Inlägg

Forskaren som dräng i Sápmi

En decemberdag 1908 fotograferade arkeologen och etnografen Gustaf Hallström dessa två samer med sina hundar. Fotot är taget i Norra Jämtland, närmare bestämt Blomhöjden, där Hallström befann sig på en ”forskningsexpedition” för att studera samer och samisk kultur. Hallström hade för att få en djupare inblick i den samiska vardagen anmält sig som ”lappdräng” och hade under en period tillsammans med några samer skidat, drivit renhjordar och arbetat med renskiljningar. Hans arbetssätt kan man kalla för deltagande observation, en metod som Hallström gärna använde sig av i sin forskning.

Gustaf Hallström var vid tidpunkten 28 år, bosatt i Stockholm och anställd vid Riksmuseets etnografiska avdelning. Han var den typ av forskare som älskade att bege sig ut på äventyrliga expeditioner, gärna i Norrland. På sina forskningsresor studerade Gustaf fornlämningar, hällristningar och gjorde etnografiska studier av samer. Norra Skandinavien och Ryssland kom att bli hans främsta forskningsområden.

Hallström var en observerande och dokumenterande man. Han var fotointresserad och hade på sina resor med sig kamerautrustning (förmodligen tung och med ömtåliga glasplåtar). Han förde dagbok under många av sina forskningsresor och hade alltid ett noteringsblock till hands där han gjorde anteckningar.

”Kommandon åt hundarna” anteckningar av Gustaf Hallström från resan 1908

Studerar man Hallströms dagbok och fotojournal från 1908 så får man fram följande information kring fotot med samerna och hundarna: Bilden är tagen den 5 december, klockan är ca 14.00 och det har under hela dagen varit dimma i området. På 10 meters håll fotar Hallström sina samiska arbetskompisar Nils Johan och Lars Mattias med deras hundar. Dagens rendrivning är avslutad och Hallström har tillsammans med Nils Johan och Lars Mattias åkt skidor hela dagen. Ett utmärkt glid har Gustaf haft men medger: ”det går för fort o man ser ej för sig utan jag stupat gång på gång”. På vägen hem hinner han inte riktigt hänga med sina mer vana kollegor, han gör kullerbyttor i nedförsbackarna och tar till slut av sig skidorna och promenerar sista biten. På kvällen bjuder Hallström sina vänner på kaffe och det blir allmän ”tvagning” och rakning.

Hallström köper under resans gång många samiska föremål – både till sig själv och för museets räkning. Ett lite ovanligare inköp på denna resa är lapphunden ”Birne” (troligen en av hundarna på fotot ovan). Gustaf köper Birne för 30 kr av Lars Mattias och får hunden levererad till Stockholm några månader senare när arbetet med rendrivningen är avklarad. Birne ”förstår bara lappska” men finner sig tydligen väl tillrätta hos den nya familjen och blir en uppskattad familjemedlem på Kummelnäs utanför Stockholm dit familjen Hallström nu har flyttat.

Gustaf Hallström och Birne, Kummelnäs 1910

Den som vill ta del av mer detaljer från Jämtlandsresan 1908 kan studera Gustafs dagbok – den finns digitaliserad och även renskriven. Man kan även studera några av de ca 50 fotografier som finns bevarade från denna resa. Blir man nyfiken på mer kring Hallström och hans äventyr så finns flera av hans forskningsdagböcker digitaliserade, eller varför inte botanisera i Hallströms stora fotosamling där över 7000 fotografier finns digitala och sökbara.

Det är ett stort och spännande arkiv som han lämnat efter sig denne äventyrlige och dokumenterande forskare, allt idag förvarat på Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek.

 

 

 

Karo

Får vi presentera Karo, en hund som levde i mitten av 1800-talet, troligen i Västerbotten. Hunden med det klassiska hundnamnet är avporträtterad av lantmätaren och kaptenen Johan Albert Linder (1816-1878) från Umeå. Vem hundens ägare var framgår inte av teckningen, kanske var det Linders egen hund eller möjligen målade han den på uppdrag. Av bilden att döma verkar det ha varit en vacker fågelhund försedd med ett gyllene halsband. Att låta avbilda sin hund på detta sätt tyder på att hunden var uppskattad av sin ägare.

Den tecknande lantmätaren Johan Albert Linder levde större delen av sitt liv i byn Baggböle strax utanför Umeå. Han var kommissionslantmätare men även militär. Han var äldste son till komminister Johan Anders Linder (1783-1877) i Umeå. Både far och son var kända som goda tecknare och i det Linderska familjearkivet återfinns hundratals teckningar och ritningar efter far och son Linder. De hade samma initialer J.A. Linder vilket ibland gör det svårt att avgöra vem av de två som har hållit i pennan.

Letar man vidare bland Albert Linders teckningar skymtar man hunden Karo på en annan teckning daterad 1842. Här syns han avbildad med sin ”husse” vid ett besök på Flarkberget i Nysätra (Jättekyrkan i Flarken).

Man får nog säga att hunden Karo i Västerbotten 1842 av teckningarna att döma verkar ha levt ett gott hundliv.