Om siffermaskiner och dataspråk

Tryck från 1949 ur Kenneth Nilssons arkiv.

Att ordna personarkiv är lärorikt. Att förstå och bringa ordning i andra personers handlingar tvingar en ibland att sätta sig in i sådant som man annars inte skulle ha fördjupat sig i. Fram till nyligen visste jag ingenting om numerisk analys, siffermaskiner och SMIL. Nu vet jag åtminstone vad orden står för. Kunskapen har jag inhämtat genom att nyligen ha ordnat ett arkiv efter en universitetslektor i informationsbehandling. Ett arkiv som till stora delar bestod av anteckningar och manuskript om datorteknik och programmering.

Lektorn i fråga var Kenneth Nilsson (1937-2016) en skånepåg som vid Lunds universitet studerat ämnen som matematik, fysik, numerisk analys m.m. Han var tidigt ute med att jobba med datorer och flyttade 1976 från Lund till Umeå för att tillträda en tjänst som universitetslektor i informationsbehandling. I Umeå var han delaktig i uppbyggnaden av Institutionen för informatik. 2004 lämnade han Umeå för att som pensionär återvända till sin skånska hembygd.

Kenneth Nilsson i arbete efter sin pensionering.

Under ordnandets gång fick jag lära mig att siffermaskiner var elektroniska beräkningsmaskiner och föregångare till dagens datorer. Att en av Sveriges första datorer var SMIL (Siffermaskinen i Lund) en 10 meter lång datamaskin som var i bruk vid Lunds universitet mellan 1956 – 1970. Kenneth Nilsson kom att arbeta en del med SMIL i början av 1960-talet.

Kenneth var en noggrann person som sparat sina anteckningar från studietiden. I hans arkiv finns bl.a. hans föreläsningsanteckningar i numerisk analys från 1959 där man kan läsa att siffermaskinernas historia sträcker sig ända tillbaka till 1600-talet.

Föreläsningsanteckning från kurs i Numerisk analys 1959.

En annan datateknisk uppfinning var hålkortsmaskinen som uppfanns på 1800-talet och som var i bruk fram till 1980-talet. Hålkortsmaskinerna användes första gången i stor skala vid den amerikanska folkräkningen 1890 och standardstorleken på ett hålkort har formatet av dollarsedel från 1880! Och visst, en bunt hålkort finns även sparade i Kenneths arkiv.

Arkiverade hålkort ur Kenneth Nilssons arkiv

Vad jag också har lärt mig av att förteckna Kenneth Nilssons arkiv är att matematiker och programmerare även kan vara intresserade av språk, det är Kenneth ett bevis på. Han behärskade latin sedan ungdomen och efter pensioneringen studerade han under många år grekiska vid Lunds universitet. För honom var datorernas programspråk bara ytterligare ett språk i mängden. Han skrev bl.a. läroböcker om programspråket COBOL på 1960-talet (under pseudonym Anna Lysegård!) och på ålderns höst transkriberade han handskriften Osby kyrkobok från 1600-tals-latin till svenska.

Jag träffade aldrig Kenneth Nilsson men tycker mig ändå ha lärt känna honom genom hans sparade handlingar. Det som från början såg ut som en stor samling papper med formler och siffror blev med tiden ganska intressant och lärorikt.

Att sedan Kenneth Nilsson, denne till synes stillsamme man, varit engagerad i Ålidhemskravallerna 1977, att han studerade Marx och var aktiv i den radikala föreningen Anti-Handikapp gör ju inte saken mindre intressant. Men det är en annan historia.

 

Pins från 1980-talet ur Kenneth Nilssons arkiv.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *