Den 6 december 1835

Dagarna är korta i december, inte minst här uppe i norr. Atmosfären har fångats väl i teckningen ovan. Vi ser ett skogslandskap i månsken. Tung snö tynger granarnas grenar. I bildens nedre del finns vad som verkar vara en hästdragen släde och möjligen skymtas strax framför även ett andra ekipage som försvinner in mellan träden. Längst bak i följet anas något som ser ut att vara en person, kanske tolkandes på skidor. Trots måne och snö så domineras scenen av det täta vintermörkret, någonstans i spektrumet mellan det blåa och det svarta.

Under teckningen finns noteringen ”Den 6te Dec 1835”. En söndag, den andra advent, för snart tvåhundra år sedan. Den stämningsfulla bilden ingår i ett album som tillhört Johan Albert Linder (1816-1878), komminister Johan Anders och Fredrica Linders äldste son. Han studerade vid den aktuella tiden vid gymnasiet i Härnösand och de flesta av de andra teckningarna i albumet är porträtt föreställande lärare vid skolan och studiekamrater, många med en bok i handen. Av de åtskilliga lager kläder som bärs förstår man att kylan gjorde sig påmind även inomhus.

Hela Johan Albert Linders album med teckningar har digitaliserats av Umeå universitetsbibliotek och hittas här: Minnen från gymnasium i Härnösand 1835 – 1836.

50 år med ”Open access”

Forskarsalen i Umeå universitetsbibliotek (ca 1970) ur en reklambroschyr för Klintens ytbehandling .

Dags att uppmärksamma ett jubileum! Det är nu i december femtio år sedan Umeå universitetsbibliotek flyttade in i sina nuvarande lokaler på Campusområdet. Biblioteket hade fram till dess huserat i samma lokaler som stadsbiblioteket i deras byggnad på Kungsgatan 80.

Stadsbiblioteket/universitetsbiblioteket på Kungsgatan 80.

Våren 1967 hade spaden satts i marken för det blivande biblioteket på Campus. Här skulle byggas en stor, ljus och modern biblioteksbyggnad för universitetets forskare och studenter. Byggandet hade föregåtts av studieresor till europeiska bibliotek där man hittat inspiration och nytänkande, framförallt universitetsbiblioteket i Bonn blev något av en förebild för Umeåbiblioteket. Huset byggdes i gult tegel för att smälta in med angränsande byggnader. Invändigt var det nya biblioteket tänkt att ge besökaren en känsla av fabriksbyggnad; högt i tak med rå betong och tegelytor, avsaknaden av innertak gjorde att hela ventilationsanläggningen låg synlig. Den ”brutalistiska” arkitekturen skulle sedan lättas upp med en inredning i färgerna grönt och vitt.

Forskarsalen i det nya universitetsbiblioteket.

Hösten 1968 flyttades alla universitetsbibliotekets böcker (3.500 hyllmeter) från stadsbiblioteket i centrum till de nybyggda väl tilltagna lokalerna på Campus. Biblioteket hade närmare 50 anställda som under hösten hade fullt upp med uppackning och uppställningar. Den stora öppna forskarsalen skulle rymma ca 200.000 böcker. Som första svenska universitetsbibliotek skulle man här även tillåta s.k. ”open access”, d.v.s. att låntagarna själva skulle få botanisera bland hyllorna och hämta fram de böcker de ville läsa och låna. Lite orolig var nog överbibliotekarien Paul Sjögren som såg en fara i att allt skulle stå öppet och tillgängligt i hyllorna. Skulle det verkligen gå att hålla ordning på alla studenter och tankspridda forskare? Vad skulle hända om någon av böckerna hamnade på villovägar?!

Överbibliotekarien i sitt gamla arbetsrum på Stadsbiblioteket

Den 2 december 1968 var det så dags att ta emot de första besökarna. Man mjukstartade med att öppna låneexpedition. Först i kön som låntagare var enligt källorna ”ekon. stud. Ulf Sören Persson”. Några dagar senare var det dags att ta den nya Forskarsalen i anspråk. En 2.400 kvadratmeter stor sal med fräscha vita bokhyllor och med grön heltäckningsmatta och möblemang. Många av bokhyllorna gapade tomma i väntan på att framöver fyllas med ny litteratur.

Tredje steget i öppnandet av biblioteket skedde i början av mars 1969 då universitetsbibliotekets kursläsesal – landets största – var klar att användas. Här erbjöds 450 läsplatser på en yta av 48 x 24 m. (Det skulle visa sig efter några år att kursläsesalen hade lite väl tilltagen yta, så delar av utrymmet kom framöver att användas till annat).

Kursläsesalen i det nya biblioteket

Idag femtio år senare är universitetsbiblioteket kvar i samma lokaler, även om det byggts om och till under åren. De gröna mattorna finns kvar men ligger sedan många år gömda under ett nytt golv som lagts ovanpå. Inga bokhyllor gapar tomma längre utan nu diskuteras på nytt en ev. om- och tillbyggnad av biblioteket. Till universitetsbiblioteket hör idag även det Medicinska biblioteket på Norrlands universitetssjukhus och biblioteket på Konstnärligt Campus. Ser man till personalstyrkan så har den sedan 1968 mer än fördubblats och bokbeståndet har mer än tiodubblats. Man talar även idag om ”open access” till litteraturen, men numera handlar det inte om att fritt få söka i bokhyllorna utan att istället fritt få tillgång till vetenskapligt material på nätet.

Umeå universitetsbibliotek idag.

Till sist måste det erkännas att överbibliotekarien Paul Sjögren 1968 hade rätt i sina farhågor; det har nämligen försvunnit en och annan bok i biblioteket.

Källa: Umeå universitetsbiblioteks arkiv