk, Palmstruchs Svensk botanik.

Vitsippa.

Sten Lindroths ofta citerade omdöme om detta arbete lyder: ”sannolikt de bästa växtbilder som presterats i vårt land innan en senare tids mekaniska reproduktionsmetoder för alltid sänkte de botaniska illustrationsverkens nivå”.

Kabbleka.

Bokverket Svensk botanik utkom under åren 1802-1843. Det distribuerades i lösa häften som tillsammans kom att bilda elva band, varav det sista är särskilt ovanligt på grund av att hela restupplagan förstördes i en brand 1840. Utgivningen initierades av ryttmästaren Johan Wilhelm Palmstruch (1770-1811) och Kungl. vetenskapsakademien åtog sig att överse verket och borga för dess kvalitet. De tidiga volymernas planscher tecknades av Palmstruch och graverades av Carl Wilhelm Venus (1770-1851). De tryckta bilderna kolorerades sedan för hand av personer, ofta kvinnor, som i dag är anonyma.

Blåklint.

I den textdel som åtföljer varje bild så kan man läsa om växternas praktiska användningsområden. Visste du till exempel att maskrosors rötter ”skurne, torkade och brände” kan nyttjas som kaffe?

Förgätmigej.

När Palmstruch dog 1811, bara 41 år gammal, så hade endast sex volymer, 432 planscher inalles, hunnit utges. Förlagsrätten förvärvades av Gustaf Johan Billberg (1772-1884) som utgav ytterligare tre volymer, men därefter fick Vetenskapsakademien ta över ansvaret och försöka fullborda arbetet.

Mjölkört.

Likt så många andra ambitiösa bokprojekt av det här slaget, ett exempel i våra dagar är Nationalnyckeln, så kom utgivningen Svensk botanik att präglas av finansiella svårigheter. Detta gäller i synnerhet tiden efter Palmstruch, vilken av Lindroth kärnfullt har beskrivits som ”en långdragen lidandeshistoria.” Resultatet av hela detta utdragna arbete blev i alla fall en uppsättning väldigt vackra böcker.

Röllika.

Svensk botanik finns digitaliserad på Projekt Runeberg, undantaget den elfte volymen, så gå gärna i och titta där. Men även om alla de möjligheter till tillgängliggörande som den digitala tekniken erbjuder onekligen är fantastiska, så är det ändå någonting helt annat att ta del av det tryckta originalet.

Kattfot.

Tjänsten för beställningar ur våra specialsamlingar (liksom för våra arkiv) har sommarstängt, men öppnar igen den 12 augusti och då går det bra att beställa fram till exempel Svensk botanik och studera verket (även den elfte volymen) i vår bevakade läsesal.

Hundkäx.

Det är trots allt en väsentlig skillnad mellan att ta del av den digitala reproduktionen av böcker på en skärm och att studera de handkolorerade originalplanscherna, att se lystern i färgerna, att känna papperets kvalitet, att uppleva bokbandet i sina händer. En digitaliserad version av en äldre bok förhåller sig ofrånkomligen till originalet på samma sätt som ett fotografi av en prästkrage förhåller sig till en prästkrage ute i naturen.

Prästkrage.

Till sist, ytterligare några blommor, men denna gång fotograferade av en kollega på väg till jobbet i går morse. Trevlig sommar!

Förgätmigej. (Foto: Katti Ottosson)

Kråkvicker. (Foto: Katti Ottosson)

Rödblära. (Foto: Katti Ottosson)

Röllika. (Foto: Katti Ottosson)

Väddklint (Foto: Katti Ottosson)

 

 

Litteratur:

Dal, Björn. Med kolorerade figurer: handkoloreringen i Sverige under 1700- och 1800-talen (2001).

Lindroth, Sten. Kungl. svenska vetenskapsakademiens historia 1739-1818. 2, Tiden 1783-1818 (1967).

Lindroth, Sten.  Svensk lärdomshistoria. Gustavianska tiden (1981).

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *